Problem:Kreditgivning bygger på en gammal tradition och är en förutsättning för enfungerande samhällsekonomi. Avregleringen av kreditmarknaden år 1985 medförde att fleraktörer trädde in på marknaden och traditionella storbankerna fick konkurrens av mermoderna Kreditinstitut. Hushållens skuldsättningsgrad ligger idag på en generellt hög nivå dådet är allt fler som väljer att skuldsätta sig både gällande blanco- och hypotekslån. Då antaletaktörer har ökat markant ställer vi oss frågan om konsument kreditbedömningen ur ettkreditgivarperspektiv skiljer sig åt mellan storbanker och Kreditinstitut med avseende på bådeblanco- och hypotekslån.Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka och identifiera eventuella skillnader ikreditunderlag mellan traditionella storbanker och moderna Kreditinstitut. Fokus kommer attligga på att analysera kreditgivarnas skillnader i bedömningsfaktorer ur ettkonsumentperspektiv.Metod:Denna uppsats har en hermeneutiskt kunskapsteoretisk ståndpunkt och syftet medstudien uppfylls med hjälp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv forskningsansats.Empiriskt material har genererats med hjälp av semistrukturerade intervjuer från trestorbanker och tre Kreditinstitut.Slutsats:Traditionella storbanker och moderna Kreditinstitut skiljer sig åt med avseende bådegällande informationsunderlag samt kreditbedömningsfaktorer.

Efter finanskrisen år 2008 började kvalitén av den interna styrningen i Kreditinstitut att ifrågasättas mer än under tidigare år. Banker gick i konkurs och intressenters förtroende för Kreditinstitut sjönk. Efter finanskrisen undersökte CEBS hur implementeringen av deras riktlinjer på området av intern styrning fungerade, och kom fram till att implementeringen av riktlinjerna var bristfälliga. CEBS kom fram till att den bristande interna styrningen var en bakomliggande faktor till finanskrisen, bland annat så behövdes proceduren för tillsyn förbättras i Kreditinstituten.EBA övertog år 2011 CEBS:s uppgifter och uppdaterade CEBS:s riktlinjer, i form av GL 44. I GL 44 fokuseras det på den interna styrningen i kredit- och värdepappersinstitut och riktlinjerna i GL 44 kommer att ersätta råden i FFFS 2005:15, som Kreditinstitut i Sverige bör ha följt sedan år 2005.Frågeställningen i uppsatsen är hur det befintliga svenska regelverket och Kreditinstituten kommer att påverkas av de nya riktlinjerna i GL 44, jämfört med de nuvarande råden i FFFS 2005:1.

Värdering till verkligt värde infördes i regelverket 1 januari 2005 i och med införandet av IAS 40. IAS är en förkortning av International Accounting Standards och IAS 40 ger börsnoterade bolag med förvaltningsfastigheter möjlighet att värdera och redovisa dessa fastigheter till historiskt anskaffningsvärde eller verkligt värde. Efter införandet har de flesta börsnoterade bolag valt att redovisa till verkligt värde.För att belysa problematiken med värdering och redovisning till verkligt värde används förvaltningsfastigheter som ett illustrationsexempel. Detta för att se hur Kreditinstituten genomför värderingar och hur de påverkas när börsnoterade bolag redovisar till verkligt värde. Syftet med uppsatsen är att utröna om det föreligger några risker när verkligt värde appliceras på förvaltningsfastigheter.Djupintervjuer med tjänstemän på Kreditinstitut har genomförts för att bringa klarhet i hur Kreditinstituten ser på och hanterar värdering och redovisning till verkligt värde.Kreditinstituten använder sig av värderingsmodeller för att värdera enligt verkligt värde vilket inte är i enlighet med värderingstrappan.

The global financial crisis hit hard on banking operations worldwide and the sector fell under considerable scrutiny, with particular criticism directed against the banks' own trading practices. A bank owned by the Swedish financial corporation HQ seemed to go without serious financial damage duringthe crisis.In 2008 Finansinspektionen began a review of HQ's activities and a number of shortcomings were identified. Among other things, HQ's risk management was questioned by Finansinspektionen and further how this potentially affected the valuation of complex financial products.In our paper we have chosen to highlight both national and international laws and guidelines that HQ used for their operations and study if HQ followed those laws and guidelines. We also want topresent the theoretical model used by HQ for the valuation of its European options and how HQ calculated their capital requirements ratio. Our purpose is to show how the valuation affected the capitalrequirement ratio and whether HQ followed the necessary laws and guidelines for the valuation of complex financial products.We have chosen to carry out a case study from a deductive approach.

