Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige. Strålbehandling mot prostatakörteln kan ge biverkningar från tarmen som kan vara akuta eller kroniska. Biverkningarna kan leda till begränsning av stråldosen, negativ påverkan på livskvaliteten samt ökade kostnader för sjukvården.Syfte: Att studera om en kost reducerad på olösliga fibrer och Laktos kan leda till lägre förekomst av akuta biverkningar från mag-tarmkanalen hos män som genomgår strålbehandling för prostatacancer.Metod: Deltagarna randomiserades till en kostintervention syftande till att reducera intaget av olösliga kostfibrer och Laktos, eller en kontrollgrupp som inte gjorde några förändringar av kosten. Data avseende förekomst av mag-tarmbesvär samlades in med EORTC QLQ-C30 och QLQ-PR25 vid start av strålbehandlingen och 4 och 8 veckor efter påbörjad strålbehandling.Resultat: I detta examensarbete analyserades 176 deltagare, 90 i interventionsgruppen och 86 i kontrollgruppen. Förekomsten av mag-tarmbesvär ökade under strålbehandlingen i båda grupperna, men inga statistiskt signifikanta skillnader fanns dock mellan grupperna vid något av mättillfällena.Slutsats: Resultaten från detta examensarbete ger inte stöd för att ett reducerat intag av olösliga kostfibrer och Laktos kan minska gastrointestinala biverkningar under strålbehandling..

Syftet med försöket har varit att utröna hur den naturliga variationen ser ut från dag till dag imjölk från separata juverdelar och hur sammansättningen i mjölken skiljer sig inom kor medolika juverhälsa. I den här studien användes 10 kor från Sveriges Lantbruks Universitet sommjölkades kontinuerligt, 2 gånger per dag i 21 dagar på juverfjärdedelsnivå. Mjölken vägdesvid varje mjölkning och analyserades sedan på antal somatiska celler (SCC), Laktos, fett,protein, kasein och vassle protein. Resultaten visar att det är signifikanta skillnader imjölksammansättning mellan juverfjärdedel inom ko. För variation är mjölkmängd denparameter som varierar mest och varierar väldigt mycket mellan juverfjärdedelar.

Svenska mjölkgetter hålls vanligen för ostproduktion, där ostarna oftast tillverkas i egna gårdsmejerier. Det finns idag en växande marknad för getost i Sverige och efterfrågan på lokalproducerade livsmedel har ökat, vilket innebär att den svenska getnäringen har en betydande roll inom ramen för miljö och närproducerande livsmedel. Vid osttillverkning är mjölkens sammansättning (fett, protein och kasein) av stor betydelse för ostutbyte och kvalité på produkterna. Information om mjölkens kaseinsammansättning från svenska mjölkgetsbesättningar saknas i nuläget och regelbundna mjölkanalyser av fett, protein och Laktos är bristfällig. Huvudsyftet var att genom gårdsbesök på ett antal svenska getgårdar undersöka om det var möjligt att analysera mjölkens innehåll av kasein, fett, protein och Laktos på gårdsnivå med hjälp av en mobil infraröd spektrometri-metod (IR).

En jämförelsestudie mellan svenska och kinesiska mejeriförpackningar som delvis genomfördes i Shanghai, Kina. Omfattar även en färgstudie samt en undersökning om personers uppfattning av färger kontra fetthalt..

In most countries, the dairy industry focuses on the volume of milk produced instead of its composition. This results in a high content of water and a lower proportion of fat and protein. A high proportion of water is not desirable when processing the milk into various dairy products like cheese, cream and milk powder. High water content also increases the costs for transport and storage, and also an unnecessary, albeit marginal, strains on the world?s water reservoir.

Milk and milk consumption has been subject of discussion for a long time, and is still a hot topic. Recently, as study was published that observed a correlation between milk intake and increased risk of fractures and mortality. The authors proposed the milk?s content of D-galactose as the possible mechanism, since D-galactose is used indicated ageing in animal models. Therefore, this study aims to develop a method to determine the amount of galactose, glucose and lactose in milk and fermented milk and apply it on to dairy products on the Swedish market.

Mat är en central del i våra liv. Att få uppleva matglädje och dela en måltid med andra människor har stor social betydelse för oss. För en person som har allergi eller annan överkänslighet kan det vara svårt att uppleva detta. Allergi, astma och överkänslighet är idag ett växande hälsoproblem.Syftet är att få en förståelse för hur lärare i hem- och konsumentkunskap hanterar och arbetar kring allergier i undervisningen. Den metod som valts är kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i ämnet hem- och konsumentkunskap.

Råmjölk karakteriseras av högt proteininnehåll i form av immunoglobuliner samt låg fett- och kolhydrathalt jämfört med vanlig mjölk. Vid 24 timmar efter påbörjad grisning har prolaktin- och kortikoidnivåerna hos suggorna ökat och då sjunker proteinhalten i råmjölken, immunoglobulin-halten minskar och kaseinhalten ökar. Samtidigt ökar mjölkutsöndringen och även fett- och kolhydratshalten ökar jämfört med halten som uppmättes direkt efter påbörjad grisning. Näringsämnena syntetiseras från suggans blod via epitelceller i alveolerna till mjölkkomponenter och kan därmed överföra näringsämnen och antikroppar till smågrisen via råmjölken. Ju fler antigener suggan har utsatts för ju mer antikroppar förvärvar smågrisen via råmjölken och får därmed ett bredare immunförsvar.

