Syftet med denna uppsats var att undersöka upplevelsen om att det finns ett Kunskapsglapp mellan utlärd kunskap i två grundskolor och förväntad förkunskap när man börjar på gymnasiet ? från textilslöjd till hantverksprogrammet inriktning skrädderi/ mode/ design. Min hypotes var att det är ett Kunskapsglapp. Det framkom under arbetets gång att det framför allt var ett informationsglapp mellan grundskolans textillärare och hantverksprogrammets yrkeslärare, men även ett Kunskapsglapp.  Denna uppsats är å ena sidan hypotetiskt deduktiv, då det fanns en hypotes om att det finns ett Kunskapsglapp från grundskolans textilslöjd till gymnasiets hantverksprogram. Hypotesen kom att prövas genom ett explorativt induktivt sätt, genom användning av en fenomenografisk ansats med drag av kontextuell analys.

Olika forskningsdiscipliner har i över 60 år studerat attribution. Dock finns ett Kunskapsglapp då de flesta studier har gjorts på vuxna människor. Undersökningen koncentrerades därför till att studera attribution hos förskolebarn och söka reda på deras spontana reaktioner på sagofigurer och porträtt, samt deras bedömning av olika egenskaper hos dem. Deltagare var 16 förskolebarn, varav 9 flickor, vilka intervjuades i 45 minuter var. En innehållsanalys genomfördes vilken resulterade i olika teman och kategorier, därefter genomfördes en separat analys för barnens bedömning av tjocka respektive smala personer.

Sammanfattning: Ett arbete med syftet att belysa likheter och skillnader mellan skolanskursplan och restaurangbranschens krav genom följande frågeställningar: Överensstämmerskolans mål i kursplanen med restaurangbranschens behov av utbildad arbetskraft?Vilka kopplingar finns det mellan skola och bransch?Våra teoretiska utgångspunkter i denna studie grundar sig i de sociokulturella traditionerna medföreträdare såsom Vygotskij. Bourdieus kapital/fält begrepp använder vi för att kunna belysa sede olika fälten och dess olikheter i respektive kunskapstradition. Syftet med vår studie har varitatt sätta oss in i och förstå skolans uttolkande av kursplanen i relation till de behovrestaurangbranschen har på utbildad arbetskraft.Med utgångs punkt i frågeställningarna har vi kommit fram till följande slutsatser.Kursplanens mål visar tydligt sambandet mellan branschkrav och skolans uppdrag.Den praktiska uttolkningen skapar dock problem vid genomförandet av undervisningen.De kopplingar som idag finns mellan skola och yrkesliv skapar en ansträngd situation där alltförmycket maktpositionering sker grupperna emellan.

Denna studie tar sin utgångspunkt i den socio-politiska teorin. Fokus ligger på att synliggöra samspelet mellan individer i olika beroendesituationer och maktförhållanden i de svenska (matematik) klassrummen utifrån ett elevperspektiv. Syftet för studien inriktades till en början på att undersöka eventuella kunskapsluckor som leder till ett glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Vidare söktes svar på om det sker en skuldbeläggning på grund av dessa eventuella kunskapsluckor och vem som i så fall får bära skulden för dessa. Resultatet visar, bland annat utifrån klassrumsobservationer och fokusgruppsintervjuer med elever, att kunskapsluckor existerar och därmed synliggörs glappet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur man arbetar i ett rektorsområde då man beslutat sig för att arbeta medvetet med matematik i ett 1-16 års perspektiv för att alla elever ska bli godkända i matematik i år 9. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med rektor specialpedagoger lärare och förskollärare har vi fått en inblick i hur utvecklingsarbetet, matematikprojektet, inleddes, hur det genomfördes och hur pedagogerna påverkats. Då vi analyserat intervjuerna finner vi att det genom projektet skapats en samsyn på hur den totala inlärningsprocessen ska se ut, vilket är grunden för att det ska bli en kontinuitet och en röd tråd över gränserna i de olika verksamheterna. Pedagogerna har utvecklat ett mer medvetet matematiskt tänkande och arbetssätt. Barnens matematikutveckling har synliggjorts och pedagogerna ger tillsammans idag grunden för ett livslångt lärande.

