Sök:

Sökresultat:

15 Uppsatser om Kylmaskin - Sida 1 av 1

Miljökonsekvensanalys av snökylanläggning och kylmaskin:
en jämförelse mellan två alternativa kyltekniker

Denna rapport beskriver miljöpåverkan av en snökylanläggning i jämförelse med konventionell Kylmaskin. Genom att värmeisolera snö kan den användas i en snökylanläggning för att ge kyla under sommaren. Studien omfattar anläggningarnas hela livslängd inklusive byggnation och avveckling. I rapporten har kraven för miljökonsekvensbeskrivningar kombinerats med metodiken för livscykelanalys. På grund av antalet apparater, byggteknik och ökade komfortkrav på arbetsplatserna har ett behov av att kyla bort överflödig värme uppkommit.

Genomgång av köldbärarsystem samt alternativa åtgärder för
kapacitetshöjning

Vid simuleringen av köldbärarledningens huvudstam uppstod det sträckor med höga tryckfall som är koncentrerade till massabruket. I de mindre avsticken uppstod de högsta tryckfallen även här på massabruket. För att minska tryckfallsförlusterna i köldbärarledningarna är det bästa om möjligt att försöka justera in systemet så bra som möjligt. Från beräkningarna som är gjorda kan det avläsas att köldbärarsystemets huvudstam på massabruket är belastad mer än vad den är på pappersbruket. Vid konvertering av den befintliga absorptionsKylmaskinen kan Kappa Kraftliner Piteå spara ungefär 0,93 MSEK per driftår genom att ersätta lågtrycksångan med antingen flashlut eller flashånga som drivvärmealternativ.

Miljöpåverkan från fjärrkyla : en analys av Umeå fjärrkyla med fokus på primärenergianvändning och växthusgasutsläpp

Umeå Energi har som mål att vara förnybara i allt de gör år 2018. Som ett led i detta arbete vill de veta vilken miljöpåverkan som sker från deras produkt fjärrkyla.I denna rapport har miljöpåverkan från Umeå fjärrkyla beräknats genom att ta fram nyckeltalen primärenergianvändning per levererad kylenergi och växthusgaser i koldioxidekvivalenter per levererad kylenergi. Miljövärderingen har framförallt baserats på rapporter från svenska myndigheter och branschorganisationer. Data till beräkningar har samlats från statistik och från Umeå Energis anläggningsrapporter.Fjärrkylans primärenergianvändning har beräknats till 0,94 kWh per kWh levererad fjärrkyla och utsläppen av växthusgaser till 63 g CO2 per kWh levererad fjärrkyla. En osäkerhetsfaktor vid beräkningen är uppskattningen av elanvändning för kylproduktion.

Spillvärme ur kylmaskin som förvärme till fjärrvärmebetjänad byggnad

Värmesystemet i kvarteret "Skruven" i Danderyd betjänas av en fjärrvärmeväxlare kompletterad med kondensorvärmen ur en Kylmaskin. Målet med analysen är att bedöma hur systemet kan optimeras för att utnyttja kondensorvärmen så mycket som möjligt. Kondensorvärmen är i princip gratis då kylan maskinen producerar är nödvändig för verksamheten i fastigheten.En beräkningsmodell skapades i Microsoft Excel där anläggningens karakteristiska temperaturer och massflöden kan beräknas utifrån given utomhustemperatur och avgiven effekt ur kondensorn på Kylmaskinen. Till modellen läggs energiberäkningar utifrån utomhus-temperaturer uppmätta i SMHIs mätstation i Bromma var tredje timme år 2009.En kostnadsanalys av hur förändringar i driftsättet påverkar hur stor del av den avgivna kondensorvärmen som kan tillföras värmesystemet har utförts. I analysen används Norrenergis kostnadsstruktur för fjärrvärmedebitering samt den beräknade kostnaden för den el Kylmaskinen förbrukar.Fjärrvärmekostnaden i modellen uppgår till 219 000 kr/år, utan förvärmning kostar den 630 000 kr/år.

Kontorskyla : Kan borrhålskyla ersätta en kylmaskin?

Syftet med rapporten är att göra en jämförelse av två olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som är 2 000 m² stort och beläget i Västerås. För att representera ett normalt kontorshus har kyleffektbehovet valts till 50 W/m² vilket ger totala kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en Kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts Kylmaskinen mot ett antal borrhål som motsvarar hela kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har använts har energianvändning och växthuspotential beräknats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvändning beräknas som inbäddad energi, vilket är all energi som använts från framtagande av råmaterialen till färdiginstallerat system.

Absorptionskylmaskiner ombord : En undersökning om absorptionsprocessens potential ombord fartyg

Målet med denna undersökning är att teoretiskt undersöka den vatten/litiumbromidbaserade absorptionsprocessens potential ombord fartyg då processen enbart drivs av huvudmaskinens högtemperaturkylvatten. Undersökningen genomförs teoretiskt mot tre olika fartyg samt Sjöfartshögskolan i Kalmars maskinrumssimulator. För vardera fartyg undersöks driftenergikällan och kylbehovet ombord. Med det som underlag dras en slutsats om den vatten/ litiumbromidbaserade absorptionsprocessens potential ombord fartyget. Fartygens resultat ligger till grund för slutsatsen.

Power Press Spring

Syftet med rapporten är att göra en jämförelse av två olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som är 2 000 m² stort och beläget i Västerås. För att representera ett normalt kontorshus har kyleffektbehovet valts till 50 W/m² vilket ger totala kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en Kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts Kylmaskinen mot ett antal borrhål som motsvarar hela kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har använts har energianvändning och växthuspotential beräknats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvändning beräknas som inbäddad energi, vilket är all energi som använts från framtagande av råmaterialen till färdiginstallerat system.

