This study focuses on a reconstruction proposal of a small part of a rural churchyard that has lost a big part of its history, in form of its conformation and plant material. The chosen part of the cemetery was established in 1938, and this proposal is an interpretation of the architect?s original plan, the workers wishes and my own observations and experiences of the place. In this proposal I have tried to balance the plants composition to create an environment that can benefit the biological diversity, that fits the locations habitat and today?s maintenance.

De senaste Ärhundradet har betydelsen av personalomsÀttning och dess effekter blivit allt mer vÀsentlig. Företag har gÄtt frÄn att se individer som tillgÄngar istÀllet för att se dem som kostnader för verksamheten. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn LevnadsnivÄundersökningen 2000 se vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka lÄg personalomsÀttning (jobbsenioritet). Studien Àr Àmnad att besvara frÄgestÀllningen: Hur pÄverkar personalutbildning, arbetstillfredsstÀllelse och lön anstÀlldas jobbsenioriet? Personalutbildning har en signifikant positiv pÄverkan pÄ senioritet.

Den hÀr uppsatsen undersöker hur deltagandet i personalutbildning Àr fördelat över olika grupper av sysselsatta pÄ den svenska arbetsmarknaden. OcksÄ mÀngden utbildningstid för olika arbetstagare undersöks. Syftet Àr att testa i vilken utstrÀckning humankapitalteorins prediktioner om vilka som i första hand fÄr personalutbildning stÀmmer överens med den faktiska situationen pÄ svenska arbetsplatser. Som komplement till humankapitalteorin anvÀnds en teori med ofullstÀndig konkurrens samt tidigare studier om personalutbildning. För att testa humankapitalteorins antaganden om personalutbildning anvÀnds aggregerad data frÄn Statistiska CentralbyrÄn för olika Är.

Löneskillnader mellan kvinnor och mÀn pÄ arbetsmarknaden Àr ett vÀl utforskat Àmne i tidigare studier, sÄvÀl i Sverige som internationellt. Dessa studier utgÄr ofta ifrÄn att löneskillnaderna beror pÄ olika investeringar i humankapital mellan kvinnor och mÀn eller att vissa grupper utsÀtts för diskriminering pÄ arbetsmarknaden.I denna uppsats undersöks betydelsen av personalutbildning för lön med fokus pÄ sektorstillhörighet och könsskillnader i avkastning frÄn sÄdan utbildning. Detta görs utifrÄn humankapitalteorins antaganden om att utbildning ökar individers produktivitet och i förlÀngningen lönen. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund till hur personalutbildning förvÀntas inverka pÄ lön samt hur avkastningen frÄn personalutbildning förvÀntas skilja sig för kvinnor och mÀn och offentlig respektive privat sektor.För att undersöka detta anvÀnds svensk riksrepresentativ data frÄn LevnadsnivÄundersökningen 2000. Analysen genomförs i tre delar dÀr hela arbetsmarknaden först studeras följt av tvÄ analyser dÀr offentlig respektive privat sektor studeras separat.Resultaten visar pÄ ett klart samband mellan personalutbildning och högre lön, förutsatt att kausalitetsförhÄllandet inte Àr det omvÀnda.

AbstraktUppsatsen Àr en kvalitativ undersökning gjord i syfte att studera hur mellanchefer i en tillverkningsindustri arbetar med kompetensutveckling, samt hur de sjÀlva ser pÄ sin roll i detta arbete. Uppsatsens empiriska del grundar sig pÄ tio intervjuer med mellanchefer, genomförda pÄ Trioplast AB i SmÄlandsstenar. Det finns en tydlig skiljelinje mellan kollektivanstÀllda- och tjÀnstemannasidan vad gÀller arbetet med kompetensutveckling. I produktionen Àr de direkta vinsterna av kompetensutveckling mindre sÄrbarhet vid sjukdom och andra ledigheter, dÄ mÄlet Àr att samtliga anstÀllda ska kunna alla arbetsmoment. En annan viktig del av personalutbildning Àr sÀkerhetsaspekten, dÄ ett felaktigt arbetsutförande kan vara direkt skadligt.

Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap kring vilka för- respektive nackdelarna det finns med e-utbildning. En kvalitativ studieansats valdes och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av sex medarbetare med varierande befattningar och tjÀnster inom en koncern. Resultatet visar att anvÀndarna upplever att det finns bÄde fördelar och nackdelar med att anvÀnda e-utbildning som metod för kompetensutveckling. Den största fördelen Àr att kursdeltagarna ges möjlighet till att sjÀlva kunna styra, kontrollera och pÄverka den egna lÀroprocessen.

Denna intervjustudie försöker ge en inblick i hur yrkeslÀrare inom transportutbildningen tÀnker om kompetensutveckling och vad de kan göra för att behÄlla sitt kunnande frÄn yrkesbranschen. Resultatet visar pÄ att de Àr ganska nöjda med den kompetensutveckling de fÄr, men saknar en större kontakt med branschen. Det framkom ocksÄ att skolans ekonomi ofta fÄr styra vid val av utbildning..

Sammanfattning KyrkogÄrdsförvaltningar arbetar, pÄ grund av syftet med kyrkogÄrdar, till stor del i en nÄgot konservativ arbetsmiljö, samtidigt som förvaltningarna mÄste följa med i samhÀllets utveckling och agera efter brukarnas förÀndrade vanor och krav. Det leder till en mer eller mindre konstant utveckling i förvaltningarnas arbete och dÀrmed Àven en förÀndring i förvaltningarnas behov av utbildning för sina kyrkogÄrdsarbetare. Att undersöka hur detta behov tillgodoses av det utbud av utbildningar som finns Àr syftet med arbetet. Denna studie behandlar dÀrför följande frÄgestÀllningar; vilket behov av personalutbildning för kyrkogÄrdsarbetare har kyrkogÄrdsförvaltningarna idag, vilket utbud av personalutbildning för kyrkogÄrdsarbetare finns idag och huruvida tillgodoser detta utbud behovet? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar genomförde jag först en litteraturstudie.

