Sök:

Sökresultat:

67 Uppsatser om Kylning - Sida 1 av 5


Magnetisk kylning i kylskåp : Självständigt arbete i teknisk fysik med materialvetenskap

Forskning och tillämpning av den magnetokaloriska effekten har intensifieras de senaste åren. Prototyper av kylskåp med magnetokaloriska material har konstrueras med blandat resultat, men utvecklingen går framåt och det är troligt att tekniken kommer att kommersialiseras. För den lovar ett energisnålare och tystare kylskåp.Projektarbetet som har resulterat i denna rapport hade i uppgift att läsa forskningsrapporter om magnetisk Kylning för att få en uppfattning om det är möjligt för tekniken att tillämpas i vanliga kylskåp. Det ser ut som att magnetisk Kylning har stora möjligheter att tillämpas och projektet rekommenderar det fiktiva företaget att satsa på tekniken. Fast ännu krävs några års ytterligare forskning för att få fram ett magnetokaloriskt material som uppfyller alla miljömässiga och ekonomiska krav för att kunna kommersialisera en produkt för hushållsbruk..

Produktutveckling av displayarmaturer

De metoder som studenterna använt sig av under utbildningens gång har tillämpats för att ta fram, utveckla och utvärdera lösningar. I början av projektet erhölls några avgränsningar av företaget. Bland annat krävdes varken hållfasthetsberäkningar, produktkalkyler eller materialval.Displayarmaturer används som butiksbelysning. De består i huvudsak av ett drivdon, en reflektor och en lampa. Valet av lösningar är i det närmaste baserat på uppdragsgivarens önskemål.

Grön IT : Energibesparingar i datacenters med fokus på bladteknik, virtualisering och kylning

Rapporten syftar till att titta på lösningar som kan ge minskade energikostnader i datacenters, med fokus på bladservrar, virtualisering och Kylning. Vi undersöker hur man skulle kunna spara in på energin genom användandet av de olika teknikerna. Resultaten pekar på att bladservrar minskar strömförbrukningen jämfört med en motsvarande rackserver, samtidigt som virtualisering radikalt kan minska strömförbrukningen då man får ner antalet fysiska servrar. Även Kylningen spelar stor roll när man ser till vad som förbrukar mest energi i datacentret. En hel del åtgärder finns att vidta för att effektivisera Kylningen för att både få ner strömförbrukningen men även för att bättre kunna kyla alla servrar.

Energianvändning i serverhallar: energiflöden och kylning

This thesis examines different methods for the cooling of data centers. Several means of cooling with the refrigeration cycle have been studied, as well as the feasibility of using free cooling in different parts of Sweden. In addition, the possibilities of transferring excess heat to a nearby district heating system were investigated. It was found that in all investigated cases except two, the data center could be cooled solely with free cooling for at least 300 days a year when only the outside air temperature was considered as a constraining factor. The limit was then set to 20 °C.The vast majority of all district heating systems in Sweden get little to none of their heat from other excess heat sources.

Mobil läslampa med LED-teknik

SammanfattningDenna rapport syftar till att redovisa kandidatarbetet för spåret industriell design, där målet var att utforma en mobil läslampa med lysdiodsteknik. Målgruppen för läslampan var främst studenter och resande som kan tänkas vara i behov av att läsa på platser med lite eller otillräckligt ljus. Arbetets fokus har varit att utforma ett fullständigt koncept med integrerade lösningar för strömförsörjning, Kylning och en behaglig ljusmiljö.Det största problemområdet var att utforma en tunn armatur som samtidigt fungerade som en värmeledande kylfläns. För att lösa detta utfördes först beräkningar analytiskt och sedan numeriskt med hjälp av datorprogrammet ANSYS och redovisas som en separat del i rapporten. En tredimensionell modell utformades i Solid Edge och renderingar av slutkonceptet utfördes i KeyShot.Resultatet av arbetet blev en länkarmsbaserad hopfällbar läslampa i kompakt format.

Planhetsförbättringar av pressgjutna aluminiumdetaljer

Arbetet redovisar ett projektarbete som utförts på AB Lundbergs Pressgjuteri i Vrigstad där planhetsavvikelser av en specifik detalj har analyserats. Analyserna har tagit hänsyn till både yttre och inre faktorer i gjuteriprocessen och resultat visar att Kylningen av detaljen har en betydande inverkan på detaljens planhet..

Miljöpåverkan från fjärrkyla : en analys av Umeå fjärrkyla med fokus på primärenergianvändning och växthusgasutsläpp

Umeå Energi har som mål att vara förnybara i allt de gör år 2018. Som ett led i detta arbete vill de veta vilken miljöpåverkan som sker från deras produkt fjärrkyla.I denna rapport har miljöpåverkan från Umeå fjärrkyla beräknats genom att ta fram nyckeltalen primärenergianvändning per levererad kylenergi och växthusgaser i koldioxidekvivalenter per levererad kylenergi. Miljövärderingen har framförallt baserats på rapporter från svenska myndigheter och branschorganisationer. Data till beräkningar har samlats från statistik och från Umeå Energis anläggningsrapporter.Fjärrkylans primärenergianvändning har beräknats till 0,94 kWh per kWh levererad fjärrkyla och utsläppen av växthusgaser till 63 g CO2 per kWh levererad fjärrkyla. En osäkerhetsfaktor vid beräkningen är uppskattningen av elanvändning för kylproduktion.

