Sätt krydda på undervisningen tar dig med på en resa genom kryddhistorian. Jag försöker i detta arbete belysa Kryddornas historiska värde. Men framför allt får du följa med på en resa till kryddlandet Indien, dit jag for under hösten 2002 med kursen ?Möte med U-land? och stifta bekantskap med de olika Kryddor som används i de två delstaterna Tamil Nadu och Kerala. Genom intervjuer, studiebesök på en multiplantage samt litteratur försöker jag ge er en bild av indiernas förhållande till Kryddor.

Vi har under våren 2013 drivit ett fristående projekt för vårt examensarbete.Med inspiration från kommersiell livsmedelstillverkning och "Urban Gardening", konsten att odla utan jord, på limiterade ytor och med minimalt ljus ville vi skapa och utveckla en produkt riktad för det genomsnittliga hushållet och den gemene människan. Vi stöter på vårt problem i vardagen när vi lagar mat. Basilikan som hinner bli vissen tills nästa middag och rosmarinen som inte håller tills grillkvällen på fredag. Detta problem gav underlag för vår grundtanke som var att skapa en produkt som förlänger livstiden på färska Kryddor, örter och plocksallat. Designad med fokus på hela produktcykeln, från inköp av material till återvinning formades en produkt helt olik från vad vi förväntat oss.

Dagens konsumenter inom alla ålderskategorier handlar idag blommor och växter i genomsnitt 10,2 gånger per år. Den yngre generationen som är upp till 29 år (generation Y) har inköpsfrekvensen sjunkit från att handla 4,7 gånger per år till 4,3 gånger per år (Gfk, 2012, muntl.). I dagens samhälle kan vi se både generation X och generation Y, det innebär att det är konsumenter som har olika köpbeteende och olika preferenser när de väljer växter. Beroende på vilket segment man tillhör, det kan vara ålder, kön, inkomst och demografi som bestämmer vårt beteende att det handlas på olika sätt. Undersökningen innehåller båda generationerna. En stor uppgift för dagens företag är att ta reda på så mycket som möjligt om konsumenterna för att kunna marknadsföra rätt produkt till rätt konsument. Målet med detta kandidatarbete är att ta reda på hur de unga konsumenterna 25-40 år väljer växter idag.

En typiskt singalesisk måltid tar lång tid att göra, den ska bestå av flera smårätter och gärna med Kryddor från hemlandet. Har den kulturella måltidssynen hos de singalesiska kvinnorna förändrats, förstärkts eller påverkats av att vara i ett annat land och i så fall varför? Är det fortfarande den singalesiska husmanskosten som anses vara ett ?proper meal?? Syftet är att undersöka fem singalesiska kvinnors egna uppfattningar om ämnet ?proper meal? från ett singalesiskt perspektiv och undersöka om deras uppfattning har förändrats under tiden de bott i Sverige. Studien är kvalitativ och för att undersöka hur singalesiska kvinnor uppfattade och tänkte kring dessa frågor har en pilotfokusgrupp samt en skarp fokusgrupp skulle utgjort metoden för datainsamling. En lunch eller middag ska enligt denna studie vara singalesisk och därigenom bestå av en kött- eller fiskrätt, serveras med ris och två till tre grönsaker som tillbehör för att den ska vara en riktig måltid både till vardagar och helger. Kopplingen till ?proper meals? kan göras från ett singalesiskt perspektiv för vardags-, helg- och även festmåltider.

Syftet med arbetet är att visa vilka bär, frukt och grönsaker som går att odla på en odlingslott i zon fem och formge ett förslag på hur lotten kan se ut.  Lottens storlek är 200 m² och har inte stuga, redskapsbod eller växthus. Arbetet ger även en bakgrund till kolonirörelsen i Sverige och internationellt samt Koloniträdgårdsföreningen Falan. I ett intervjuformulär har ett antal kolonister i koloniträdgårdsföreningen Falan i Falun talat om vad de odlar och varför. Växtgrupperna är indelade i frukt, bär, baljväxter, bladväxter, gurkväxter, kålväxter, lökväxter, rotfrukter, stjälkar och knoppar, grönsaksfrukter, Kryddor och ätliga blommor.

Det är vedertaget att människan äter av biologiska, individuella och kulturella skäl. Dock är det mindre känt att det även finns de som äter av andliga skäl. En av dessa grupper är Hare Krishnarörelsen. Syftet med studien var att undersöka vilka råvaror och tillagningsmetoder som används på en av Hare Krishnas restauranger, samt att ta reda på vilka tankar som ligger bakom valet av maten.Metoden bestod av en deltagande observation under två veckor på restaurangen samt en intervju med restaurangansvarig. Valet av restaurang var ett bekvämlighetsurval.Resultatet visade att mycket rotfrukter, potatis, baljväxter, yoghurt, ris och Kryddor används.

Sverige är ett land där tillgången av råvaror från det egna landskapet påverkats av de fyra årstiderna. Dagens Sverige har blivit berikat av invandring och det är lätt att tillgå alla möjliga råvaror under hela året. Har dagens svenskar en mattradition tydlig nog att definieras av studenter som temporärt vistas i detta avlånga land?Syftet med följande uppsatsarbete var att undersöka vad utländska studenter som vistats temporärt i Sverige anser och upplever vara svensk smak.För att undersöka syftet valdes intervjuer som metod och då svaren inte kunde mätas blev forskningsmetoden kvalitativ. För att öka trovärdigheten i arbetet gjordes ett urval av de studenter som skulle intervjuas.

