?Förbättrad livskvalitet på landsbygden? är ett av flera mål som är angett av EU och som ska förverkligas via medlemsländernas nationella landsbygdsprogram. Programmet har arbetats fram för att åtgärda de ?brister? som må råda på landsbygden. Syftet med kandidatuppsatsen är att undersöka hur livskvalitet kommer till uttryck via Landsbygdsprogrammet hemma/här i Sverige.

Länsstyrelsernas arbete med landsbygdsutveckling är en viktig del av Landsbygdsprogrammet. Det är på länsstyrelserna de regionala urvalskriterierna för ansökningar till stöd och ersättningar på landsbyden sätts och det i sin tur påverkar hur landsbygden i länen utvecklas. I min uppsats undersöker jag arbetsprocessen för dokumenten som urvalskriterierna finns i och baseras på. Sedan strävar jag också efter att skapa en bild av sambandet mellan källorna och länsstyrelsernas arbetsprocess med dokumenten, i syfte att se hur kunskapsbildningen fungerar i länsstyrelserna arbete med landsbygdsutveckling. Jag använder mig av semistrukturerade interjuver när jag samlar in empirin och analyserar sedan materialet utifrån teorier om kunskap. Det som framkommer är att dokumenten som är swotanalysen och handlingsplanen, baseras till stor del på regionala partnerskap.

I denna jämförelsestudie avseende infrastruktur (åtgärdskod 125) har framförallt Länsstyrelsernas genomförande av Landsbygdsprogrammet 2007-2013 analyserats. Speciell inriktning har gjorts mot Länsstyrelsernas genomförandestrategier och prioriteringar, handläggning, beviljade ärenden och belopp, budget och utnyttjandegrad, begränsningar i stöd per ärende samt avslagna ärenden. I jämförelsen har det genomförts intervjuer med samtliga Länsstyrelser, förutom Uppsala län.Landsbygdsprogrammet är till lika delar finansierat av EU och Sverige och möjligör, inom åtgärdskod 125, ekonomiskt stöd till flertalet insatser där det exempelvis finns brist på kunskap, samverkan eller pengar. Stödet syftar till att förbättra konkurrenskraften inom jord- och skogsbrukssektorn samt rennäringen. Stöd lämnas till maximalt 50 procent av de stödberättigade kostnaderna för ett projekt.

Som skoglig sektorsmyndighet är det Skogsstyrelsens uppgift att omsätta regeringens skogspolitiska mål i praktiken. De behöver därför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter är utvärderingar. Genom en utvärdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna är samt få ett underlag till att förändra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvärdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhämtning och användningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvällarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland.

Många av de verksamheter som bedrivs på landsbygden genererar mervärden för allmänheten. Förutom livsmedel och energi ger verksamheter på landsbygden bland annat öppna landskap och en levande landsbygd, som de kan subventioneras för genom Landsbygdsprogrammet. Under 2014 inleds den nya programperioden för Landsbygdsprogrammet som sträcker sig till 2020. Programmet ska sträva efter målsättningarna inom EU2020 strategin som är en hållbar och smart tillväxt för alla. För att få bäst effekt av det ekonomiska stöd som kan sökas ur det kommande programmet tar samtliga länsstyrelser fram regionala urvalskriterier, som handläggare vid länsstyrelsen kan använda vid bedömning av ansökningar för stöd, och som är anpassade efter länets förutsättningar, behov och prioriteringar.

The rural development programme is a tool for promoting sustainable development in the Swedish countryside. The master plan should, for example, give directions for the national interest and describe how it will follow up national and regional targets such as the EU's environmental quality standards. Because the municipality has considerable freedom to formulate the plan in its sole discretion, and that it contains the municipality's political vision, it is also feasible to make a discourse analysis of the plan text.In discourse analysis, including articles and documents written by Rural Network Working Group on land use planning to be included. The purpose of discourse analysis is to see if there are differences in the way rural areas are described and if there are any flaws in how the designer interprets the rural development programme. Furthermore, the analysis result in tools that are adapted to the standards we create and choose.The standards we have are being designed based on our values, which differ.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Bebyggelseantikvariskt program 15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2015:22.

I uppsatsen undersöks hur integration av invandrare i de areella näringarna (växtodling, djurhållning och skogsskötsel) och på landsbygden kan underlättas, med fokus på Västra Götalands län. Det sker dels genom en litteraturstudie i ämnet, dels genom att beskriva erfarenheter av några projekt inom grön integration som genomförts i Västra Götaland, finansierat av Landsbygdsprogrammet 2007-2013. Flyktingar med olika bakgrund intervjuas också om sin syn på landsbygden och intresse av att bo på landsbygden och arbeta inom de gröna näringarna. Litteraturstudien täcker olika aspekter på integration, såsom integration på landsbygden jämfört med i städerna, kommuners och myndigheters roll, möjligheter för invandrare att etablera sig som företagare inom de gröna näringarna, och nischer inom de gröna näringarna som kan vara lämpliga/möjliga för invandrare att etablera sig inom. Invandrare i Sverige bor i hög utsträckning i städer. Svensk landsbygd domineras av etniska svenskar och åldersstrukturen på landsbygden är ogynnsam för de gröna näringarna. För att utvecklas behöver landsbygden attrahera unga människor, entreprenörer och barnfamiljer. Invandrare är entreprenörer i högre utsträckning än etniska svenskar, och det finns många invandrade barnfamiljer som vill bo och arbeta på landsbygden.

