Syftet med studien var att undersöka huruvida det finns ett samband mellan upplevt ledarskap, arbetstillfredsställelse och mental hälsa bland Kyrkoherdar i Lunds stift. Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka huruvida manliga och kvinnliga Kyrkoherdar skiljer sig signifikant vad gäller upplevt ledarskap, arbetstillfredsställelse och mental hälsa. 41 Kyrkoherdar från Lunds stift besvarade en enkät. Svarsfrekvensen var 82%. Upplevt ledarskap, arbetstillfredsställelse och mental hälsa mättes med hjälp av COPSOQ (Kristensen, 2001).

Syftet med denna studie har varit att undersöka ledarskap i Svenska kyrkan. Utifrån Svenska kyrkans organisation och framtida utmaningar så är det intressant att se på vilken typ av ledarskap som finns idag och även den typ som ses som det ideala. Frågorna som jag sökt svar på är: Hur ser Kyrkoherdars ledarskapsstil ut idag? Vilken typ av ledarskapsstil är önskvärd inför framtiden? Genom en enkätundersökning riktad till 300 Kyrkoherdar och komministrar så kom det in 105 svar. I enkäten har respondenterna fått bedöma dels hur deras nuvarande Kyrkoherdar agerar (Kyrkoherdarna gjorde här en självskattning) dels beskrivit hur en ideal kyrkoherde agerar.

Anledningen till att vi antar att Kyrkoherdarna har en starkare värdegrund än ledare i privat och offentliga organisationer grundar sig i ett personligt engagemang. Vi brinner för frågor angående ledarskapsutveckling, en vilja till förståelse och en förändring till att få ledare att helt enkelt växa som ledare. Vår utgångspunkt ligger i ett antagande att Kyrkoherdar har ett starkt värdesystem och därmed även en förmåga till att leda sin församling på ett etisk, människovänligt sätt.Syftet med den här uppsatsen är att analysera vad som påverkar och utmärker fyra Kyrkoherdars ledarskap. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ, empirisk intervjustudie med fyra Kyrkoherdar inom Lunds stift. Som ett komplement till vår bakgrund har vi även genomfört en kvalitativ intervju med en ärkebiskop.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affärssystem, samt vilken inverkan behovet av beställarkompetens har haft på upphandlingens upplägg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affärssystem och med hjälp av en modell för beställarkompetens identifieras vilka faktorer som påverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens genom att utgå ifrån verksamhetens behov och lärt sig hur ett affärssystem kan tillfredsställa behovet. Därigenom har man förbättrat sina möjligheter att genomföra en framgångsrik upphandling trots att Kronofogden inte har några tidigare erfarenheter av affärssystem. Utifrån den förståelse Kronofogden har byggt upp rörande affärssystem har man valt att begränsa sin lösning för att sedan fortsätta successivt och genom att använda ett testsystem har de fått in en extra säkerhet i upphandlingen..

This essay has its background in the work I?ve been conducting organizing and cataloging two personal archives concerning the life and work of two vicars, Johan Axel Björkman and P.A. Björkman. The time span of the papers stretches from 1823 to 1982.The main problems I?ve been confronted with during this work have to do with respecting provenance and original order.

I denna studie har jag fått några medarbetares syn på sin arbetsmiljö i den Svenska Kyrkan. I egenskap av arbetslivspedagog finner jag Svenska Kyrkans medarbetares relation till sitt arbete intressant då det är en multiprofessionell värdeorganisation.  Jag beskriver de förutsätt-ningar avseende ledarskaps- och organisationsteoretiska utbildning som präster och Kyrkoherdar har för att agera som arbetsledare med personalansvar. Luthers kallelselära är en del av Svenska kyrkans värdegrund och en intressant teori avseende dess inverkan på arbetsmiljön.  För att komma fram till mitt resultat har en kvalitativ undersökning gjorts, i form av semistrukturerade intervjuer.

Att samverka vid socialt arbete är ett aktuellt tema eftersom två nya lagrum har tillkommit under de senaste åren. Dessa tydliggör att samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rätt till social trygghet, jämlika levnadsvillkor och självbestämmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, där respondenternas svar har jämförts beträffande om man upplever att samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera motiven bakom fyra församlingars engagemang i välfärdsarbetet, utifrån deras i stiftelseform drivna seniorboende. Frågeställningen innefattar även i vilken form och omfattning det eventuellt förekom/förekommer samarbete med den berörda kommunen. Studien omfattade tio personer. Dessa var företrädare för förtroendevalda inom de fyra berörda församlingarna, Kyrkoherdar, pastorer, socialnämndens ordförande och en områdeschef inom äldreomsorgen. Den använda metoden var intervjuer som berörde frågeområdena: bakgrund/motiv, samarbete, verksamhet och nutid/framtid.