Undersökningen tar avstamp i SOU 2002:115. HÀr pÄvisas behovet av kompetensutveckling inom byggsektorn. Ett problem Àr om aktörerna definierar kompetensutveckling olika vid samarbete i frÄgan. En teoretisk bakgrund beskriver forskningsomrÄdet. FrÄgestÀllningar utifrÄn syfte och problem Àr: Hur definierar de olika aktörerna i vÄr undersökning kompetensutveckling? Vad anser aktörerna vara viktiga aspekter pÄ kompetensutveckling? Hur arbetar man inom byggsektorn med kompetensutveckling? Undersökningen bygger pÄ intervjuer och har en kvalitativ ansatts dÀr förstÄelse söks.

Denna magisteruppsats handlar om vilken betydelse Human Resource arbetet har för kompetensutvecklingen inom tvÄ olika organisationer. Under senare Är har relativt stora satsningar gjorts pÄ personalutbildning och andra kompetensutvecklingsinsatser i arbetslivet. Forskning har visat att kunskapsproduktionen i samhÀllet ökar stÀndigt och för att finna en lösning pÄ detta har mÄnga företag valt att satsa pÄ kompetensutveckling. Det bakomliggande antagandet har varit att det i allt högre grad Àr kunskap och kompetens Àn kapital som vÀxer i framtiden. DÀrför bör sÄvÀl privata som offentliga organisationer satsa pÄ kompetensutveckling bÄde kortsiktligt och lÄngsiktligt för att kunna möta de framtida kraven.

Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom som kr?ver livsl?ng behandling och omv?rdnad. Egenv?rd och sj?lvtillit kan utg?ra en viktig faktor f?r personens v?lbefinnande. Orems egenv?rdsteori beskriver olika stadier av patientens egenv?rdsf?rm?ga, och sjuksk?terskans roll i v?rdandet. Av den anledningen finns ett behov av en litteratur?versikt som beskriver patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna p?verkar egenv?rd och sj?lvtillit. Syftet: Syftet ?r att beskriva patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna undervisning upplevs p?verka egenv?rd och sj?lvtillit. Metod: Litteratur?versikten genomf?rdes enligt Fribergs metod.

Kompetensutveckling Àr ett begrepp som under senare Är fÄtt ett ökat utrymme inom forskning och i samhÀllsdebatten. I denna studie har kvalitativa forskningsintervjuer med sex anstÀllda vid en kunskapsintensiv organisation genomförts. Syftet var att fÄ en förstÄelse över hur de intervjuade uppfattar lÀrande, kompetensutveckling och sina möjligheter till utveckling pÄ arbetsplatsen. FrÄgestÀllningen var: vilka uppfattningar finns det om lÀrande och kompetensutveckling bland medverkande i studien? Vilka möjligheter till lÀrande och kompetensutveckling pÄ arbetsplatsen anser medverkande i studien att de har? Hur kan lÀrande och kompetensutveckling i organisationen frÀmjas? Fyra teoretiska perspektiv pÄ kompetensutveckling samt ett miljöpedagogiskt synsÀtt pÄ lÀrande har anvÀnds vid analysen.

Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan kompetensutveckling krÀver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i ansprÄk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstÄ. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar Àr det inte motiverat att utvÀrdera kompetensutveckling eftersom det anses vara en fÀrskvara. Miljön företagen verkar i och sjÀlva syftet med kompetensutvecklingen pÄverkar ocksÄ om man ska anse kompetensutveckling vara en investering eller inte.

En allmÀn uppfattning Àr att kompetensutveckling nyttjas av företag för att öka deras produktivitet och konkurrenskraft. Företagen anses Àven anvÀnda kompetensutveckling som ett lockbete för att attrahera medarbetare. Syftet med föreliggande studie var att rikta fokus pÄ individens attityd till kompetensutveckling och studera om den upplevdes som stimulerande, avlastande eller stressande. Ett annat syfte var att undersöka hur motiverad individen var till kompetensutveckling. Med en egenkonstruerad enkÀt undersöktes tvÄ arbetsplatser, en domstol och ett företag inom processverksamheten (N = 100).

Syftet med denna studie var att fÄr mer kunskap om hur skolan kan bli bÀttre pÄ att organisera lÀrares kompetensutveckling. Fem grundskollÀrare har intervjuats om vilken kompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov. Den form för kompetensutveckling lÀrarna önskade stÀmmer vÀl överens med hur nÄgra forskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska fÄ effekt pÄ elevers lÀrande och utveckling. Det innehÄll lÀrarna önskade stÀmde vÀl överens med lokala och nationella utvecklingsomrÄden. Det stÀmmer överens sÄ mycket att jag ifrÄgasÀtter om elevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare blir att lyssna pÄ lÀrarnas önskemÄl om innehÄll och utformning av deras kompetensutveckling..

Denna studie Àmnar belysa coaching och undersöka relationen mellan coaching och kompetensutveckling. Syftet Àr att undersöka hur coaching kan hjÀlpa till kompetensutveckling i arbetslivet. Genom en kvalitativ textanalys granskas texter om arbete med kompetensutveckling. Intentionen med granskningen Àr att undersöka likheter mellan coaching och arbete med kompetensutveckling. Texterna valdes slumpmÀssigt ut med förutsÀttning att de hade en gemensam faktor, vilket i detta fall Àr att de representerar olika fackförbund.Med hermeneutik som vetenskaplig ansats tolkas texterna med hjÀlp av den hermeneutiska cirkeln som tillvÀgagÄngssÀtt.