Inledning Wallenbergare var från början en elegant restaurangmaträtt bestående av en panerad kalvfärsbiff serverad med potatispuré, ärtor, lingon och skirat smör. Rätten torde vara uppkallad efter häradshövdingen Marcus Wallenberg någon gång under 1930- talet. Det finns många historier om Wallenbergarens uppkomst men ingen tycks veta med säkerhet vem som serverade den för alldra första gången.Syfte Syftet med denna uppsats var att undersöka hur val av styckningsdetalj, kryddning, temperatur och mixning påverkar den sensoriska kvaliteten i en Wallenbergare.Metod/material De tre metoder som användes under denna studie var en provmatlagning med en större mängd av variabler, en enkätundersökning gällande tidigare erfarenheter och uppfattningar om Wallenbergare samt en sensorisk bedömning av biffens sensoriska kvalitet.Resultat För att Wallenbergaren ska uppnå en konsistens av hög sensorisk kvalitet bör denna bestå av 75 % malt kalvinnanlår, 25 % kalvbräss, äggula, grädde och salt. En Wallenbergare bör endast smaksättas med salt och nymald vitpeppar.Provernas samtliga ingredienser skall vara väl kylda för att uppnå högsta sensoriska kvalitet. De prover som blandades med handkraft erhöll en lägre sensorisk kvalitet än de prover som blandades mekaniskt.

Dagens ungdomar lagar för lite mat själva och konsumerar för mycket halv- och helfabrikat. De har växt upp i ett samhälle där snabbmaten är så lättillgänglig att de inte behövt eller känt behov av att lära sig laga mat, förutsatt att de inte har ett genuint intresse för matlagning. Denna brist på kunskap och erfarenhet kring matlagning resulterar i allt för ohälsosamma matvanor när de väl flyttat hemifrån och står på egna ben. När vi dessutom lever i en tid där skola, träningar och andra aktiviteter tar stor del av vår vardagliga tid, är den egna tiden i köket och viljan att försöka lära sig, något som lätt prioriteras bort. Syftet med detta examensarbete är därför att skapa ett designförslag, ett fiktivt supplement till ICA Bokförlags Rutiga Kokboken, som skall förbättra förutsättningarna för ungdomars vardagliga matlagning och därmed främja deras matvanor.

Forskning visar på att människan missbrukar jordens resurser allt mer. Detta leder till klimatförändringar, översvämningar, torka och utrotning av växter och djurarter. Forskning påvisar att utbildning kan vara nyckeln till förändring samt att det är hos barnen detta arbete bör starta. Vi vill undersöka hur pedagoger på förskolor kan arbeta med hållbar utveckling samt om det finns några hinder eller möjligheter med detta arbete. Vi vill också undersöka hur Grön Flagg certifierade förskolor arbetar samt hur pedagogerna engagerar barnen i detta.

Persistent pink in beef patties and hamburgers is a problem in the meat industry that has been known for a few decades. It is a costly problem as it can give rejections of food by consumers. Studies around the world have tried to solve the problem but it still remains a mystery. There are many different theories of what is causing the red colour. Some of the most likly theories are reducing hemocromes, high microbiological loads, contamination of nitrite or organic/non organic substanses, DFD meat etc.

Inledning Wallenbergare var från början en elegant restaurangmaträtt bestående av en panerad kalvfärsbiff serverad med potatispuré, ärtor, lingon och skirat smör. Rätten torde vara uppkallad efter häradshövdingen Marcus Wallenberg någon gång under 1930- talet. Det finns många historier om Wallenbergarens uppkomst men ingen tycks veta med säkerhet vem som serverade den för alldra första gången.Syfte Syftet med denna uppsats var att undersöka hur val av styckningsdetalj, kryddning, temperatur och mixning påverkar den sensoriska kvaliteten i en Wallenbergare.Metod/material De tre metoder som användes under denna studie var en provmatlagning med en större mängd av variabler, en enkätundersökning gällande tidigare erfarenheter och uppfattningar om Wallenbergare samt en sensorisk bedömning av biffens sensoriska kvalitet.Resultat För att Wallenbergaren ska uppnå en konsistens av hög sensorisk kvalitet bör denna bestå av 75 % malt kalvinnanlår, 25 % kalvbräss, äggula, grädde och salt. En Wallenbergare bör endast smaksättas med salt och nymald vitpeppar.Provernas samtliga ingredienser skall vara väl kylda för att uppnå högsta sensoriska kvalitet. De prover som blandades med handkraft erhöll en lägre sensorisk kvalitet än de prover som blandades mekaniskt.

Fil. Dr Bertil Waldén publicerade två rapporter i Norrbottens hembygdsförenings årsskrift 1926-27. Där belystes två typer av mangårdsbyggnader; parstugan och framkammarstugan samt det lösöre som förekom i bondehemmen under 1800- och början av 1900-talet.Senare forskning kring mangårdsbyggnaden ? den s.k. norrbottensgården, har dock lyst med sin frånvaro.

Tomarps Kungsgård är belägen nordost om Kvidinge, mellan Åstorp och Klippan i Skåne. Examensarbetet är ett resultat av samarbete mellan Statens Fastighetsverk (SFV), brukarna vid Tomarp och Kompetensområde 6, Landskapsarkitektur, planering, design och kulturarv, vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp och är skrivet på D-nivå. Ämnet för examensarbetet är trädgårdshistoria, vilken beskrivs under perioden 1614-1658. Under denna period ägde riksrådet Owe Giedde (1594?1660) Tomarp och Skåne var danskt. Målet med examensarbetet sammanfaller med besvarandet av två frågeställningar: vad användes trädgården vid Tomarp till under 1600-talets mitt och andra hälft och vilket växtmaterial kan ha använts i trädgården.