I denna uppsats, med titeln IFRS påverkan på kreditbedömningen av fastighetsbolag i Sverige, belyses de konsekvenser som införandet av redovisningsstandarden IAS 40 medför för kreditbedömning av fastighetsbolag. Bakgrunden till undersökningen är att den nya standarden som infördes den 1 januari 2005 medfört ökade fluktuationer i fastighetsbolagens balans- och resultaträkning, då fastigheterna redovisas till marknadsvärde istället för som tidigare till anskaffningsvärde. Uppsatsens deskriptiva syfte är tvåfaldigt. För det första ställer författarna sig frågan om kreditgivarna upplever en förändrad riskbild i samband med kreditgivning till fastighetsbolag sedan IAS 40 infördes. För det andra avser de belysa huruvida fokus har förskjutits mellan kreditgivarnas värderingsmetoder sedan införandet av IAS 40.

I denna uppsats, med titeln IFRS påverkan på kreditbedömningen av fastighetsbolag i Sverige, belyses de konsekvenser som införandet av redovisningsstandarden IAS 40 medför för kreditbedömning av fastighetsbolag. Bakgrunden till undersökningen är att den nya standarden som infördes den 1 januari 2005 medfört ökade fluktuationer i fastighetsbolagens balans- och resultaträkning, då fastigheterna redovisas till marknadsvärde istället för som tidigare till anskaffningsvärde. Uppsatsens deskriptiva syfte är tvåfaldigt. För det första ställer författarna sig frågan om kreditgivarna upplever en förändrad riskbild i samband med kreditgivning till fastighetsbolag sedan IAS 40 infördes. För det andra avser de belysa huruvida fokus har förskjutits mellan kreditgivarnas värderingsmetoder sedan införandet av IAS 40.

Avregleringen av kreditmarknaden inleddes redan på 1970-talet, men det är främst på 1980- talet som de viktigaste avregleringarna gjordes. Då syftas det på avregleringen av utlåningsränta och avregleringen utlåningstaket. Dessa avregleringar utlöste en kraftig utlåningsexpansion till företag och privatpersoner. Utvecklingen ledde till en finansiell kris i Sverige på 1990-talet med kraftigt prisfall på fastigheter och inflation. Riksbanken gjorde sitt bästa för att skydda växelkursen med diverse räntehöjningar.

Syftet med denna uppsats var att utreda vad som händer när en bank eller ett Kreditinstitut går i konkurs samt hur vi som konsumenter är skyddade. Vårt resultat kom vi fram till genom en traditionell juridisk metod. På 1990-talet upplevde Sverige en bankkris och eftersom det inte fanns några riktlinjer över hur en sådan kris skulle hanteras fick man därför improvisera vad som skulle göras. Finansmarknadsministern säger att det än idag inte finns något legalt ramverk för banker som hamnar i kris och de få riktlinjer som finns anser Regeringen är för luddiga. Resultatet denna uppsats visar är att garantisystem såsom insättningsgarantin och investerarskyddet är vad som skyddar konsumenters insättningar.

År 1987 blev alla svenska aktiebolag tvingade att använda sig av revision. Lagen infördes då regeringen ville minska den ekonomiska brottsligheten i landet. År 2006 inleddes en utredning för att se över de rådande reglerna. Detta ledde till införandet av en ny lagstiftning år 2010, vilket innebar att de allra minsta aktiebolagen nu fick möjlighet att avstå revision.Syften med denna studie är att ta reda på om Kreditinstitutens kreditbedömning har påverkats efter avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag, cirka tre år efter avskaffandet och hur påverkas ett företags kreditvärdighet och riskbedömning med hänsyn till om små aktiebolag har en revisor eller inte? I denna studie har sex Kreditinstitut intervjuats för att ta reda på vilken effekt avskaffandet av revisionsplikten har fått.

Traditionellt sätt har det varit svårt för forskare att dokumentera förekomsten ochomfattningen av manipulering av redovisningsmått. Big Bath Accounting är ett fenomen sominnebär att tveksamma redovisningsmetoder tillämpas i syfte att förvränga företagets verkligasituation, vilket ofta sker i samband med VD-byte och när företag redovisar ett för periodennegativt resultat. Intresset för ämnesvalet väcktes utifrån en tidigare studie om Big BathAccounting, som påvisade statistiska samband mellan nedskrivning av goodwill vid VD-byterespektive negativt resultat. I denna studie är syftet att utreda om statistiska sambandföreligger mellan företagets avsättningar vid VD-byte och negativt resultat enligt teorin BigBath Accounting. I studien undersöks inte alla avsättningar, utan endastomstruktureringsutgifter och övriga avsättningar, då de är svåra att kontrollera och utrymmekan finnas för kreativ tolkning.