Laktosintolerans är idag den vanligaste rubbningen rörande kolhydratmetabolism och finns i tre varianter; kongenital, primär förvärvad samt sekundär intolerans. I Sverige har ca 3-5 % av befolkningen Laktosintolerans vilket är en relativt låg siffra i jämförelse med att ca 70 % av världens befolkning utvecklar intoleransen i skolåldern. Den låga incidensen har genom evolutionen utvecklats från en gynnsam mutation av genen som kodar för laktas. En fortsatt laktasproduktion och laktasaktivitet efter småbarnsåren har förr utgjort en överlevnadsfördel i länder odlingsförutsättningarna är svårare året om och då mjölk istället utgjort en primär näringskälla. Större andelen kolhydrat i mjölk består av Laktos, som i övrigt innehåller 18 av de 22 näringsämnen människan dagligen behöver konsumera.

The objective of this work was to evaluate and compare three field methods for detection of mastitis, California Mastits Test (CMT), DeLaval cell counter DCC (DCC) and FMA2001 Farm Milk Analyzer (FMA2001). Furthermore, to investigate at what cell count level clinical symptoms of mastitis are seen, and finally to check if the clinical findings and cell counts could be related to bacteriological findings. DCC and FMA2001 are new analytic instruments to be used on dairy farms for detection of mastitis. CMT has been a widely used cow-side-test of milk quality in mastitis control efforts, but it cannot be used for estimating cell counts in scientific studies or investigations. Two hundred and eight quarter milk samples from 52 cows were analysed with DCC and CMT, and 168 of these samples with FMA2001. Microbiological examination was done on 38 milk samples with CMT scores of 4 and 5.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka förutsättningarna för mjölkproduktion från renar (Rangifer tarandus) som en del av den moderna renskötseln. Frågeställningar som inkluderades i litteraturstudien var renmjölkens sammansättning, hur mycket en vaja kunde producera, hur mjölkproduktionen påverkades av faktorer som mjölkningssystem, mjölkningsmiljö och oxytocininjektioner, mjölkproduktionens koppling till nutrition, kalvens betydelse, problem som kan tänkas uppstå och om renen som ett framtida mjölkproduktionsdjur skulle vara ekonomiskt hållbart. Mjölkning av renar har tidigare förekommit ganska allmänt inom samisk renskötsel men det upphörde under 1900-talet på grund av bland annat att sjukdomar spreds när renarna hölls på mindre ytor. Faktorer som är centrala inom mjölkproduktionen hos renar är den totala mjölkavkastningen under laktationen och mjölknedsläppsgraden. Mjölkavkastningen hos vajor varierar mellan individer och påverkas bland annat av separation från kalven, injektioner av oxytocin och mjölkningsmiljön.

Mjölk är en komplex blandning där de huvudsakliga komponenterna är vatten, Laktos, fett och protein. Laktosmängden är den komponent som varierar minst mellan raser och påverkar mängden mjölk mest. Fett- och proteinmängden uppvisar störst skillnad mellan raser och bi-drar till stor del till att mjölk är ett så näringsrikt livsmedel. Dock kännetecknas mjölkfett av en hög andel mättat fett vilket anses påverka människors hälsa negativt. Tidigare premierades hög mjölkavkastning i avelsarbetet med försämrad fertilitet som följd.

Bakgrund: Att definiera matöverkänslighet är ännu idag inte fastställt, det råder delade meningar om denna definition. Författarna har valt att inrikta sig på matöverkänslighet som definieras matallergi och matintolerans. Flera av matallergierna kan utlösa en allergisk chock, denna typ av chock som även kallas anafylaktisk chock kan vara livshotande om inte behandling sätts in direkt. Idag lider var tredje person i Sverige av någon typ av allergi, vanligt förekommande matöverkänsligheter är komjölksallergi, Laktosintolerans, äggallergi och nötallergi.Syfte: Syftet är att undersöka hur många människor i åldern 18-28 år som lider utav matöverkänslighet och om allergimedicin bärs med dagligen.Metod: En empirisk enkätstudie låg till grund för studiens resultat. Författarna valde att göra en kvantitativ studie för att kunna samla in data systematiskt och sedan sammanfatta dessa i statistisk form.

Developments in milk production are heading towards fewer but larger herds where the milking process is often fully automated. Automatic milking systems were launched in the 1990?s and in the year 2010 the Automatic Milking Rotary (AMR) was introduced. As a rule there are no supervision personnel present during the milking event in systems with automatic milking. This means that there is a risk that cows can be incompletely milked in one or more udder quarters, for example if the robots fail in attaching the milking cups or if the cow kicks off the milking unit.

Två viktiga fettsyror som människan inte själv kan bilda är ?-linolensyra (C18:3) och linolsyra (C18:2) vilka är en omega-3 respektive en omega-6 fettsyra. Ett balanserat förhållande mellan dessa fettsyror har visat sig vara viktigt för den mänskliga hälsan men idag är intaget av omega-3 lägre i kosten på grund av att den ingår i färre produkter än de med omega-6. Det lägre intaget av omega-3 antas resultera i att vi lättare drabbas av bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och depression. En produkt som skulle kunna jämna ut kvoten mellan omega-3 och omega-6 är linfrö, vilken innehåller 58 % C18:3 och 14 % C18:2.