Syftet med knowledge management är att försöka omvandla de anställdas individuella kunskap till organisatorisk kunskap. Att lokalisera och registrera vem som innehar kunskapen, t ex genom Kunskapsprofiler, kan underlätta omvandlingen och kodifieringen av kunskapen. I kunskapsprofilen kan den anställdes mission, utbildning, arbetsrelaterade kunskap, hobbyer, kompetenser och färdigheter, personlighet samt professionalism ingå. Syftet med vår uppsats är att belysa nyttan med kodifiering av kunskap i form av Kunskapsprofiler. Vi har utfört en fallstudie hos tre bemanningsföretag och våra resultat visar att bemanningsföretagen har system för i huvudsak lagring av vilka kompetenser de anställda besitter.

Personalens kunskap är en betydelsefull ingrediens i organisationens förmåga att uppnå de långsiktiga målen men om organisationen inte vet vilken kunskap som finns eller var den finns kan organisationen inte heller internt vidareförmedla kunskapen. Det är därför av vikt att göra en formaliserad kunskapsgranskning, t ex en kunskapskartläggning, där kartläggningen har sin utgångspunkt i individers Kunskapsprofiler. Frågan är då hur organisationen kan använda kunskapskartläggningen för att stödja strategiarbetet? Vår fallstudie, baserad på halvstrukturerade intervjuer, är utförd hos en stor och en liten organisation med det övergripande syftet att belysa kunskapens strategiska betydelse vid arbetet med utvecklingen av de interna resurserna. Resultatet av vår studie visar att organisationens framtida kunskapsbehov styrs av visionerna och de långsiktiga övergripande målen för verksamheten.

Syfte: Syftet är att belysa kunskapsmässiga faktorer i år fem som kan vara särskilt viktiga för en elevs fortsatta matematikutveckling. Teori: I teorigenomgången redogörs för en didaktisk ämnesteori som tar sin utgångspunkt i individualisering och som betonar elevens förståelse för matematik. Vidare redogörs för olika sätt att se på bedömning och för svårigheterna med en likvärdig betygssättning.Metod: Studien är kvantitativ med hermeneutiska inslag. 42 elever med bristande matematikkunskaper har ingått i studien. Kunskapsprofiler för dessa elever skrivna i samband med det nationella provet i matematik för år fem har samlats in, tolkats och kategoriserats.