Kylning av valsar vid spårvalsning

Inom Ruukki Fundia Special Bar finns tre liknande förpar, ett i Smedjebacken och två i Boxholm varav ett i finverket och det andra i mediumverket. Valsarna levereras av Åkers Sweden AB och är av samma kvalité, (gjutna H-SG-P-Mo-48 värmebehandlat-segjärn-perlitisk struktur-molybdenlegerat och med hårdhet 48 Shore) det som skiljer är radien. I mediumverket utsätts valsarna för ett hårt slitage både genom sprickbildning och ojämn yta medan de två andra förparen inte slits lika hårt. Idag används en vals i cirka sex månader, under den tiden sker en omsvarvning. På grund den rikliga sprickbildningen kan bara en omsvarvning ske på grund av att de djupa sprickorna gör att 12-16mm på diametern svarvas bort vid varje tillfälle.

CFD-analys av flaskbottenkylning för glasformningsmaskin

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Emhart Glass Sweden AB i Sundsvall under vintern 2006/2007. Emhart Glass är en världsledande leverantör av utrustning, kontrollsystem och reservdelar för glasförpackningsindustrin, och företagets produkter har etablerats som världsstandard. Glasförpackningarna har en temperatur på 500-600 grader Celsius när de har formats. De hålls därför över en perforerad platta, kallad deadplate, för att kyla glasförpackningarnas bottnar så att deformation undviks när de sedan transporteras vidare för efterbehandling. Syftet med detta examensarbete är att utföra simuleringar av kylluftdistributionen för hålbilden i deadplate med hjälp av CFD ? Computational Fluid Dynamics.

Lilly : En teknikstudie av ett nytt I/O-system

En teknikstudie med syfte att hitta de parametrar som styr den slutliga utformningen hos ett nytt I/O-system genomfördes hos ABB Open Control Systems under våren 2007. Hela teknikstudien belyste ekonomi, marknadsaspekter och tekniska aspekter som elektronik och mekanik. Denna rapport fokuserar på de mekaniska aspekterna.Det finns problem med Kylning av elektroniken i kombination med flexibelt montage och utrymmesbehov på DIN-skenan hos det nuvarande systemet, S800 I/O. På ett nytt I/O-system ställs krav på ökad flexibilitet och minskat utrymmesbehov utan att göra avkall på god Kylning. De som främst kommer i kontakt med mekaniken i ett I/O-system, installatörer och serviceingenjörer, ställer dessutom krav på att systemet medger en välgjord installation där det är enkelt att göra rätt.

Kondensorkylning för rastkyla

Sammanfattning Många av de förare vars lastbil är utrustad med en sovhytt väljer ofta att installera någon typ av extrakylare till hytten. Anledning är framförallt självklar för dem som gör resor i länder med ett varmare klimat. Extrakylarna drivs av batterierna då motorn är avstängd, temperaturen vid vila blir då komfortabel och föraren kan få en god nattsömn. Kylarna köps på eftermarknaden från olika tillverkare och distributörer. De finns i huvudsak tre olika typer av extrakylare; kyllagring, evaporationsKylning och AC-Kylning, där de två sistnämnda är vanligast förekommande.

Passiv kylning : ett "elektricitetslöst" kylskåp

Detta examensarbete genomförs vårterminen 2009 i samarbete med Mälardalens högskola och Ankarstiftelsen. Det omfattar 30 högskolepoäng och är på avancerad nivå inom produkt- och processutveckling.Ankarstiftelsen är en ideell organisation som bedriver verksamhet i främst Brasilien, Colombia och Peru. Organisationen grundades 1996 och arbetar med utsatta samhällsgrupper, bygger skolor i behövande områden et cetera.Projektets främsta uppgift är att ta fram adekvat förvaringsmöjlighet för att ge invånarna i byn Puerto Rico (Colombia) förbättrad levnadsstandard. För att identifiera problemet sker inledningsvis en förstudie där en informationsinsamling svarar på vilken miljö det rör sig om, vilka användarna är, hur de löser problemet i dagsläget, vilka speciella behov som finns och vart tillverkning kan ske. Detta följs av en kartläggning av liknande produkter för att få en uppfattning om hur liknande problem löses.

Kylning och torkning av ett högtryckskompressorinlopp

Examensarbetet utfördes på University of Florida vid Department of Mechanical and AerospaceEngineering i deras Energy and Gas Dynamics Systems Laboratory. Laboratoriet forskar på enny gasturbincykel som producerar kraft, värme, kyla och vatten. Cykeln är kallad High PressureRegenerative Turbine Engine (HPRTE) och kombinerat med gasturbincykeln är ettabsorptionskylsystem (VARS). Kylsystemet drivs av spillvärme från avgaser som cirkuleras igasturbinen, den producerade kylan används för att kyla ned högtryckskompressorinloppet.Syftet med det här examensarbetet är att undersöka möjligheten till att kyla ned inloppet tillkompressorn till temperaturer långt under fryspunkten för vattnet i den fuktiga gasen. Om gasenskall kylas till nivåer under fryspunkten måste vattnet föras bort från gasen.

Energieffektivisering av ishallar

I Sverige finns 298 ishallar och det byggs fler eftersom. En grov uppskattning av energiförbrukningen för dessa är minst 1000 MWh per år vardera. Alltså cirka: 298 GWh eller 0,3 TWh totalt för samtliga hallar. Detta motsvarar i sin tur 0,5 av Sveriges kärnkraftsproduktion eller 10% av produktionen i det nu nedlagda kraftverket i Barsebäck. Kostnaden för att driva ishallen i Jokkmokk uppgår till cirka: 500.000 kr per år exklusive moms, denna summa önskar Jokkmokks kommun minska.

1 Nästa sida ->