Detta examensarbete handlar om övergångsprocessen från studier till arbetsliv för studie- och yrkesvägledare. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur nyutexaminerade studie- och yrkesvägledares övergångsprocess från studier till arbetsliv och etablering har upplevts. För att uppnå vårt syfte och för att få svar på våra frågeställningar intervjuade vi yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare, arbetsgivare av studie- och yrkesvägledare och sistaårsstudenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet. Den tidigare forskning inom ämnet som vi tagit del av har i huvudsak resultatet att övergångsprocessen kan vara en utmaning. Detta eftersom det finns ett Kunskapsglapp mellan de kunskaper utbildning ger och det arbetsgivarna kräver.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättraorganisatoriska utvecklingsmöjligheter och den konkurrenskraft som följer av detta. Fören organisation med hög personalomsättning är således kunskapshanteringen av störstavikt. Misslyckas organisationen att föra över kunskap och motverka de Kunskapsglappsom kan uppkomma när individer lämnar organisationen är risken att förlora avgörandekunskapsresurser överhängande.Uppsalas studentnationer utgör ett tydligt exempel på organisationer som brottas med denhär problematiken. Studentnationernas ledning byts ut betydligt oftare än vad som är vanligti näringslivet och problematiken kring kunskapsöverföring vid hög personalomsättning draspå så vis till sin spets. Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för kuratorer på Uppsalasstudentnationers upplevelse av kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. Detär således de enskilda kuratorernas upplevelse av kunskapsöverföring som är i fokus föruppsatsen.

Stora och komplexa kodbaser med bristfällig kodförståelse är ett problem som blir allt vanligare bland företag idag. Bristfällig kodförståelse resulterar i längre tidsåtgång vid underhåll och modifiering av koden, vilket för ett företag leder till ökade kostnader.Clean Code anses enligt somliga vara lösningen på detta problem. Clean Code är en samling riktlinjer och principer för hur man skriver kod som är enkel att förstå och underhålla. Ett Kunskapsglapp identifierades vad gäller empirisk data som undersöker Clean Codes påverkan på kodförståelse. Studiens frågeställning varHur påverkas förståelsen vid modifiering av kod som är refaktoriserad enligt Clean Code principerna för namngivning och att skriva funktioner?För att undersöka hur Clean Code påverkar kodförståelsen utfördes ett fältexperiment tillsammans med företaget CGM Lab Scandinavia i Borlänge, där data om tidsåtgång och upplevd förståelse hos testdeltagare samlades in och analyserades.Studiens resultat visar ingen tydlig förbättring eller försämring av kodförståelsen då endast den upplevda kodförståelsen verkar påverkas.

Kränkande behandling och mobbning är något som alla skolor ska arbeta aktivt för att motverka men vad händer när dessa kränkningar och mobbning förekommer på internet och i de sociala medierna där lärarna och skolan inte har insyn?Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare i mellanstadiet och rektor på en skola uppfattar att de arbetar med denna form av kränkande behandling och mobbning samt hur eleverna på mellanstadiet uppfattar att deras lärare hanterar detta om det skulle inträffa.I den här studien ligger fokus framförallt på lärare, rektor och elevers uppfattningar om kränkningar och mobbning i sociala medier samt hur dessa uppfattningar skiljer sig åt.Metod 1 för insamling av empiriskt material har skett genom kvalitativa intervjuer med samtliga lärare utom en på mellanstadiet, varav en lärare även arbetar med fritidsverksamhet, samt med rektor. Metod 2 har skett genom en kvantitativ enkätstudie som besvarades av de flesta elever på mellanstadiet i årskurs 4-6.Resultatet av dessa två undersökningar visade framförallt på ett stort Kunskapsglapp mellan lärare och elever när det kommer till de sociala medierna, där eleverna är de som kan mest när det kommer till vad som sker på de olika siterna som de rör sig på, medan lärarna har mer generell kunskap om säkerheten. En annan sak som framkom tydligt är att samtliga lärare uttryckte starka önskemål om att få mer kunskap om de sociala medierna och vad barnen/eleverna gör när de befinner sig i denna cybervärld. För det står klart att även om de vuxna i studien uppfattar de sociala medierna som just en cybervärld så gör inte eleverna det.

