Syftet med detta arbete var att få insikt om hur matematiklärare resonerar kring sitt ämne i förhållande till befintliga brister i matematikkunskaper hos de elever som fortsätter att läsa på en eftergymnasial nivå med teknisk inriktning. Med hjälp av fyra kvalitativa intervjuer, jämt uppdelade mellan högskole- respektive gymnasielärare, diskuteras problematiken. Den negativa utvecklingstrenden i matematikkunskaper har varit närvarande under en längre tid. Kunskapsbristerna medtagna från föregående kurs respektive skolform orsakar svårigheter för både elev och lärare. Kunskapsbristerna tycks ha sitt ursprung i grundskolan och av diverse skäl misslyckas gymnasielärare i att bekämpa dessa. Behörighetskraven är allt mindre jämställda med förkunskapskrav.

Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning utbildade fritidspedagogers genusarbete vilar på en teoretisk grund och vilka effekter detta får på planerad verksamhet ur ett genusperspektiv. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerad intervju som metod. I studien intervjuades tre fritidspedagoger. I resultatet kan man utläsa stora genusteoretiska Kunskapsbrister hos fritidspedagogerna samt en avsaknad av genusperspektiv i planerad verksamhet. Detta kan främst förklaras med bristande utbildning och fortbildning inom just genus, men också på grund av avsaknad av direktiv från rektorerna på respektive skola..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att konstruera en generell svensk mikrokreditmodell utifrån invandrares situation. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och våra empiriska undersökningar har gjorts i form av intervjuer med fyra organisationer; Almi, IFS, Pitem och Ekobanken.Viktigaste slutsatser: Mikrokrediter har internationellt sett varit ett framgångsrikt sätt att motverka fattigdom och finansieringsutanförskap. I Sverige har vi inte samma mått av fattigdom som i tredje världen, men vissa invandrare befinner sig i ett finansieringsutanförskap på grund av kulturella svårigheter och Kunskapsbrister om svenska lagar och regler samt svensk praxis. Den mikrokreditmodell vi utvecklat poängterar rådgivning som en central funktionen och påpekar samtidigt att en mikrokredit kan vara ett bra sätt att underlätta för invandrare vid framtida kreditansökningar..

Den här studien undersöker hur val av examinationssituationer påverka elevernas prestation i matematik. Syftet är att undersöka hur elever presterar utifrån olika bedömningssituationer. Vi använde oss av en empirisk studie där 12 sextonåriga elever i årskurs 9 genomförde uppgifter i decimaltal från Nationella prov för årskurs 9, år 2009.  I studien använder vi oss av både kvalitativ och kvantitativ data. Data samlades in vid två tillfällen med hjälp av skriftligt test och med hjälp av deltagande observationer under ett muntligt test i par. Hermeneutiken ligger till grund för tolkning av den kvalitativa data.

Syftet var att undersöka olika förskollärares syn på naturvetenskap, samt om de ansåg att deras kunskaper inom ämnet hade någon betydelse för barngruppens lärande/intresse för ämnena. Genom personliga intervjuer och bearbetning av respondenternas svar framkom att det fanns en relativt stor osäkerhet samt okunskap inför tex planering och utförande av naturvetenskapliga aktiviteter inom förskoleverksamheten. Samtliga respondenter, oavsett ålder, yrkeserfarenhet eller utbildning ansåg att mer utbildning/kompetenshöjning inom naturvetenskap vore positivt och viktigt att få tillgång till. För att kunna erbjuda barnen en bred grund att stå på och forska utifrån ställs det idag allt högre krav på att deras lärare faktiskt har adekvata kunskaper inom de olika ämnesområdena. .

Syftet med denna studie är att undersöka kunskaper om jordens energiflöde i årskurs 9 och på gymnasiet efter genomgången kurs naturkunskap A. Vi vill även undersöka om kursplanernas mål och kriterier som täcker detta område uppfylls, samt hur eleverna tillämpar ett naturvetenskapligt språk. I undersökningen jämfördes svaren mellan elever i åk 9, elever som går samhällsvetenskapligt program och naturvetenskapligt program på gymnasiet. Totalt deltog 144 elever i en enkätundersökning där de fick besvara frågor av öppen karaktär om energikedjor. En möjlig slutsats gällande denna studie är att en större andel elever på gymnasiet jämfört med åk 9 har i sina svar angivit fler steg i energikedjorna. Gymnasieeleverna har tydligare beskrivit energikedjorna med flera naturvetenskapliga begrepp och termer.

?Yrkeskvalitet Mellan Raderna? syftar till att kartlägga hur den svenska lärarkåren porträtteras i två stora dagstidningar, Sydsvenskan och DN. Analysen utförs i två steg genom en lättare innehållsanalys och en huvudanalys bestående av kritisk diskursanalys på makro- och mikrostrukturell nivå. Omgärdar gör också en komparativ ansats. De metodologiska vägvalen har sin grund i tre teorier; andra nivåns agenda-setting, sociologisk karaktärsteori och ideologikritik/kritisk diskursanalys. Jag drar slutsatsen att det finns en radikal skillnad i de båda dagstidningarnas porträttering av den svenska läraren.

