Syftet med studien var att få reda på hur lärare upplever religionskunskap. Fyra underfrågor har använts: om lektionsinnehållet, om religionsböckerna, om elevernas syn på religionskunskap och om lärarnas egna förutsättningar. Sex intervjuer av lärare i årskurs 4-6 låg till grund för studien. Resultatet blev att ämnet upplevs som andra ämnen, världsreligionerna upplevs som viktigast att ta upp och framförallt kristendomen, men även islam. Böckerna upplevs som dåliga och nödvändiga att komplettera.

Jag fick genom uppsatsen bekräftat det som jag redan innan anat, nämligen att religionsämnet i mångt och mycket faktiskt upplevs som ett ämne som är svårt att undervisa i, av olika skäl som jag närmare redogör för i själva uppsatsen, och att ämnet tenderar att bli ett ämne man tar tag i, då det dåliga samvetet över att man inte ger det det utrymme det enligt läro- och timplan skall ha, plågar läraren allt för mycket, eller att man helt enkelt lämnar över det till någon annan lärare, som antas ha större kunnande och/eller motivation.Dessutom upptäckte jag att många lärare fortfarande uppfattar religionsämnet som huvudsakligen ?Kristendomskunskap?, och att man alltså i ganska liten utsträckning följer de nyare läroplanernas intentioner beträffande ämnet..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ett antal religionspedagoger har anpassat sin didaktik i samband med religionsämnets utveckling. Vi ville även reflektera över hur ämnet skulle kunna se ut i framtiden. Vår undersökning visar att lärarnas didaktiska arbetssätt i allra högsta grad har påverkats av de förändringar som skett inom ämnet. Den främsta förändringen är enligt våra respondenter, och även bekräftat av vår läromedelsanalys, kristendomens allt minskande dominans. Detta har i sin tur lämnat utrymme till de andra religionerna samt etik och livskunskap.

Ämnet religionskunskap har genomgått en omfattande förändring från den tiden då det kallades Kristendomskunskap. Skolan skall idag verka på ett icke-konfessionellt vis. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärarens religiositet påverkar denne i undervisningen av de fem världsreligionerna.För att besvara denna fråga har jag begagnat mig av en enkätundersökning som kommer att ligga till grund för fördjupande intervjuseminarier kring frågan. Sammanfattningsvis påvisar både enkätundersökningen samt intervjuseminarierna att eleverna som deltagit i undersökningen anser att lärarens religiositet inverkar på undervisningen av de fem världsreligionerna.De anser att om läraren lyckas använde sin religiositet för att skapa engagemang för ämnet leder detta till att religiositeten har en positiv inverkan på undervisningen. Om läraren däremot söker influera elever för att övertyga dem om sanningen i dennes egen religiösa åskådning anser de att detta påverkar undervisningen på ett negativt vis..

Uppsatsen är en studie av religionsundervisningens förändring från 1955 fram till 1994. Med en diskursteoretisk ansats analyseras fem styrdokument och ett antal artiklar från denna tidsperiod. Artiklarna är hämtade från Lärarnas tidning och dess företrädare. Syftet är att tydliggöra objektivitetsbegreppets roll i förändringen och kampen om innebörden i en objektiv religionsundervisning. Analysen visar på tre positioner i debatten och en viss konflikt mellan två av dessa.

Denna uppsats syftar till att kartlägga religionsämnets utveckling i Sverige från 1950-tal till 1990-tal genom att undersöka och jämföra styrdokument och läromedel från dessa årtionden. Resultatet visar att ämnet har gått från att vara konfessionellt i kristen mening till att bli icke-konfessionellt. Detta yttrar sig genom ökad objektivitet och neutralitet i läromedlens beskrivning av kristendomen. Undersökningen visar också att ämnets omfång har ökat från att vara enbart kristendomslära till att innefatta både andra religioner samt livskunskap. Uppsatsförfattarna ger här också sin framtidsprognos av en trolig förändring av ämnet samt sin vision om en önskad utveckling..

Behovet av religionskunskap som skola?mne i undervisningen a?r och har varit omdiskuterat. A?ndringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av fo?ra?ndring fra?n Kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap a?r att elever ska kunna fa? fo?rsta?else fo?r hur olika religioner och livsa?ska?dningar pa?verkar individens moraliska fo?rha?llningssa?tt.Denna underso?kning avser att underso?ka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det pa?verkar deras intresse fo?r a?mnet samt hur elever vill att a?mnet religionskunskap ska utformas i undervisningen fo?r att o?ka intresset fo?r a?mnet.

