I byggteknikutbildningen på högskolan i Borås ingår det att göra ett examensarbete på 15 poäng. Rapportskrivarna har valt att göra sitt examensarbete på Skanska Sverige Region Väst.Denna rapport behandlar försäljning av Krossmaterial till privatpersoner på Skanskas krossanläggningar i Region Väst.Rapporten inleds med vilka problem som finns när privatpersoner vistas på en anläggning och hur man skall göra det säkrare, smidigare och mer ekonomiskt.Resultatet av rapporten visar det i dagsläget inte finns en lösning som passar alla anläggningar utan beroende på olika aspekter har vi tagit fram olika lösningar som passar de flesta anläggningar. Dessa lösningar kan även kombineras för bästa resultat.De lösningar som tagits fram av rapportskrivarna och som, av dem anses vara bäst, är en sektioneringslösning där man delar upp anläggningen så man får ett eget område för privatpersonerna att vistas på. Andra anläggningar som inte kan använda sig av sektionslösningen kan med fördel använda skyltningslösningen som går ut på att kunden ställer sig vid anvisad skylt eller liknande och hjullastare kommer från täkten och lastar vid detta område.De anläggningar som inte kan använda sig utav någon av lösningarna har rapportskrivarna rekommenderat två andra lösningar, dessa är storsäck, en lösning som går ut på att kunden beställer material som sedan körs ut till kund. Den andra lösningen är att ha öppet under tider då företagskunderna inte finns på området..

Syftet med examensarbetet är att främja den hållbara utvecklingen i anläggningssektorn. Målet med rapporten är att visa hur miljöklassningssystemet CEEQUAL kan förbättras samt hur användningen kan främja hållbar utveckling i mark och anläggningsprojekt i Sverige. CEEQUAL är ett miljöklassningssystem inom infrastruktur och anläggning som har utvecklats i Storbritannien av Institution of Civil Engineers. I examensarbetet har följande frågeställningar undersökts: Hur fungerar CEEQUAL i praktiken? Vad är den svenska erfarenheten från användningen av CEEQUAL? Hur kan anläggningssektorn förbättra miljö/hållbarhetsarbetet genom miljöklassning med CEEQUAL? Hur kan man förbättra miljöklassningssystemet CEEQUAL? Frågorna har besvarats genom metoderna litteraturstudie och dokumentanalys men även genom intervjuer med olika aktörer inom anläggningsbranschen. Denna rapport innehåller en kort sammanfattning av vad hållbar utveckling betyder och en fördjupning inom miljöklasscertifieringssystemet CEEQUAL samt dess användning inom anläggnings- och infrastrukturprojekt. En jämförelse mellan CEEQUAL, de 16 nationella miljömålen och Kretsloppsrådets mål har också utförts för att se om de behandlar samma miljöområden. En certifiering sker i flera olika steg. En certifiering genomförs av en utbildad assessor som bedömer och ger poäng på svaren av frågorna som återfinns i CEEQUAL:s manual.

Detta examensarbete har utförts åt Banverket Norra Banregionen, Investeringssektionen i Luleå. Syftet med arbetet var att med hjälp av lakförsök undersöka metallers lakningsbenägenhet och miljöpåverkan hos banvallsmaterial som innehåller järnsand. Banvallarna kan vara en källa till spridning av föroreningar. De innehåller föroreningar som t ex rester från oljor, tungmetaller, bekämpningsmedel och impregneringsmedel. I banvallarna har olika typer av slagg bl.a.

Vid byggande av broar och viadukter strävar man efter att undvika sättningar av brofundament samt jordfyllningen kring fundamentet, detta för att få en bekväm på- och avfart. Man har hittat metoder för att minimera sättningar av brofundament men problem med sättningar i jordfyllningen kvarstår dock fortfarande. Sättningar i jordfyllningen är vad som kommer att undersökas i detta arbete. Målet med examensarbetet är att beskriva vilka faktorer som påverkar sättningarna samt ge åtgärdsförslag för att eliminera/minimera dessa problem. Arbetet har bedrivits som en kombination av fallstudie, litteraturstudie, intervjuer och erfarenhetsåterföring. I fallstudien har bron över Salmibäcken, Övertorneå studerats. Undersökningar om vad som gjorts samt vilka skador som uppstått har utförts. Skadorna vid Salmibäcken har berott på felaktigt materialval vid konstruerande av erosionsskydd, hög andel finmaterial i motfyllningen, felaktig motfyllnadslutning samt att vattenpackning ej har utförts.

Inom geotekniken har under en lång tid fokus legat på finkorniga jordar och deras mekaniska egenskaper. Orsaken har inte bara varit att finkorniga jordar representerar svårigheter vid byggande, till exempel i form av sättningar och tjälskador, utan också för att det inte funnits möjligheter att göra laboratorieförsök på material av grövre fraktioner på grund av laboratorieutrustningens ringa storlek. Metodiken vid laboratorieförsök av blandjordar har varit att plocka bort grövre fraktioner och enbart testa jordens finare fraktioner. Den vanliga metodiken med att enbart testa jordens finare fraktioner fungerar i regel. Men ju mindre finmaterial som finns i det undersökta materialet desto mer kan metodiken ifrågasättas.