AbstractDetta examensarbete går ut på att finna ett arbetssätt för att sammanställa ett företags Kvalitetsbristkostnader, utifrån en definition som tas fram genom en jämförelse av empiri och teori. För detta ändamål har vi valt att göra en fallstudie på Volvo Powertrain i Skövde. Definitionen har vi tagit fram med hjälp av ostrukturerade intervjuer. Detta har möjliggjort att flertalet avdelningar kunnat uttrycka sin åsikt om vilka kostnader som bör rymmas inom denna definition.Då företaget är stort och tillhör en koncern, finns små chanser att specificera Kvalitetsbristkostnader i form av en egen rad i resultaträkningen. Därför har vi utifrån teorin funnit ett alternativt arbetssätt för att sammanställa Kvalitetsbristkostnaderna.

Syftet med denna uppsats är att försöka presentera ett sätt att arbeta med Kvalitetsbristkostnader, som löser flera av de problem som nämns i litteraturen, samt att undersöka om problemen även kan påvisas empiriskt. Upplägget bygger i princip på två delar och baseras på en teoretisk undersökning som mynnar ut i fem problemställningar. Först görs en teoretisk syntes, för att nå fram till en arbetsmodell av normativ karaktär och sedan görs en kvalitativ undersökning, för att påvisa att utgångspunkterna till modellen är påvisbara även empiriskt. Den teoretiska bakgrunden till uppsatsen ligger i klassisk litteratur inom området. För att finna lösningar på de problem som nämndes delades de in i 5 kategorier.

Uppsatsen visar resultatet av en kartläggning och analys av datakvaliteten i databasen Vägdatabanken på Vägverket. Vi har studerat datakvaliteten som den visar sig hos slutanvändarna, i detta fall de som upphandlar drift och underhåll av statliga vägar. Målet var att se hur väl Vägverkets krav på data stämmer överens med användarnas behov. För att nå målet skapades en modell med sju faser. Centralt var kartläggningen av verksamheten med hjälp av intervjuer, som blev grunden för vidare analyser.

I ett samhälle där nyskapande teknik och goda kommunikationsmöjligheter gör marknader globala blir kvalitetsutveckling ett allt mer utbrett verktyg för företag att skapa sig konkurrensfördelar. Det har visat sig att stora summor pengar spenderas för att åtgärda fel och brister som uppstår på grund av bristande kvalitet. En nyligen genomförd opinionsmätning bland svenska företagsledare visar att dessa i genomsnitt bedömer dessa till närmare 25 procent av sina verksamheters omsättningar. Att kartlägga dessa så kallade Kvalitetsbristkostnader kan således vara en guldgruva för verksamheter som kan förbättra sin lönsamhet utan att det sker på bekostnad av kvaliteten. Det här projektet har genomförts på Arctic Solar AB som i dagsläget har liten eller ingen kunskap över vilka Kvalitetsbristkostnader som finns eller hur stor omfattning dessa har.

Detta examensarbete undersöker orsaker till och kostnader för interna kvalitetsbrister hos Gyllensvaans Möbler AB. Det är ett familjeföretag med 220 anställda som av folierade och kantlistade spånskivor tillverkar och levererar cirka 13 000 möbler per dag till IKEA. Företagsledningen har misstänkt att Kvalitetsbristkostnaderna varit omfattande och ville ha kostnaderna och orsakerna undersökta närmare i ett examensarbete.Arbetet började med en period i produktionen för att få en inblick i produktionsförloppet, företagets kvalitetspolicy, operatörernas arbete samt vilka olika slags kvalitetsbrister som uppkommer. Därefter teoristudier om Kvalitetsbristkostnader och genomgång av företagets materialplaneringssystem. Intervjuer gjordes sedan med avdelningsledare, kvalitetssamordnare och produktionstekniker för att få reda på orsakerna till uppkomna kvalitetsbrister.

During the 1970?s the interest for quality management and the concept of quality costs increased considerably. Business leaders noticed that there was a great potential for reducing costs of poor quality. Since up to 10-30% of a company?s total turnover may consist of poor quality costs some consider them as an unexploited goldmine.

Ferruform är ett verkstadsföretag i Luleå som tillverkar ramkomponenter och axlar till framförallt Scanias lastbilar och bussar. Ferruform tillverkar bland annat stödaxlar, vilka är fordonskomponenter som bär upp hjulpar utan drivning. En viktig tillverkningsmetod i Ferruforms stödaxeltillverkning är svetsning. I en av svetsprocesserna fästs så kallade axeländar på stödaxlarna. Maskinen som Ferruform använder till svetsning av axeländar är mycket nära att överskrida sin tekniska livslängd, vilket resulterar i allt sämre driftsäkerhet och bristande produktkvalitet.

När man studerar förädlingskedjor finner man tre flöden som påverkar och är beroende av varandra; det fysiska-, informations-, och det finansiella flödet. Det fysiska flödet är det mest påtagliga och består främst av varor, informationsflödets uppgift är att administrera det fysiska flödet så att det blir effektivt och det finansiella flödet handlar om penningöver-föring. Ett första steg för att effektivisera flöden är att genomföra en processkartläggning.Syftet med uppsatsen är att kartlägga en kollektionsprocess på fallföretaget XY. Kartlägg-ningen ska resultera i identifiering av problem i processen samt förbättringsförslag. För att besvara syftet har fem frågor ställts i rapporten, två exempel är vad är ett bra materialflöde? och vad ska man tänka på inför förbättringsarbete med processer?Olika metoder har använts vid datainsamling, bland annat intervjuer, e-post och litteratur-studier.