Den här uppsatsen handlar om motivation av personal på svenska storbankers Kundcenter. Bak­grunden till uppsatsen är dels diskussionen kring Kundcenters ökade betydelse för företag samt problematiken kring vilka motivationsteorier som är lämpliga att använda för att moti­vera personal inom en organisation.I uppsatsen studeras personal från tre stora svenska storbankers Kundcenter genom ett om­fattande enkätutskick. Uppsatsen har visat att den viktigaste faktorn för att personal på kund­center ska känna sig motiverade är att ha bra relationer med sina kollegor och överordnade. Uppsatsen har också visat att innehållsbaserade motivationsteorier är användbara för att stu­dera hur olika anställda skiljer sig i vad de värderar mest för att bli motiverade, att innehålls­baserade motivationsteorier kan användas för att förklara varför de flesta av dessa skillnader existerar samt att Herzbergs tvåfaktorsteori inte kan användas för att förklara hur mänskliga relationer påverkar en anställds motivation. .

Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva, analysera och ange förutsättningarna för, och den praktiska utformningen av Balanced Scorecard på Nordea Kundcenter Privat i Malmö. Vi har genomfört en fallstudie med målet att utveckla och ge förslag på förbättringar för det befintliga styrkortet i syfte att utveckla verksamheten inom samtliga perspektiv. Vi har genom vår studie genomfört den första externa utvärderingen av Balanced Scorecard på Nordea Kundcenter Privat i Malmö. Utifrån den kan vi konstatera att styrkortet är väl implementerat i organisationen och fungerar idag som ett bra verktyg för strukturering, planering och utvärderingen av verksamheten. Genom studien har vi också kunnat konstatera att de viktigaste faktorerna till att styrkortet har nått/når framgång är ledningens och medarbetarnas förtroende för det.

Att konsumenters beteende fo?ra?ndrats genom den tekniska utvecklingen a?r inget nytt. Idag sta?lls ho?ga krav pa? tillga?nglighet och dygnet-runt-service vilket leder till att ma?nga branscher i Sverige ma?ste anpassa sig. En av de stora investerarna inom IT a?r bankerna och ett direkt resultat av denna satsning a?r att det idag la?ggs ned allt fler lokalkontor till fo?rma?n fo?r centraliserade IT-lo?sningar, sa?som Kundcenterenheter.

Denna fallstudie beskriver hur kunskap tar sig i uttryck och sprids mellan medarbetare på Nordeas telefonbank för privatkunder i Uppsala. För att analysera hur kunskap sprids har Nonakas SEKI modell för kunskapsöverföring använts som beskriver hur kunskap kan spridas genom fyra olika kanaler: socialisering, externalisering, internalisering och kombinering. Resultatet bygger på en kvantitativ enkätundersökning där 32 medarbetare deltog samt en kvalitativ intervju med Nordea Uppsalas personalchef och utbildningssamordnare. Innan undersökningen genomfördes formulerades tre hypoteser i avsikt att utreda 1) Om majoriteten av kunskapen som sprids mellan respondenterna i urvalet är implicit 2) Om det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och 3) Om medarbetare med längre erfarenhet besitter mer implicit kunskap. Resultatet visar att majoriteten av den kunskap som sprids är explicit, att det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och att medarbetare med längre erfarenhet besitter mer implicit kunskap.

Större kommuner och industrier använder alltmer automatiserade processer för tjänster och rutinerså som Kundcenter och felhantering. Flexeurope AB är ett företag med flera års erfarenhet av auto-matiserade processer och arbetar med att definiera, visualisera, konstruera och optimera processer.Företaget utvecklar även ett webbaserad IT-system för processhantering, kallat flexiteBPMS.Inom en kommun eller industri arbetar ofta flera handläggare, ibland uppemot hundratals, med atthantera ärenden i processer. Detta ställer krav på att handläggare kan kommunicera med varand-ra. Effektivare kommunikation där handläggare snabbare får svar innebär effektivare hantering avärenden. Marknaden har till följd av detta uttryck önskningar om att möjliggöra en form av realtids-kommunikation kring ärenden i flexiteBPMS.Med detta som bakgrund har det här arbetet undersökt, planerat och genomfört en integration av enXMPP-baserad chatt med flexiteBPMS.

Bakgrund och problem: I kristider är det extremt viktigt att veta att ett företag har enprodukt som kunderna efterfrågar och värdesätter. Speciellt när det gäller tjänster som är fögakonkreta är det väsentligt att ha en medvetenhet om vad kunden efterfrågar och vad det kostaratt skapa det. Ett företags resurser måste allokeras för att matcha det värdeskapande somkunden uppfattar som mervärde.Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en modell eller ett ramverk för att undersökaresursmatchning i ett tjänstföretag. Studien ska ge riktlinjer om hur ett företag kan matchasina kostnader mot det kunden värdesätter med produkten. Vidare ska studien beröra hurdenna matchning kan analyseras och användas som beslutsunderlag rörandekostnadsstyrningen i företaget.Avgränsningar: Uppsatsen är fokuserad på tjänstesektorn och specifiktförsäkringsbranschen.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att skapa djupare förståelse för kvalitetsbegreppet i en tjänsteleverantörs kundservice. Uppsatsen utreder även hur kvalitetsbegreppet skiljer sig åt beroende på varför kunden kontaktar kundservice. På grund av tjänsters abstrakta natur blir kvalitet i dessa sammanhang svårt att definiera. När tjänsten dessutom är av homogen karaktär, som exempelvis för en elleverantör, hamnar fokus ofta på pris. Detta kan bero på att det är det enklaste sättet att differentiera sig från konkurrenters erbjudande, speciellt när kvalitetsbegreppet är abstrakt.