I följande empiriska studie redovisas brister i växttekniken på ett antal bostadsgårdar i Malmö. Studien syftar till att skapa en uppfattning om de vanligaste växttekniska bristerna samt deras orsak. Med hjälp av en enkätundersökning har jag också försökt skapa mig en uppfattning om vad ämnet växtteknik handlar om och hur andra internationella utbildningar ser på ämnet ifråga.Studien har omfattats av tio bostadsgårdar som okulärinventerats. Inventeringsprotokollet omfattar majoriteten av de brister som kan observeras på dagens bostadsgårdar, anläggnings- såväl som skötselrelaterade. Resultatet av inventeringen visade på en jämn fördelning mellan anläggnings- och skötselrelaterade brister.

Under de senaste decennierna har vi i Sverige upplevt hur tjänstesektorn brett ut sig och fått en allt större betydande del i den nationella ekonomins utveckling. I samband med tjänstesektorn har även de immateriella resursernas betydelse för organisationers värdeskapande ökat. Parallellt med tjänstesektorns utveckling kan de kommunala och offentliga verksamheternas utveckling ses. I dag råder höga krav på att kommunala verksamheter skall klara av att leverera det de säger att de ska göra. Det är hänger dock ytterst på personalen som utför tjänsterna eftersom tjänsternas kvalitet i hög grad är beroende av personalens kunskap och förmåga att utföra tjänsterna.Historiskt har det ofta funnits ett stort Kunskapsglapp vad gäller personalrelaterade åtgärder ? kunskapen om organisationens viktigaste resurs har i många fall varit bristfällig.

Genomslagskraften i de sociala medierna är vedertaget stora och spridningen av budskap äroändlig. Företags möjlighet att interagera, kommunicera samt identifiera sina kunder ärenorm. Problematiken ligger i mätbarheten, då ingen lyckats bevisa ekonomisk ROI direktkopplat till investering i sociala medier. Ett problem som diskuteras såväl på expertnivå, istyrelserummet som bland marknadsförare globalt.Ur intervjuer samt forskningsunderlag är de största drivkrafterna för att som företag verka i desociala medierna att långsiktigt öka försäljning genom högre varumärkeskännedom, utnyttjadword-of-mouth och djupare kundrelationer. Dessa faktorer sammanfattas av flera forskaresom ROE (return on engagement) och anses vara ett steg närmare ROI i sociala medier då detkan resultera i långsiktiga intäkter.Det råder dock interna motsättningar i många företag, vilket är bekräftat både genom insamlad data, forskning samt intervjuer, när det gäller hantering av sociala medier ochhurvida investeringar ska bedömmas ur ekonomiskt perspektiv eller ej.

I skolans styrdokument finns uttryckt att undervisningen ska utgå från den enskilda eleven. Många elever upplever idag att så inte är fallet. De senaste åren har elever som är obehöriga att söka till ett nationellt program på gymnasiet ökat i antal. 1998, då de nya behörighetskraven infördes, var siffran 8.6 % i hela landet, 2006 var den 10.5 %.Studiens syfte är att undersöka möjliga faktorer som påverkat ungdomars högstadietid så negativt att de inte har klarat skolans krav. Fokus har lagts på personligt och allmändidaktiskt bemötande.

Enligt den svenska skollagen (SFS 2010:800) har elever i skolan rätt till näringsriktiga skolmåltider. I lagtexten saknas förklaring om vad den näringsriktiga måltiden innebär, men regeringen hänvisar till de svenska näringsrekommendationerna som utgångspunkt. Syftet med denna rapport var att undersöka skolors tillvägagångssätt för att servera en näringsriktig måltid i skolan. Den kvalitativa intervjun användes som metod för att under-söka detta i fem skolor belägna i Uppsala kommun. Livsmedelsverket har skapat en vägledning, ?Bra mat i skolan?, som ger rekommendat-ioner för skolmaten baserat på de svenska och nordiska näringsrekommendationerna.