För att kunna möta kraven som stÀlls pÄ dagens hÀlso- och sjukvÄrd krÀvs det i sjuksköterskans yrkesroll ett kontinuerligt lÀrande genom kompetensutveckling. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta forskningsresultat angÄende sjuksköterskans kompetensutveckling. Resultatet visade att sjuksköterskor som genomgÄtt kompetensutveckling kÀnde sig trygga, kompetenta och nöjda i sin yrkesroll. Sjuksköterskans kompetensutveckling gynnade Àven arbetsgivaren genom att personalen blir engagerad och nöjd och dÀrmed stannade lÀngre pÄ respektive arbetsplats och inom yrket. Faktorer som hindrar sjuksköterskans kompetensutveckling mÄste analyseras och strategier för kompetensutveckling mÄste skapas för att kunna sÀkerstÀlla att kunskapsnivÄn inom sjuksköterskeyrket hÄller jÀmna steg med hÀlso- och sjukvÄrdens utveckling..

Denna magisteruppsats handlar om vilken betydelse Human Resource arbetet har för kompetensutvecklingen inom tvÄ olika organisationer. Under senare Är har relativt stora satsningar gjorts pÄ personalutbildning och andra kompetensutvecklingsinsatser i arbetslivet. Forskning har visat att kunskapsproduktionen i samhÀllet ökar stÀndigt och för att finna en lösning pÄ detta har mÄnga företag valt att satsa pÄ kompetensutveckling. Det bakomliggande antagandet har varit att det i allt högre grad Àr kunskap och kompetens Àn kapital som vÀxer i framtiden. DÀrför bör sÄvÀl privata som offentliga organisationer satsa pÄ kompetensutveckling bÄde kortsiktligt och lÄngsiktligt för att kunna möta de framtida kraven.

Syftet med studien Àr att undersöka vad förskollÀrare har för uppfattningar om kompetensutveckling. Detta Àr viktigt eftersom verksamhetens kvalitet Àr i hög utstrÀckning beroende av pedagogernas kompetens. FrÄgestÀllningarna i min undersökning Àr: hur ser pedagogerna pÄ sin egen kompetensutveckling samt vilka möjligheter upplever pedagogerna att de har att utveckla sin kompetens? Jag har valt att göra en kvalitativ studie med intervju som forskningsmetod. I bearbetning och tolkning av resultatet har jag anvÀnt mig av tvÄ metoder för intervjuanalys - meningskoncentrering och meningskategorisering.

Kompetensutveckling Àr en verksamhet som fÄr allt större betydelse för organisationer. En av de viktigaste delarna av ett kompetensförsörjande arbete Àr att utvÀrdera effekten av en kompetensutveckling. Hur dessa ef-fekter skall utvÀrderas Àr ett eftersatt omrÄde sÄvÀl teoretiskt som praktiskt och forskning om Àmnet Àr nÀstintill obefintlig. Denna studie genomfördes i samarbete med Stora Enso Skoghalls Bruk i syfte att finna varför detta arbete Àr sÄ svÄrgenomtrÀngligt samt att utveckla övergripande riktlinjer att anvÀnda som hjÀlpverktyg för organisationen i dess arbete med att effektutvÀrdera kompetensutveckling..

Syftet med följande studie Àr att undersöka hur specialpedagoger med handledning som yrkesutövning inom förskolan upprÀtthÄller och utvecklar sin kompetens, samt hur specialpedagogernas arbetsledare ser pÄ deras kompetensutveckling. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning om handledning och kompetensutveckling. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur upprÀtthÄller och vidareutvecklar sig specialpedagoger med handledning som yrkesutövning sin kompetens? samt Hur ser specialpedagogernas arbetsledare pÄ deras kompetensutveckling och uppmuntrar de specialpedagogerna till kompetensutveckling? Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att bÄde arbetsledare och specialpedagoger anser att handledning och kompetensutveckling Àr viktigt. Medan specialpedagogerna sÄg kompetensutvecklingen som vinning för dem, sÄg arbetsledarna det i ett vidare perspektiv.

Vi Àr pedagoger och Àr dÀrmed intresserade av lÀrande. Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ en insikt och förstÄelse kring hur kompetensutvecklare i kommuner praktiskt arbetar med kompetensutveckling samt deras tankar kring det. Vi undersöker om de har nÄgot hÀlsoperspektiv pÄ kompetensutveckling samt hur de ser pÄ vuxnas lÀrande. Uppsatsen bygger pÄ Ätta intervjuer med nio personer som jobbar med kompetensutveckling i kommunal verksamhet. I slutdiskussionen knyter vi ihop intervjupersonernas praktik och tankar kring de teoretiskt förankrade möjliggörare som vi pÄ förhand definierat; att ha ett hÀlsoperspektiv pÄ kompetensutveckling genom att se till hela mÀnniskan i inlÀrningssituationen samt att ha kunskaper om vuxnas lÀrande.

Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan kompetensutveckling krÀver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i ansprÄk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstÄ. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar Àr det inte motiverat att utvÀrdera kompetensutveckling eftersom det anses vara en fÀrskvara. Miljön företagen verkar i och sjÀlva syftet med kompetensutvecklingen pÄverkar ocksÄ om man ska anse kompetensutveckling vara en investering eller inte..