Företag blir allt mer globala och investeringar i utländska företag blir allt vanligare. Att investera över gränserna kan vara komplext då redovisningsreglerna länge skiljt sig åt i olika länder. Behovet av att reducera skillnader som finns i redovisningen har länge varit stort. För att komma till rätta med detta tog Europaparlamentet år 2002 ett beslut om att införa International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards (IAS/IFRS) inom EU och en process inleddes som innebar att alla medlemsländer ska redovisa enligt IAS/IFRS. I och med att Sverige är med i EU ska alla noterade företag i landet upprätta sin koncernredovisning enligt IAS/IFRS-standarderna från och med början av år 2005.Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur redovisningen av svenska bankers finansiella instrument har förändrats i och med införandet av IASB:s redovisningsstandarder.

Det här är en kvantitativ studie av hur kreditpreferenser hos mikrobolag med en årsomsättning om mindre än 10 miljoner SEK beror av branschtillhörighet och företagsstorlek. Mikrobolag är små bolag med mindre än 10 personer anställda och en årsomsättning på mindre än 2 miljoner euro. Det teoretiska ramverket utgår från asymmetrisk informationsteori och mer specifikt från pecking order theory, POT samt trade off-teorin. Kreditpreferenserna mäts genom två olika parametrar, dels genom mikrobolagens avsättning till periodiseringsfonder vilket kan ses som ett mellanting mellan extern och intern finansiering, dels genom förekomsten av externa lån från Kreditinstitut. Branscherna som undersöks är tillverkning samt tjänster vilka anses skilja sig åt vad gäller kreditpreferenser.

Kritik har riktats av forskare mot bristerna i kommunikationen mellan företag och dess investerare, vilket leder till onödigt höga kostnader för investerare att analysera och bearbeta informationen. Detta leder i sin tur till att företagens kapitalkostnader blir högre än nödvändigt. Syftet med denna uppsats har varit att ge förslag på hur svenska företag kan förbättra kommunikationen med sina investerare för att deras beslutsfattande förbättras. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med representanter för Kreditinstitut, aktieägare och professionella analytiker, som arbetar med investeringar i svenska aktiemarknadsföretag. Angreppssättet har varit normativt/induktivt, vilket innebär att vi har gjort en induktiv studie, men vårt syfte har varit normativt.

Baselregelverket är en samling rekommendationer och riktlinjer som syftar till att skapa global finansiell stabilitet. Det gällande regelverket, Basel II, riktar sig till Kreditinstitut och andra värdepappersbolag i de länder som har valt att införliva regelverket i nationell lag. Basel II införlivades i svensk rätt i början av 2007 och därmed har regelverket blivit bindande för svenska banker. Basel II stipulerar att banker ska använda internt utvecklade modeller för att utvärdera risk och kapitaltäckning samt fastställer att denna utvärdering ska användas för beslutsfattande i den dagliga verksamheten. Regelverkets krav har bland annat resulterat i ökad bolagsstyrning då utvecklandet av strategier och kontrollsystem för sådana typer av riskmodeller är något som sker på hög organisatorisk nivå, vid bankens huvudkontor. Problematiken i detta är att implementeringen av ett regelverk som influerar bankens organisationsstruktur blir en svårhanterlig fråga och får stor inverkan på arbetet för anställda med operativa befattningar.

Ägarlägenheter infördes som en bostadsform i Sverige under 2009. Införandet av ägarlägenheter har diskuterats under många år men upplåtelseformen har tidigare avvisats främst då riksdagen ansåg att ägarlägenheten var allt för lik bostadsrätten. Ägarlägenheten är fast egendom som gör det möjligt att äga, upplåta, pantsätta och överlåta utan restriktioner.Värderingsmetoderna som berörs i arbetet är framförallt ortsprismetod och avkastningskalkylbaserade metoder. Ortsprismetoden tillämpas genom jämförelse av liknande objekt analyseras, för att sedan uppskatta ett marknadsvärde på fastigheten. Avkastningskalkylbaserade metoder innebär att framtida kassaflöden nuvärdesberäknas och resultatet utgör fastighetens marknadsvärde eller individuella avkastningsvärde.