Uppvärmningskostnader för äldre flerbostadshus utgör oftast en tung post i de löpande driftskostnaderna. Att som fastighetsägare se över vilka alternativ till uppvärmning det finns på marknaden kan leda till stora besparingar i en värld där energikostnader bara ökar och ökar. Lamellhus från perioden 1941-1960 utgör en stor andel av Sveriges bostadsbestånd och är i behov av modernisering. I denna rapport studerar vi uppvärmningskällorna fjärrvärme och grundvattenvärmepump för en sådan byggnad ur ett kostnads- och miljöperspektiv. Genom att skapa en modell av byggnaden i VIP Energy beräknas behovet av tillförd energi för uppvärmning och tappvatten. Livscykelkostnader för de olika uppvärmningsalternativen beräknas under en 20-års period.

Jag har valt att arbeta med ett befintligt stadsutvecklingsprojekt i Bagarmossen och Skarpnäck i Södra Stockholm, där jag försökt integrera vad jag kallar för stadsbruk i denna uppsats. Stadsodling och stadsjordbruk är på modet och till detta finns många orsaker. Men det har ännu inte utretts vilka potential stadsodlingen har i planeringsskedet av ett bostadsområde. Ett landskap är alltid en helhet och många landskap är, liksom det i Skarpnäck och Bagarmossen ett komplext brukslandskap. Därför vore det synd att inte ta vara på både gamla och nya kunskaper och resurser som finns i dem, bara för att de inte alla ryms under titeln stadsodling eller stadsjordbruk. Efter litteraturstudier i permakultur och insett att vi behöver planera multifunktionellt uppfann jag termen stadsbruk.

Utvärdering av energianvändningen i KV. Blå JungfrunSammanfattningByggsektorn står idag för en stor del av Sveriges totala energianvändning. Den största mängden av energin används i driftfasen för bland annat uppvärmning. Att minska energianvändningen för uppvärmningen av bostäder är alltså viktigt. Därför har intresset för energieffektivisering i byggnader ökat betydligt på senare tid.Passivhustekniken innebär att hus byggs utan konventionella värmesystem.

TitleEnergy-efficiency ? of slab blocks built in the sixtiesAuthorsRichard Sandahl and Kim SöderbergEducationHalmstad University, Section for economy and technique Construction Engineering 180 ECTSSupervisorMargaretha Borgström, Universitylector construction physics, Halmstad UniversityContact person at HFABUlf Johansson Heating, sanitation and energy co-ordinatorReportExamination paper at the construction engineering program is performed in cooperation with HFAB (Halmstad real estate concern Inc.)AimThis examinations work is done in cooperation with HFAB and there project on the block around the street Maratonvägen. HFAB:s dwelling stock on this area are going through a bigger renovation and in relation to this they are looking on the possibilities to make this building more energy efficient. That is why this examination paper has as purpose to answer the question if it is possible to make slab blocks built in the sixties more energy efficient. This is done by calculate energy efficient measures on a chosen apartment block at Maratonvägen in Halmstad, in an energy and expense perspective.MethodThe examination paper is based on different methods, mainly calculation but also qualitative conversation studies, economic calculations and literature studies.

Det svenska byggnadsbeståndet är i stort behov av att energieffektiviseras. Framförallt byggnader som är gjorda under det så kallade miljonprogrammet som innebar att en miljon bostäder skulle byggas under 1960-talet och början på 1970-talet. Gimmel Fastigheter är ett fastighetsbolag som äger 24 stycken Lamellhus på Granbergshöjden i Bollnäs. Dessa byggnader är uppförda under denna period och är dåligt värmeisolerade samt har fuktläckage från takkonstruktionen. Gimmel Fastigheter planerar utifrån detta att byta takkonstruktion från de horisontella taken till ett sadeltak och samtidigt tilläggsisolera vindsbjälklaget.

