Syftet med detta examensarbete framgår av ovan nämnda titel. Arbetet undersöker varför skiftliga Kunskapsprov i religionskunskap A ser ut som de gör samt vilket/vilka syften lärare har med sina prov. Både kvantitativa och kvalitativa metoder har använts. Underlaget består av tjugo insamlade skriftliga Kunskapsprov, 27 besvarade enkäter som riktats till lärare samt fyra djupintervjuer med lärare. Resultatet visar att de skriftliga Kunskapsproven till allra största del består av redogörande frågor.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Kunskapsprov överensstämmer med de övergripande styrdokumenten och vilken kunskapssyn testerna förmedlar.Mina två frågor som jag hade för avsikt att få besvarade var dessa.? Hur överensstämmer de Kunskapsprov som genomförs i ett yrkesförberedande program med intentionerna i läroplan och programmål?? Vilken kunskapssyn förmedlar testerna?Jag har sammanlagt undersökt 16 olika prov i olika examinationsformer, som skriftliga prov, prov i projektform, praktiska prov och övriga prov.Jag har analyserat testerna utifrån begrepp ur läroplan och kunskapssyn. Dessa är: kreativitet, integrerat, kommunikativt arbetssätt, fakta/memorerande, samarbete, reflektion, autentiska svar, elevaktiva arbetssätt, utrustning, estetisk, etik, tillgång till läromedel, bedömning av process/produkt, bedömning utifrån vem som gör bedömningen. Jag har efter analysen funnit att alla begrepp förekommer någon gång, men ingen provform är heltäckande för samtliga begrepp.De skriftliga proven som mäter fakta och memorerande kan klart hänföras till behaviorismen och förmedlingspedagogiken.I de övriga proven finns inslag av socialkonstruktivistiskt lärande, progressiv pedagogik och en del av Piagets teorier om lärande..

Utifrån att elever verkar ha en förmåga till att endast söka svar på uppgifterna de får och inte vilja intressera sig för att förstå området, så uppkom iden om detta arbete. Syftet med arbetet är att studera vilken kunskap som mäts i skolan. Begreppet kunskap beskrivs utifrån olika synsätt. Området lärstil beskrivs i arbetet med en tyngd på att beskriva ytinlärning och djupinlärning. Vidare beskrivs området kunskapsbedömning där olika frågetyper beskrivs.

I undersökningen vill vi ta reda på mer om lärarnas inställning till kursplanerna stärvans- och uppnåendemål gällande NO för grundekolans tidigare del. Vi vill också ta reda på om eleverna når uppnåendemålen för NO i år 5. På grund av olika omständigheter, kunde inte alla mål undersökas.Skolverket genomförde 2003 ett Kunskapsprov med eleverna i år 9 som mätte deras kunskaper i NO. I biologi var en fjärdedel godkända och i fysik och kemi var en tredjedel godkända. Samma år genomfördes en internationell undersökning, rörande NO kunskaper, där svenska elever i år 8 deltog.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur väl gymnasieelevers kunskaper i ämnet geografi överrensstämmer med vad kursplanen säger. Vidare var vårt syfte att utföra en jämförande analys mellan friskolor och kommunala skolor för att se om elevernas geografikunskaper skiljer sig åt beroende på elevens val av skolform. Fyra skolor deltog i vår empiriska undersökning, två friskolor och två kommunala skolor. Geografilärarna för respektive skola blev intervjuade och eleverna fick besvara ett sammansatt Kunskapsprov baserat på skolverkets kursplan för Geografi A. Resultatet visade på att geografikunskaperna hos gymnasieeleverna var goda men att de skiljde sig åt beroende på var eleven studerade..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vilka kunskaper om hälsa gymnasielever har. Därutöver är syftet att reliabilitetstesta det Kunskapsprov som utformats och använts i undersökningen. De frågeställningar som skall besvaras är:Vad kan elever på gymnasiet om hälsa?- Föreligger det några skillnader i kunskap mellan eleverna i de olika årskurserna?- Föreligger det några skillnader i kunskap mellan eleverna på de olika gymnasieprogrammen?Hur hög reliabilitet har det Kunskapsprov som använts, det vill säga, hur tillförlitliga är de resultat som framkommit av undersökningen?MetodEn kunskapsmätning på John Bauer gymnasiet i en storstadskommun har utförts där 219 elever i årskurs ett och årskurs två medverkade. Av dessa svarade 141 elever på ett prov med tjugo kunskapsfrågor inom områdena fysisk aktivitet, kost och allmän hälsa.

Undersökningen hade som syfte att studera för- och nackdelar med att arbeta med konkret material som förstärkning i matematikundervisningen. För att utforska detta utfördes dels lärarformulär för att se hur lärare såg på ämnet. Dels utfördes två olika typer av lektionspass, ett teoretiskt och ett praktiskt. Under lektionspassen observerades eleverna och deras beteenden antecknades. Inhämtade kunskaper mättes sedan i ett Kunskapsprov.