Min undersökning handlar om hur några elever, lärare samt skolledare ser på ämnet religionskunskap i de tidigare åren. Det jag vill ta reda på i den här uppsatsen är vad orsakerna kan vara till att detta ämne verkar ges litet utrymme i undervisningen. Jag vill också se om det möjligtvis har skett någon förändring i synen på religionskunskapsämnet hos de jag har intervjuat, där jag gör jämförelser i viss mån utifrån tidigare forskning som har haft sin utgångspunkt från Lgr80. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med några elever, lärare och deras skolledare för att försöka få fram hur de ser på ämnet religionskunskap. Jag har i avsnittet diskussion och slutsatser funderingar kring skolledarens inställning och hennes betydelse för ämnet i undervisningen i skolan. Hon menar, liksom en av lärarna att ordet religionskunskap leder tankarna till Kristendomskunskap som man hade i tidigare läroplan (1962).

This essay examines the 1962 Swedish parliamentary debate preluding the proposition to introduce a uniform compulsory education for all Swedish children. The proposition aimed at ending the previously heterogeneous educational system and replace it with a more equal and democratic system.A widespread debate ensued, regarding the status of Christian religious education (Kristendomskunskap) and its new emphasis on scientific objectivity. This essay will examine the relative position of Christianity within the new uniform school system, as it was articulated by the members of the Swedish parliament. This analysis will be achieved through the use of a discourse analytical study of the parliamentary records, the recorded motions and bills. From these records a substantial disparity in the parliamential members articulation of the concept of Christianity can be ascertained, even within the discourse of an educational regime.

Syftet med uppsatsen har varit att kartlägga hur läroböcker i Kristendomskunskap respektivereligionskunskap framställer den icke-kristne individen och hur denna framställning förändrasöver en period av 150 år. De frågor uppsatsen har besvarat är dels vilka icke-kristna religionersom finns representerade i materialet, dels hur individer tillhörande dessa religioner framställsoch dels vilka diskursiva förändringar som kan utläsas i materialet över tid. Forskning påläroböcker ur ett historiskt perspektiv är ett eftersatt område, detta trots att tidigare forskning lyfter fram hur betydelsefull läroboken är för elevernas lärande. Fyra läroböcker har valts ut för undersökningen. De tre första har tidigare använts vid Hvitfeldtska högre läroverk i Göteborg.Den fjärde läroboken är utvald utifrån att den är utgiven efter den senaste skolreformen.

Anledningen till att jag gör detta arbete, som just handlar om religionsundervisningen i skolan och det ämnet är tänkt att handla om enligt läroplanen, är mitt brinnande intresse för just religion. Och det är med besvikelse och oro mina misstankar om att ämnet inte är populärt har blivit bekräftade. Genom tolv stycken bandinspelade djupintervjuer med lärare på sex stycken 1-6-skolor och fyra elevgrupper med fyra elever i varje grupp i Ockelbo kommun har jag tagit reda på lärare och elevers tankar och attityder till ämnet religion och hur de jobbar med ämnet i skolan. Intervjuerna varade i ungefär 20 diskussionsfyllda minuter (med en del undantag). Till elevgrupperna bad jag läraren välja ut fyra stycken elever till en representativ liten elevgrupp.

Uppsatsen Religionsundervisning för livet - En förskjutning från lära i religion, till lära om och från religioner, har syftet att redogöra för den utveckling av religionsämnet som skett framförallt från Lgy70 till Lpf94 men även beskriva religionsämnet dessförinnan i skolan, samt att redogöra för hur man kan arbeta med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor i gymnasieskolan och motivera detta arbetssätt utifrån Lpf94 och kursplanen för religionskunskap. Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie.För att uppnå syftet har följande frågor besvarats:1- Hur har religionsämnet förändrats i skolan?2- Är det motiverat att undervisa i religion, med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor?Litteratur som använts för att besvara frågeställningarna är bland annat, Härenstams Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik- om konsten att välja kunskap, Grimmits Religious education and human development. The relationship between studying religious and personal, social and moral education, Alméns Livstolkning och värdegrund. Att undervisa om religion livsfrågor och etik, samt Erikssons På spaning efter livets mening.

Uppsatsen Religionsundervisning för livet - En förskjutning från lära i religion, till lära om och från religioner, har syftet att redogöra för den utveckling av religionsämnet som skett framförallt från Lgy70 till Lpf94 men även beskriva religionsämnet dessförinnan i skolan, samt att redogöra för hur man kan arbeta med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor i gymnasieskolan och motivera detta arbetssätt utifrån Lpf94 och kursplanen för religionskunskap. Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie.För att uppnå syftet har följande frågor besvarats:1- Hur har religionsämnet förändrats i skolan?2- Är det motiverat att undervisa i religion, med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor?Litteratur som använts för att besvara frågeställningarna är bland annat, Härenstams Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik- om konsten att välja kunskap, Grimmits Religious education and human development. The relationship between studying religious and personal, social and moral education, Alméns Livstolkning och värdegrund. Att undervisa om religion livsfrågor och etik, samt Erikssons På spaning efter livets mening.