Kondensorkylning för rastkyla
Sammanfattning Många av de förare vars lastbil är utrustad med en sovhytt väljer ofta att installera någon typ av extrakylare till hytten. Anledning är framförallt självklar för dem som gör resor i länder med ett varmare klimat. Extrakylarna drivs av batterierna då motorn är avstängd, temperaturen vid vila blir då komfortabel och föraren kan få en god nattsömn. Kylarna köps på eftermarknaden från olika tillverkare och distributörer. De finns i huvudsak tre olika typer av extrakylare; kyllagring, evaporationskylning och AC-kylning, där de två sistnämnda är vanligast förekommande. Införandet av en extrakylare innebär dock en stor belastning av bilens batterier, som pågrund av upprepade djupurladdningar slits ut. Med målet att kunna utföra extra hyttkylning så energieffektivt som möjligt är en tänkbar lösning att driva det ordinarie kylsystemet med en liten 24-volts kompressor. Detta innebär frånkoppling av den remdrivna kompressorn. Då motorfläkten som även används till kylning av kondensorn drivs av motorn, måste en ny metod för kondensorkylning utvecklas. Med det fastställdes problemformuleringen som; bortledning av kondenseringsenergin. Under arbetet skulle även konceptet ramradiatorn utredas. Ramradiatorn var sedan tidigare framtagen och hade till uppgift att leda in en del av kondenseringsenergin i lastbilens rambalk. Kravet på kylsystemet var att hålla +22ºC i hytten vid omgivningstemperaturen +30ºC, för en maximal strömförbrukning av 10 A. Om detta var möjlig prövades i ett rastkylatest som även bidrog med beräkningsdata till utvecklingen av kondensorkylningsmetoden. Från testet kunde flertal slutsatser dras, bland annat konstaterades det att ramradiatorn inte kunde bortföra kondenseringsenergin utan att konstruktionen förstorades radikalt. Fortsatt arbete innebar konceptframtagning av metoder för bortledning av kondenseringsenergin. Flera lösningar genererades, som efter urval och viktning resulterade i kondensorkylning genom implementering av en 24-voltsfläkt från tillverkaren SPAL. Den valde fläkten uppfyllde kraven för volymflöde, strömförbrukning och yttre påverkande aspekter. En fixtur för fläkten konstruerades därefter som möjliggjorde snabb och tillförlitlig montering.