SammanfattningEnligt de politiska dokument som förskollÀrare har att förhÄlla sig till idag sÄ ökar kraven pÄ den personliga kompetensen och kompetensutvecklingen. Ett sÀtt att möta dessa krav Àr att ge förskollÀrare möjlighet till att ta del av kompetensutvecklande aktiviteter sÄ som förelÀsningar, kurser och diskussionsgrupper. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrare uppfattar sin möjlighet till kompetensutveckling. Detta Àr viktigt dÄ man för att kunna möta kraven i lÀroplanen behöver en bred kompetens. För att kunna sÀkerstÀlla att alla barn fÄr samma möjligheter och för att öka statusen pÄ förskollÀraryrket Àr det viktigt att förskollÀrare fÄr de möjligheter som krÀvs för kompetensutveckling.

Uppsatsens syfte Àr att granska lÀrande i arbetslivet genom kompetensutveckling. Undersökningen fokuserar pÄ att se huruvida ett företag arbetar med kompetensutveckling utifrÄn behovet som rÄder samt hur den nya kunskapen kommer till anvÀndning inom företaget. Genom en intervju och en enkÀt har följande frÄgestÀllningar besvarats: Vilken typ av lÀrande förekommer i företaget? Hur organiseras kompetensutveckling?Samt hur beskriver medarbetarna sin kunskapsanvÀndning frÄn en kompetensutveckling? I resultatet framgÄr att företaget anvÀnder sig av bÄde formellt och informellt lÀrande men med fokus pÄ det informella lÀrandet. Företaget organiserar kompetensutveckling genom att inventera vilken kunskap som finns.

Studiens syfte Àr att undersöka vilken syn det finns pÄ jÀmstÀlldhet i kommunal verksamhet samt hur jÀmstÀlldhet pÄverkar och pÄverkas av rekrytering och kompetensutveckling. Metoden Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer Àr genomförda med sju av Kommunens ledande och strategiska medarbetare inom utbildningsförvaltningen. Intervjuerna analyseras med hjÀlp av Clarke och Brauns (2006) tematiska analys. Teori och tidigare forskning om jÀmstÀlldhet, rekrytering och kompetensutveckling fungerar som stöd Ät analysen. Analysen Àr uppbyggd av fyra delar dÀr de tre första redogör för resultat och analys av jÀmstÀlldhet, rekrytering och kompetensutveckling separat.

Introduktion: FörskrivningsrÀtten stÀller höga krav pÄ distriktssköterskornas kompetensutveckling i och med att kunskaperna om lÀkemedel, behandlingsmetoder och riktlinjer stÀndigt uppdateras. Studier om distriktssköterskors kompetensutveckling Àr sÀllsynta vilket Àr en anledning till att denna studie genomfördes. Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utstrÀckning distriktssköterskor med förskrivningsrÀtt för lÀkemedel fÄr kompetensutveckling som rör förskrivningsrÀtten och vilken kompetensutveckling de anser sig vara i behov av. Metod: Studien genomfördes i september 2009 med hjÀlp av en semistrukturerad postenkÀt. I studien deltog 43 distriktssköterskor frÄn 9 olika distriktssköterskemottagningar i olika landsting.Resultat: Studien uppdagade att kontinuerlig kompetensutveckling inte Àr en sjÀlvklarhet för distriktssköterskorna.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om vilken betydelsekompetensutveckling i matematik har för pedagoger i förskolan och hurpedagogerna anvÀnder sig av de nya kunskaperna i verksamheten.Vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer för att fÄ svar pÄ vÄrafrÄgestÀllningar. De medverkande var tvÄ barnskötare och tvÄförskollÀrare, de arbetar i förskolan med barn i Äldern 1-5 Är.Resultatet visar att kompetensutveckling har betydelse för att synliggöramatematiken för pedagogerna i förskolan. De förstÄr nu att matematikenfinns överallt i vardagen. Mest framtrÀdande i vÄr undersökning Àr attpedagogernas uppfattning har förÀndrats med en medvetenhet ommatematik efter kompetensutvecklingen. .

En allmÀn uppfattning Àr att kompetensutveckling nyttjas av företag för att öka deras produktivitet och konkurrenskraft. Företagen anses Àven anvÀnda kompetensutveckling som ett lockbete för att attrahera medarbetare. Syftet med föreliggande studie var att rikta fokus pÄ individens attityd till kompetensutveckling och studera om den upplevdes som stimulerande, avlastande eller stressande. Ett annat syfte var att undersöka hur motiverad individen var till kompetensutveckling. Med en egenkonstruerad enkÀt undersöktes tvÄ arbetsplatser, en domstol och ett företag inom processverksamheten (N = 100).

Med hjÀlp av denna kvalitativa undersökning bland yrkeslÀrare har jag försökt ge en bild av yrkeslÀrarnas upplevelser kring kompetensutveckling inom karaktÀrsÀmnet. Hur de gÄr till vÀga för att bevara och utveckla kunskaperna i sina ursprungsyrken. Bland annat ges bilden att yrkeslÀrarna sjÀlva fÄr ta ett stort ansvar för kompetensutvecklingen, snarare Àn rektorer och skolledning..