Järpell, Cecilia och Mellin, Petra. (2006). Kunskapsskolan ?en skola för alla?. (Kunskapsskolan ?a school for all students?). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om Kunskapsskolan är ?en skola för alla?.

I detta examensarbete beskriver jag utifrån olika teorier arbetet på Kunskapsskolan i relation till hur man där arbetar med och ser på elevernas motivation till skolarbetet. Jag jämför dessutom Kunskapsskolans elever och en kommunal skolas elever då det gäller deras syn på betydelsen av olika faktorer i skolarbetet som kan påverka deras motivation att göra ett bra skolarbete. Syftet är att beskriva och analysera arbetet på Kunskapsskolan i relation till olika teorier om motivation och att jämföra olika skolors elevsyn på olika faktorer i skolan som kan påverka motivationen för skolarbetet. Jag gör en elevenkät på de båda skolorna och gör elev- och lärarintervjuer på Kunskapsskolan. Resultatenvisar attmånga av de åtgärder man använder sig av påKunskapsskolanär i linje med olika motivationsteorier.

Utifrån politiska beslut tagna under de senaste två decennierna så har möjligheten att starta friskolor blivit enkelt och de drivs under samma ekonomiska förutsättningar med skolpeng som för traditionella kommunala skolor. Hur friskolorna profilerar sina skolor är många och en del är sättet att bedriva och organisera undervisningen på. En del i denna organisering är att erbjuda alternativ slöjdundervisning. Kunskapsskolan erbjuder till exempel slöjdundervisning under en viss period där en eller båda perioderna sker på ett internat som kallas för Kunskapsgården. Syftet med denna studie är att undersöka hur slöjdundervisningen kan se ut på Kunskapsskolan och på en Kunskapsgård och hur eleverna i en årskurs åtta uppfattar denna slöjdundervisning.

Detta arbetes syfte är att undersöka hur betygskriterier och ämnesmål i historia utformas på lokal nivå i högstadieskolan. För att kunna göra undersökningen har jag valt att intervjua två lärare och analysera texter på lokala kriterier från två skolor. De två skolorna representerar en kommunal skola, Norrlyckeskolan i Ödåkra samt en fristående skola, Kunskapsskolan i Landskrona. I mitt arbete redovisar jag respektive skolas arbetssätt och pedagogik. Jag har i min analys gjort en jämförelse mellan dessa två skolor för att på så sätt se om kriterierna skiljer sig åt mellan skolorna.

Att matematikundervisningen har försämrats under senare år i Sverige visar både nationella och internationella studier på. Orsakerna till försämringen anses vara många, bland annat besparingar i skolan och att elever har svårt att finna mening med matematiken.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur matematiken och matematikundervisningen uppfattas av eleverna i åk 9 på Kunskapsskolan i Ystad. Syftet är också att studera faktorer som anses stimulera elevernas lust att lära: lärarna, eleverna, undervisningen, målen i matematiken och läromedel.Jag valde att göra en enkätundersökning bland åk 9 eleverna på Kunskapsskolan i Ystad där nivågrupperad undervisning sker i matematiken. Totalt deltog 54 elever i undersökningen. Enkätundersökningen innehöll några påståenden om skolan i stort, medan flertalet riktades mot matematikundervisningen.

Läroplanen (Lpo 94) kräver att skolans undervisning ska rikta sig mot varje enskild individs behov, bakgrund och förutsättningar för att på bästa sätt förbereda och fostra varje elev till en framtida verksam medborgare. Forskning på området betonar även den om vikten av individanpassad undervisning. Problematiken ligger i att skolan är uppbyggd efter grupper vilket försvårar detta krav/målsättning. Kunskapsskolan är en skolan som växt upp till följd av Lpo 94 och har som mål att skapa en individuell lärandemiljö. Med utgångspunkt i detta är mitt syfte att undersöka hur medvetenheten är hos lärare på Kunskapsskolan gällande individuellt lärande.