Ett av målen inom Landsbygdsprogrammet är att främja en levande landsbygd (www, jsv, 2012). En av åtgärderna är att arbeta för en ökad tillväxt av företagandet på landsbygden. Landsbygdsprogrammet ger stöd till diversifiering av lantbruksföretag i syfte att utveckla nya verksamhetsgrenar och öka lönsamheten. Diversifiering syftar till att skapa och utveckla marknaden och företagets produkter och tjänster. Att bedriva gårdsbutik är ett sätt att skapa ett ökat värde för sina egenproducerade produkter.

Landsbygdsdepartementet har för landsbygdsprogramet 2007-2013 pekat på vikten av kompetensutveckling bland landsbygdens näringsliv för att det ska utvecklas. Kompetensutvecklingsprojekt är viktiga för att företagen ska stå rustade inför hårdnande konkurrens och för att förbättra sina varor och tjänster. Därför har det varit viktigt att göra en fallstudie för att visa vad satsningen har resulterat i. Med utgångspunkt i den fenomenologiska teorin har jag genomfört djupintervjuer i syfte att söka svar på vad kompetensutvecklingsprojektet ? Lantbrukaren som biogasproducent i Nyköpings kommun?? har resulterat i för utfall och effekter inom ramen för Landsbygdsprogrammet 2007-2013. Efter att ha träffat och intervjuat fem stycken deltagare från kompetensutvecklingsprojektet ?Lantbrukaren som biogasproducent i Nyköpings kommun?? har jag utifrån Kirkpatricks analysmodell behandlat materialet. Genom analysmodellen har jag gjort en åtskillnad mellan fyra olika effekt- och resultatnivåer för att kunna beskriva och analysera vilket utfall och vilka effekter projektet givit upphov till på individ- och verksamhetsnivå.

Regeringen lanserade visionen om ?Sverige - det nya matlandet? 2008. En vision som verkar för god mat, upplevelser i världsklass och en levande landsbygd. För att visionen ska uppnås finns bland annat möjlighet för projekt att söka finansiellt stöd ur Landsbygdsprogrammet. VicTualia ekonomisk förening har under tre år drivit projektet "Utveckling av Örebroregionens vicTualier" med finansiering genom projektstöd.

Den här studien beskriver skillnader i handläggningen av landsbygds-programmets projektstöd på två av Sveriges länsstyrelser. Förvaltningarna representeras av Kalmar län som delat ut relativt lite projektstöd och Gävleborg som delat ut betydligt fler projektstöd. Utifrån handläggarrollen presenteras skillnader i handläggningen av projektstöd inom axel 3 i Landsbygdsprogrammet 2007-2013. Utifrån två teoretiska perspektiv har skillnader i rollen som handläggare men också förvaltningarnas övergripande organisationskulturer belysts. Jag har beskrivit skillnader i handläggarrollen med hjälp av Michael Lipskys teori kring gräsrotsbyråkrater som klient- eller regelorienterade. Jag har också visat att det råder olika organisationskulturer på länsstyrelserna som en konflikt mellan livsvärld och system med hänvisning till Jürgen Habermas..

Ädellövskogsarealen i Sverige har minskat drastiskt under de senaste 2 000 åren. Idag täcks landets skogsareal endast av en procent ädellövskog. Samhällets efterfrågan på lättskötta och snabbväxande trädslag har snabbat på utvecklingen. I Sveriges landsbygdsprogram (LBP), som delfinansierades av EU, ingick stöd till markägare att ?öka arealen ädellövskog?.

En fond för landsbygdsutveckling inom Europeiska Unionen skapades 2007 då landsbygdsområdena inom Europa stod inför många utmaningar, såsom hållbarhet, tillväxt och arbetstillfällen, men samtidigt sågs att en potential fanns i områdena. Studien syftar till att undersöka hur två typer av stöd ur fonden för landsbygdsut-veckling påverkat företag som mottagit dessa, antingen projektstöd eller investe-ringsstöd. Projektstöd betalas oftast ut till en grupp individer eller organisationer som tillsammans driver ett projekt där nyttan når fler än denna grupp. Investeringsstöd är en form av företagsstöd som går direkt till näringsidkaren som ska genomföra inve-steringen. Studien har genomförts genom telefonintervjuer med semistrukturerade in-tervjufrågor där 11 företag och en markägare deltagit.

Som skoglig sektorsmyndighet är det Skogsstyrelsens uppgift att omsätta regeringens skogspolitiska mål i praktiken. De behöver därför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter är utvärderingar. Genom en utvärdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna är samt få ett underlag till att förändra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvärdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhämtning och användningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvällarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland.