Bakgrund och problemformulering: I närhet till den pågående kvoteringsdebatten har på senare tidett antal studier, vilka undersöker sambandet mellan lönsamhet och jämställdhet, uppmärksammats.Studierna har resulterat i en hel del uppståndelse och mött både positiva och negativa reaktioner.Dessa studier har också väckt vårt intresse och är den bakomliggande orsaken till vårt ämnesval.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om mer jämställda företag är lönsammare än jämförbara,mindre jämställda företag.Avgränsningar: Studien avgränsar sig till att studera företag inom branscherna: Industri,konsumentvaror och finans, vilka är noterade på OMX Stockholmsbörsens Large eller Mid Cap.Vidare är företag med mindre än tio anställda samt Kreditinstitut exkluderade.Metod: Studien genomförs utifrån ett positivistiskt angreppssätt. Med hjälp av hypotesprövandestatistik undersöks de för studien uppställda hypoteserna. Data i studien är kvantitativ ochinhämtade från respektive företags årsredovisning under perioden 2003-2007. I studien definierasett mer jämställt företag utifrån koncernledningens och styrelsens sammansättning. Ett företag medminst 20 % kvinnliga medarbetande i koncernledning och styrelse definieras som mer jämställt.Övriga företag definieras som mindre jämställda.

Bakgrund och problem: Under hösten 2008 när den finansiella krisen spred sig över världeni och med att den amerikanska banken Lehman Brothers gick i konkurs ökade rädslan för attfler banker skulle gå i konkurs. Det gjorde att banker inte vågade låna ut pengar till varandra ilika stor omfattning som det hade gjorts tidigare. Det här skapade likviditetsbrist hos bankersom tidigare varit beroende av lån från Kreditinstitut och medförde till slut att de tre störstabankerna på Island gick i konkurs; Kaupthing, Landsbanki och Glitnir.De isländska bankerna liksom de flesta av världens banker använder sig av Basel II som är ettregelverk som ger vägledning i hur banker bland annat skall beräkna och upplysa om sinarisker. Regelverket ger även riktlinjer på hur tillsynsmyndigheter skall följa upp att bankernaföljer regelverket på rätt sätt.Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur väl de isländska bankerna har uppfylltupplysningskraven som finns beskrivna enligt Basel II och i vilken utsträckning det påförhand har kunnat utläsas av årsredovisningarna att de isländska bankerna var särskilt utsatta.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att studera den tredje pelaren i Basel II sombehandlar upplysningskrav. Vi har studerat de isländska bankernas årsredovisningar för åren2003-2007 och jämfört deras siffror med Nordea för samma period.Metod: Uppsatsen har arbetats fram utifrån en kvalitativ ansats genom att årsredovisningarnaför Kaupthing, Landsbanki, Glitnir och Nordea har granskats.

Handel med värdepapper förekommer både i finansiella- och icke-finansiella företag. Det är främst finansiella företag såsom Kreditinstitut och värdepappersbolag som handlar med värdepapper. Dessa företag presumeras bedriva värdepappersrörelse då de yrkesmässigt bedriver kapitalförvaltning utåtriktat. Handel med värdepapper förekommer också i icke-finansiella företag, exempelvis handels- och produktionsbolag. Dessa företag handlar med värdepapper i syfte att förvalta och hantera kapital för egen räkning.

Bakgrund och problem: Utvecklingen inom leasingområdet har ställt krav på normgivarnaatt utforma standarder för leasingredovisningen som följer med utvecklingen. De senasteåren har det uppmärksammats hur stor del av företagens leasade tillgångar som hamnarutanför balansräkningen. Problemet med dagens sätt att redovisa anses vara att företag kanutforma leasingavtal som leder till att de tillgångar och skulder som uppkommer i och medett leasingavtal inte aktiveras i balansräkningen. Detta påverkar jämförbarheten mellanföretag negativt. Amerikanska FASB och europeiska IASB bestämde i december 2006 att detillsammans skall utforma en ny standard för redovisning av leasingavtal.Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en förståelse för varför IASB valt att starta engrundläggande omarbetning av IAS 17 ?Leasingavtal?.

The agricultural sector is characterized by larger crop farms and more extensive livestockproduction. The efficiency improvement is partly a result from a stronger competition in theglobal market. The agricultural products need to be produced at a lower cost than competitorsin order to survive as a farmer. The solution is larger firms that benefit from economies ofscale. This brings large investments that create a greater need for leverage and closer relationto the credit agency.

Problembakgrund & Problemdiskussion: Revisionsplikten avskaffades i Sverige november 2010 och berörde framförallt småföretagarna, vilka nu fick möjligheten att frivilligt efterfråga eller avstå revision. För att ett svenskt aktiebolag skall få undantas revisionskravet har regeringen arbetat fram egna gränsvärden utifrån Europakommissionen tidigare satta. Dessa gränsvärden för Svenska aktiebolag är (belopp i tkr); Nettoomsättning 3 000, balansomslutning 1 500, och maximalt tre antal anställda. För att ett svenskt aktiebolag enligt dessa gränsvärden skall undantas revisionsplikten får de maximalt överstiga ett av tre satta gränsvärden. Svenska aktiebolag vilka överstiger två av dessa gränsvärden vart av de två senaste bokslutsåren blir således revisionspliktiga.

Nyckelord: kreditrisk, kreditgivning, finanskris, finansoro, fyrkantsmodell, trekantmodell, SWOT-analys, kreditgivningsprocess, bank, Kreditinstitut, Swedbank, Föreningssparbanken, Sparbanksstiftelser, TAS-kommerzbank, Ukraina, IMF, Baltikum, Ryssland, Sverige, etablering, marknad. Bakgrund: Oroligheter på finans- och bankmarknaden leder till finanskris som i sin tur återspeglar kreditrisker samt kreditförluster. Om oron växer obalanserat kan banker samt finansiella institut riskera sin position och i värsta fall gå i konkurs. Det medför att förtroendet från allmänheten och aktieägarna minskar. Den finansiella turbulensen som råder idag började med bolånekrisen i USA där en av de större aktörerna, Lehman Brothers, gick i konkurs.