Syftet med studien var att undersöka vad vårdpersonalen inom kommunens särskilda boenden hade för kunskaper om och attityder till MRSA och dess hygienrutiner. Studien hade en beskrivande och jämförande design. Genom ett bekvämlighetsurval valdes två kommunala boenden ut, ett i Gästrikland och ett i Hälsingland. Enkäter lämnades ut till vårdpersonalen (n= 109), varav 88 besvarades. Enkäten innehöll 13 påståenden och 13 attitydfrågor angående personalens kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner.

Syftet med denna studie är att undersöka grundskoleelevers kunskaper om energiflödet på jorden. 73 elever i nionde klass har deltagit i enkätundersökningen och besvarat 6 frågor av öppen karaktär om energikedjor i jordens energiflöde. Min utgångspunkt är en tidigare genomförd undersökning inom samma område, som var en del av utvärderingen av grundskolans utbildning som Skolverket stod bakom 1995. Utifrån jämförelser med resultaten från skolverkets undersökning dras nya slutsatser. En slutsats är att elever presterar bättre på skriftliga uppgifter om jordens energiflöde då de får förklara enskilda energikedjor i riktning bakåt.

Bakgrund: Litteraturgenomgången visar att samhället genomsyras av heteronormativitet. Kunskapsbrister finns i utbildningarna inom sjukvården och i den kliniska verksamheten om möten med HBTQ- personer. En kunskapslucka kan identifieras om hur möten skapas mellan sjuksköterskor och HBTQ- personer på en akutmottagning. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur legitimerade sjuksköterskor på en akutmottagning möter HBTQ- personer. Metod: Deskriptiv empirisk studie med kvalitativ ansats, interaktiva samtalsintervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor genomfördes och analyserades med modifierad innehållsanalys, editing analysis style.

Sjuksköterskan på den somatiska akutmottagningen kommer dagligen i kontakt med de flesta patientkategorier, däribland patienter med psykisk ohälsa. Syftet med litteraturstudien var att studera hur sjuksköterskor på somatiska akutmottagningar uppfattar mötet med patienter med psykisk ohälsa. Två frågeställningar formulerades utifrån syftet: Vilka olika erfarenheter och uppfattningar finns? Vilka faktorer påverkar sjuksköterskors inställning till patienter med psykisk ohälsa? Metoden var en delvis systematiserad litteraturstudie genomförd efter Goodmans sju steg. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar vilka tagits fram via sökning i databaserna PubMed, PsycINFO samt CINAHL.

Bakgrund: Endometrios är en godartad kronisk sjukdom som kan drabba kvinnor i alla åldrar. Symptomen är både av fysisk och mental karaktär och upplevs väldigt individuellt. Fysiska symptom i form av svår smärta uppstår före menstruationen och ökar sedan i intensitet. Mentala symptom kan vara förändringar i stämningsläge. Sjukdomen endometrios kan lindras genom hormonbehandling och kirurgi.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka rutiner olika skolor i en kommun har i samband med att upprätta åtgärdsprogram, om det finns likheter och skillnader i specialpedagogers och föräldrars upplevelse av processen, och i upplevelsen av föräldrars delaktighet omkring arbetet med åtgärdsprogram och pedagogers utbildning och kunskaper om åtgärdsprogram. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv beskrivet utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teorier Studien är gjord som en kvalitativ intervjuundersökning med kvantitativa inslag för att få en tydlig bild av vad intervjupersonerna upplever vara relevant och viktigt i fråga om åtgärdsprogram. I studien ingår sex av kommunens tolv F-9 skolor. Studien är inriktad på skolornas yngre elever, det vill säga år F-5. Urvalet av intervjupersoner gjordes utifrån vilka som skriver och har kunskap och erfarenhet om åtgärdsprogram.

I det hälsofrämjande arbetet ska sjuksköterskor uppmuntra och stödja patienters egna resurser samt respektera deras autonomi till en livsstilsförändring. Studier visar att sjuksköterskor upplever barriärer och Kunskapsbrister i arbetet med hälsofrämjande insatser som Motiverande samtal och att det inte prioriteras i samma utsträckning som det sjukdomsinriktade arbetet. Syfte: var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av det Motiverande samtalet som metod inom hälsofrämjande vård. Metod: En litteraturstudie utfördes med induktiv ansats för att besvara syftet. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Academic Search Elite och sammanlagt inkluderades 16 artiklar som svarade mot syftet.

Syftet med den här uppsatsen var att analysera 73 dystopiska temaarbeten, skrivna av elever i årskurs 9 vårterminen 2012, och undersöka om man finner någon skillnad kvalitetsmässigt mellan kvinnliga och manliga elever och ta reda på vari dessa skillnader i så fall ligger, i hopp om att det ska ge en tydligare inblick i problematiken kring svenska elevers dalande studieresultat. Med hjälp av textanalys som kvalitativ bedömning anonymiserades uppsatserna, de fem delarna som arbetena bestod av bedömdes och sedan summerades slutligen bedömningen i tre kategorier: svaga, neutrala och starka uppsatser. Därefter delades de in dem efter åtta återkommande teman/genrer: Science Fiction, Natur-/miljökatastrofer, Zombies, Politiska, Corporate, Gudomliga, Postapokalypser och Epidemier/Pandemier. Uppsatserna delades sedan in efter kön och analyserades för att se vilka samband som kunde hittas mellan insatser/resultat och temaval och populärkultur/finkultur. Det jag fann var att pojkarna inte bara presterat bättre än i tidigare forskning, utan även bättre än flickorna i undersökningen ? vad gäller toppskiktet.