I denna undersökning prövas hypotesen att praktiska övningar bidrar till att elever blir bättre på att lösa mer omfattande matematiska uppgifter och att dessa övningar även bidrar till att förbättra elevers uppfattning om matematik. Undersökningen genomfördes i grundskolans år sex med hjälp av en serie praktiska övningstillfällen. Vid de praktiska övningstillfällena fick eleverna möjlighet att använda sina matematikkunskaper för att lösa matematiska problem praktiskt, istället för att enbart räkna i matematikboken, och med hjälp av detta få en förklaring på vad matematiken faktiskt kan användas till. För att undersöka om eleverna blivit bättre på att lösa mer omfattande matematiska uppgifter efter de praktiska övningstillfällena användes ett Kunskapsprov och för att undersöka deras uppfattning om matematiken användes en enkätundersökning. Resultatet av undersökningen pekar på att vissa signifikanta skillnader uppkommit i elevernas kunskaper att lösa matematiska uppgifter då de praktiska övningstillfällena genomförts.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att undersöka hälsans roll i skolämnet idrott och hälsa A på två olika gymnasieskolor i Dalarna.Frågeställningar:? Vad står det i de konkretiserade betygskriterierna om hälsa i skolämnet idrott och hälsa A på de två olika gymnasieskolorna i Dalarna?? Vad bedriver de två lärarna i idrott och hälsa A för undervisning i hälsa på de två olika gymnasieskolorna i Dalarna?? Vad har eleverna i årskurs två på de två olika gymnasieskolorna i Dalarna för kunskaper i hälsa?MetodUndersökningen utgår ifrån en textgenomgång av de konkretiserade betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa A på en gymnasieskola och ett idrottsgymnasium i Dalarna. Intervju undersökning om två lärares bedrivna hälsoundervisning i ämnet idrott och hälsa A på de två gymnasieskolorna i Dalarna har genomförts. Slutligen ingår ett Kunskapsprov i hälsa på två klasser om elevers kunskaper i hälsa utifrån de konkretiserade betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa A på de två gymnasieskolorna. Undersökningen är både kvalitativ och kvantitativ.ResultatBegreppet hälsa i de konkretiserade betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa A består av faktorer som påverkar hälsan positivt och negativt, kostens betydelse, ergonomi, avspänning, avslappning, livsstil, livsmiljö, hälsa för livskvalitet samt drogers påverkan.

Denna studie har genomförts för att belysa skillnader i olika mediers roll för minnet och lärandet hos elever i gymnasieskolan. Syftet har varit att jämföra audiovisuell stimuli i form av utbildningsfilm med motsvarande information i skriftlig version utifrån ett kort- och långsiktigt perspektiv, då båda dessa medium används inom skolan utan några egentliga kunskaper kring deras för- och nackdelar. Två jämförande experiment med andra- och tredjeårselever på gymnasiet har genomförts där eleverna har indelats i olika testgrupper. Hälften av eleverna har vid experiment 1 sett på en utbildningsfilm, medan resterande har läst motsvarande information i skriven text. Därefter har ett omgående Kunskapsprov med fasta svarsalternativ genomförts, följt av ett liknande prov tre veckor senare.

Denna studie har genomförts för att belysa skillnader i olika mediers roll för minnet och lärandet hos elever i gymnasieskolan. Syftet har varit att jämföra audiovisuell stimuli i form av utbildningsfilm med motsvarande information i skriftlig version utifrån ett kort- och långsiktigt perspektiv, då båda dessa medium används inom skolan utan några egentliga kunskaper kring deras för- och nackdelar. Två jämförande experiment med andra- och tredjeårselever på gymnasiet har genomförts där eleverna har indelats i olika testgrupper. Hälften av eleverna har vid experiment 1 sett på en utbildningsfilm, medan resterande har läst motsvarande information i skriven text. Därefter har ett omgående Kunskapsprov med fasta svarsalternativ genomförts, följt av ett liknande prov tre veckor senare.

BakgrundFör att revisorn ska kunna ge aktiebolagets intressenter en rättvisande bild över bolagets finansiella ställning krävs det att revisorn innehar hög kompetens inom området och är objektiv i sina bedömningar. För att revisorsnämnden ska kunna säkerställa att revisorn besitter de kunskaper som krävs för att genomföra en revision av hög kvalité behöver revisorn avlägga ett Kunskapsprov. Mellan åren 2006 och 2012 var det omkring 50 procent av tentanderna som blev godkända på revisorsexamen, därför fann vi det intressant att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar tentandens resultat på revisorsexamen. SyfteSyftet med vår studie är att få en djupare förståelse om vilka faktorer det är som kan ha en större inverkan för tentandens resultat på revisorsexamen. Vi har därför valt att undersöka följande faktorer: branscherfarenhet, utbildning, självstudier, motivation, trivsel på arbetsplatsen, mentorskap och lärande, kontorsstorlek, ålder samt kön. Teoretisk referensram Under teoriavsnittet presenteras McClelland prestationsteori, Herzbergs dubbelfaktorteori samt Argyris Single and Double loop inlärningsteori. Dessa teorier förklarar vad tentanden motiveraras av och ökar trivseln i det dagliga arbetet samt hur tentandens inlärning sker.

BakgrundFör att revisorn ska kunna ge aktiebolagets intressenter en rättvisande bild över bolagets finansiella ställning krävs det att revisorn innehar hög kompetens inom området och är objektiv i sina bedömningar. För att revisorsnämnden ska kunna säkerställa att revisorn besitter de kunskaper som krävs för att genomföra en revision av hög kvalité behöver revisorn avlägga ett Kunskapsprov. Mellan åren 2006 och 2012 var det omkring 50 procent av tentanderna som blev godkända på revisorsexamen, därför fann vi det intressant att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar tentandens resultat på revisorsexamen. SyfteSyftet med vår studie är att få en djupare förståelse om vilka faktorer det är som kan ha en större inverkan för tentandens resultat på revisorsexamen. Vi har därför valt att undersöka följande faktorer: branscherfarenhet, utbildning, självstudier, motivation, trivsel på arbetsplatsen, mentorskap och lärande, kontorsstorlek, ålder samt kön. Teoretisk referensram Under teoriavsnittet presenteras McClelland prestationsteori, Herzbergs dubbelfaktorteori samt Argyris Single and Double loop inlärningsteori. Dessa teorier förklarar vad tentanden motiveraras av och ökar trivseln i det dagliga arbetet samt hur tentandens inlärning sker.