Detta projekt handlar om hur vi kan bo nära varandra i en stad och samtidigt ha tydliga gränser kring de ytor vi delar. Var möts vi i staden? Var är vi tillsammans i bostaden? När övergår den privata sfären till gemensam?Kommunikationen i dagens bostadshus har reducerats till minsta möjliga vilket helt tar över dess utformning. Att istället se denna som en social yta har potential att skapa ett levande atmosfär där mer privata funktioner delas med kommunikationen. Delandet handlar också om de saker vi har i hemmet, är delning av kökmaskiner och städredskap ett möjligt sätt att spara energi? Hur kan vi bygga för att främja detta?I processen har jag försökt definiera vad som skapar ett attraktivt boende i stadskontext och se hur detta går att applicera i morgondagens Stockholm.

Denna rapport är en studie av en påbyggnad om två våningar i Stockholms innerstad. Påbyggnaden är en tredimensionell fastighet, Obelisken 27, som har bildas genom avstyckning från stamfastigheten Obelisken 26.Enligt vision för Stockholm ska nya täta, miljövänliga och varierande stadsmiljöer växa fram med en blandning av bostäder och verksamheter. Detta ska möjliggöras bland annat genom förenkling av planprocessen och bättre samordning mellan nationella regelverk.Genom att koncentrera förtätning till redan bebyggd mark ökar förutsättningen för hushållning med mark och grönområden. Förtätningen kan bryta funktionalismen stadsplaneringsprincip och skapa blandning av bostäder och verksamheter.Från och med 1 januari 2004 kan fastigheter även begränsas vertikalt och bilda slutna volymer. En ny fastighet kan bildas som en tredimensionell volym på befintlig bebyggelse.

Larsberg på Lidingö byggdes sent sextiotal i tidstypisk anda. En ny stadsdel anlades med fj orton tiovåningars skivhus, tre lägre Lamellhus och ett mindre centrum för service och handel. Området anlades som hus i park, på det viset att man lade bostadshusen i en stor båge kring befi ntlig natur som genomskars med gångvägar och kantades med extensiva gräsytor. De öppnare ytornas solitärträd har med tiden lyckats skapa vacker rumsbildning och som besökare i parken fi nner man en stor kvalitet i den ständiga glänta som skapas mellan vildare natur och det gräsbeklädda landskapet. Tyvärr håller inte övrig miljö samma klass. Mellan husen är funktioner dubbelt inramade av växter och staket.

Det svenska byggnadsbeståndet är i stort behov av att energieffektiviseras. Framförallt byggnader som är gjorda under det så kallade miljonprogrammet som innebar att en miljon bostäder skulle byggas under 1960-talet och början på 1970-talet. Gimmel Fastigheter är ett fastighetsbolag som äger 24 stycken Lamellhus på Granbergshöjden i Bollnäs. Dessa byggnader är uppförda under denna period och är dåligt värmeisolerade samt har fuktläckage från takkonstruktionen. Gimmel Fastigheter planerar utifrån detta att byta takkonstruktion från de horisontella taken till ett sadeltak och samtidigt tilläggsisolera vindsbjälklaget.

Detta examensarbete fokuserar på energieffektivisering av flerbostadshus som är uppförda under 1960-talet. Eftersom sektorn bostäder och service står nuförtiden för cirka 40 % av landets totala energianvändning, så är det värt att försöka åtgärda befintliga byggnader som läcker onödig stor energi. I den här rapporten redogörs för vilka möjligheter som kan leda till minskad energianvändning i byggnader vid omfattande ombyggnation. Det finns två viktiga anledningar till varför fastighetsbolagen bör satsa på energieffektivisering vilka är ekonomin och miljön. Syftet med detta arbete är att fokusera på att minska energianvändningen i ett flerbostadshus som är beläget i Skultuna.

Utveckling och industrialisering av byggprocessen innebär inte bara en förändrad byggprocess utan även förändrade aktiviteter inom denna. Detta ger upphov till att aktörerna inom processen behöver anpassa sig till nya villkor. Examensarbetet fokuserar på arkitekten och gestaltningsprocessens förändrade förutsättningar, för att undersöka hur man som arkitekt kan arbeta utifrån ett förbestämt byggsystem och vidare analysera vilka arkitektoniska värden som kan skapas. Projektet P303 startades 2007 och ingår i NCC. Förstudie och produktutveckling inom P303 har lett fram till färdig produkt i form av lägenhetsplaner som genom konfigurering skapar parhus, alternativt radhus i två plan.