Syftet med studien var att utreda om det fanns kvantitativa och kvalitativa skillnader i elevers upplevelser av hur meningsfullt livet i allmänhet och skolan är, vad som är meningsfullt i skolan samt om de har långsiktiga mål med sin framtid och om det skiljer sig åt mellan elever på en Kunskapsskola och en skola utan liknande arbetsformer. Syftet med studien var också att undersöka om det fanns något samband mellan elevernas upplevelser av meningsfullhet i livet och i skolan. Kunskapsskolan valdes ut som skola av intresse för studien då eleverna på skolan planerar, genomför och följer upp sina personliga mål, vilket i tidigare studier visat sig ha positiv påverkan på upplevelsen av mening. De teoretiska utgångspunkterna som anammades var begreppet meningsfullhet inom Antonovskys teori om känslan av sammanhang, KASAM, samt ungdomars innehav och strävan efter mål och mening i livet enligt teorin om Youth purpose. I studien användes en kvantitativ och en kvalitativ delstudie.

Den här rapporten innehåller information om hur jag har gått till väga i mitt examensarbete, som har bestått i att utforma två broschyrer och tre skyltar till ett kopparverk i Riddarhyttan. I rapporten redogör jag för hur jag har gått tillväga vid utformningen av mitt arbete, de teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för utformningen samt det slutgiltiga resultatet.Bakgrunden till uppgiften är att den befintliga broschyren är, enligt min uppdragsgivare Mona Kärner Eliasson, väldigt jobbig att läsa med svåra facktermer och dåligt utförd layout. De har även tidigare funnits ett skyltsystem som de var tvungna att ta ned för att det var i dåligt skicka och det var även svårt att förstå och hänga med i texterna.Vid utformningen av de nya informationsmaterialen har jag både utgått från min uppdragsgivares önskemål så väl som de teoretiska erfarenheterna som jag har fått från böcker och min utbildning inom informationsdesign. Jag började med att titta på broschyren som redan fanns på plats vid kopparverket, och därefter inledde jag mitt arbete med att söka information om och bilder på kopparverket. Jag ringde även runt till olika myndigheter för att få mer information om vilka lagar och regler jag var tvungen att följa i mitt arbete.

Den här studien har som syfte att belysa valet av skola utifrån ett föräldraperspektiv. Genom fyra intervjuer med föräldrar till barn som bytt skola vill vi belysa hur de har tänkt angående valet.Studien är genomförd med kvalitativa samtalsintervjuer på en fristående skola. Valet av skola bygger på att denna skola är nystartad och därmed har alla nyligen gjort ett val till denna. Vi valde även skolan eftersom den inte har någon religiös profil. En sådan profil skulle inte vara relevant för vår studie på grund av att det då ligger religiösa värderingar som grund för skolvalet vilket vi inte önskade undersöka.Resultatet visar att en av de viktigaste anledningar till valet var pedagogiken och arbetssättet på skolan.

Kvalitet är ett svårdefinierbart begrepp som kan tolkas på en mängd olika sätt. Viktigast är att en organisation har klart för sig vad kvalitet innebär för just dem. I en verksamhet är det av stor betydelse att börja med kvalitetsmätning innan kvaliteten kan säkras i verksamheten. Annars finns risken att brister byggs in i systemet vilket kan bli dyrt. Dessutom är det svårt att styra det man inte kan mäta.

Kvalitet är ett svårdefinierbart begrepp som kan tolkas på en mängd olika sätt. Viktigast är att en organisation har klart för sig vad kvalitet innebär för just dem. I en verksamhet är det av stor betydelse att börja med kvalitetsmätning innan kvaliteten kan säkras i verksamheten. Annars finns risken att brister byggs in i systemet vilket kan bli dyrt. Dessutom är det svårt att styra det man inte kan mäta.

Solen är vår renaste energikälla och en oändlig resurs, dessutom är den gratis. Solenergin som faller in mot jorden är mycket stor och lagras bl.a. i berggrunden. Generellt brukar man räkna med att det rör sig om ca 15.000 gånger mer än vad vi i världen använder idag. Alltså råder ingen energibrist i världen.