Snökyla för Bosch Rexroth Group

I detta examensarbete behandlas möjligheterna för Bosch Rexroth Group i Mellansel att sänka framledningstemperaturen till fabriken på befintlig sjökyla genom att den integreras med en snökylanläggning. Även andra kopplingslösningar behandlas.Med stigande el- och energipriser, och för den delen påverkan av miljön, finns det incitament för att hitta andra alternativ till kyla. Ett sätt är att utnyttja frikyla är genom att använda kallt bottenvatten från sjöar. Ett annat sätt är att utnyttja lagrad kyla från snö och is, så kallad snökyla.Den största delen av snöns kylenergi går att finna i den så kallade smältvärmen. Detta kallas även snöns latenta energi och är väldigt hög i förhållande till andra material.

Energikartläggning av polishuset i Gävle : Åtgärdsförslag för ett minskat energibehov i fastigheten Gävle Söder 17:10

The objective of this work was to introduce measures to reduce energy and water demand at Gävle Söder 17:10. To succeed, this energy audit has been made. The work is based on collected statistics from the property owner Norrporten, measurements, literature review and through consultation with experts in the field. Two models, one for each building, have been created in the simulation program BV2 to estimate the potential of energy measures based on the collected information. The models in BV2 have been verified against the statistics of the energy consumption.With the help of calculations and simulations, seven cost-effective measures have been identified.

Översyn och optimering av kylsystem vid Norrlands Universitetssjukhus

Västerbottens Läns Landsting arbetar kontinuerligt för att minimera sin verksamhets negativa påverkan på miljön. För att göra detta har de satt upp mål för 2020. Detta examensarbete kommer att försöka hjälpa dem att uppnå sina mål om en minskning med 17 procent av den specifika elanvändningen och en minskning med 22 procent av den specifika värmetillförseln jämfört med nivån år 2009.Syftet med detta projekt har varit att bidra till en ökad kunskap om hur kylsystemet för närvarande används och undersöka möjligheterna för en mer effektiv drift. Detta arbete fokuserar på tre huvudaspekter, driftsäkerhet, ekonomisk vinning och energieffektivitet. Målet med projektet har varit att undersöka tre eller fyra förbättringsförslag relaterade till de ovan nämnda aspekterna.Arbetet har delats upp i två delar för att uppnå projektets syfte och mål.

Minskning av färskvatten- oljeförbrukning vid Zetterströms Rostfria AB Molkom

Sammanfattning Företaget Zetterströms Rostfria AB i Molkom producerar värmeväxlare till olika ändamål. I produktionen använder Zetterströms en sömsvets som kräver kylvatten. Mängden kylvatten som går åt under ett år är cirka 2016m3. Svetsen går på olika effekter beroende på vad för typ av plåt som svetsas, om den är tjock eller tunn. Vid svetsning av en tjock plåt körs svetsen på högre effekt än om det svetsas en tunnare plåt.

Energieffektivisering av ishallar

I Sverige finns 298 ishallar och det byggs fler eftersom. En grov uppskattning av energiförbrukningen för dessa är minst 1000 MWh per år vardera. Alltså cirka: 298 GWh eller 0,3 TWh totalt för samtliga hallar. Detta motsvarar i sin tur 0,5 av Sveriges kärnkraftsproduktion eller 10% av produktionen i det nu nedlagda kraftverket i Barsebäck. Kostnaden för att driva ishallen i Jokkmokk uppgår till cirka: 500.000 kr per år exklusive moms, denna summa önskar Jokkmokks kommun minska.

Pyrolysintegration i kraftvärmeverk : Utnyttjande av kondenseringsvärme för fjärrkyleproduktion

Strävan att nå ett hållbart samhälle har varit en av de viktigaste aspekterna under 2000-talet. Det stora problemet är hur målet skall nås. Användningen av fossila bränslen måste minskas, men vilken energikälla skall ersätta dem? Biomassa har haft en viktig roll i minskningen av fossila bränslen som använts i uppvärmningssyfte. Teknikutveckling har medfört att dess betydelse kan bli än viktigare.Snabb pyrolys är en process där en bioolja, kallad pyrolysolja, produceras genom nedbrytning av biomassa.

Energibesparing genom minskat kylbehov i butik: Butiksbelysningens inverkan på kylsystemets energiförbrukning

Företaget Nordic Light designar och tillverkar belysning till företag och butiker världen runt. I många butiker är det viktigt att ha rätt belysning för att visa upp de varor som ska säljas. I en klädesbutik kan elförbrukningen svara för ungefär 70 % av den totala elförbrukningen. Belysningen avger nästan lika mycket värme till omgivningen som effekten den förbrukar. Den värmer helt enkelt klädesbutikerna och många gånger lokalerna runtomkring.

Hot ice: en upplevelsebyggnad som integrerar arkitektur och
teknik för en hållbar utveckling

Upplevelseindustrin är ett av Sveriges största tillväxtområden och turismen har stor potential att bli en av landets största marknader. Flera nordiska länder satsar på anläggningar som lockar besökare norrut till snö och kyla. Utvecklingen i Sverige har dock inte följt med och det finns få turistanläggningar i landets nordliga delar. För att följa utvecklingen ska en anläggning byggas vid polcirkeln vid sjön Öst-Kieratj i Jokkmokk. Anläggningens arbetsnamn är ACA och står för Arctic Circle Arena.