Samhället går mot en mer tjänsteinriktad och kunskapsintensiv produktion vilket har lett till att immateriella resurser har fått en större betydelse för företagens ekonomier. Några av resurserna uppfyller kriterierna för en tillgång och finns med i företagens balansräkningar. När företag är i behov av kapital ser bankerna till företagens balansräkningar för att göra en kreditbedömning. De måste då bedöma immateriella tillgångar.  - Hur bedömer kreditgivare företags immateriella tillgångar? - Vilken betydelse har denna bedömning för Kreditgivningsbeslut? Syftet med studien är att beskriva hur kreditgivare bedömer immateriella tillgångar och vilken betydelse denna bedömning har för Kreditgivningsbeslut.En kvalitativ studie har genomförts där datamaterialet har samlats in genomintervjuer med respondenter från tre olika banker. Två av de undersökta bankerna bedömer inget ekonomiskt värde på immateriella tillgångar men dessa är med och påverkar helhetsbedömningen av ett företag. Betydelsen av detta är att företag med för stor andel immateriella tillgångar får svårare att bli beviljade kredit och straffas med högre kostnader.

Syfte: Syftet är att utifrån bankernas definition av små och medelstora företag, beskriva bankernas behov av redovisningsinformation för deras Kreditgivningsbeslut och utifrån denna beskrivning försöka dra slutsatsen om en anpassad redovisning är efterfrågad för SME. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ och induktiv metod. Insamling av empiri har genomförts genom fem intervjuer med bankanställda. Slutsatser: Banker anger ingen enhetlig definition av SME. Redovisningsinformation är högst relevant för Kreditgivningsbeslutet, framförallt när det gäller återbetalningsförmåga, kontroll av finansiell stabilitet och en inledande bedömning av företagets finansiella motståndskraft.

Vid kreditansökningar hos banken sitter parterna på olika mycket mängd information, även kallat asymmetrisk information. I denna process är det viktigt för banken att ta del av den senaste informationen från kunden. De samlar in olika sorters information om kundens verksamhet, vilken senare ska användas som underlag för beslut. I denna situation är det många olika aspekter för banken att ta hänsyn till, där vissa har större betydelse än andra. Eftersom revisionsplikten är avskaffad för mindre företag i dagsläget kan detta skapa ett problem för banken, då vissa företag inte längre behöver ha en revisionsberättelse som kan lämnas över till banken.

Den växande posten goodwill har påverkat sammansättningen av svenska företags balansräkningar.En viktig förklaring till denna utveckling är att övervärden vid förvärv inte har identifierats samtidigtsom nedskrivningstakten har varit låg. För en kreditgivare torde utvecklingen vara intressanteftersom goodwill, till skillnad från andra tillgångar, inte är enskilt identifierbar. Detta kan påverkalåneavtalets utformning, där en stor del av kreditgivarens och låntagarens rättigheter och skyldigheterframgår. Mot bakgrund av detta har denna uppsats undersökt hur en kreditgivare uppfattar goodwillvid kreditbeslut och hur denne reagerar på en nedskrivning av goodwill.För att uppnå syftet, en kreditgivares reaktion på nedskrivning, har tolkningar av låneavtal användsför att uttrycka en kreditgivares uppfattning och reaktion. Studiens förhoppning är att bidra till enökad förståelse av ämnesområdet som helhet och i synnerhet vilka direkta effekter, tolkningar ochsignalvärden en kreditgivare tillskriver en nedskrivning av goodwill.

Investeringsprocessen i Driconeq AB är en dynamisk och i många avseenden spännande process som vi har undersökt med stort intresse. Vi valde att med en kvalitativ metod och induktiv ansats utföra en fallstudie av Driconeq AB. Detta då vi ville göra en explorativ undersökning på djupet snarare än att undersöka generella fenomen. Driconeq AB är enligt sig själva - ett företag med goda ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar.Ägarstrukturen i företaget där sex av sju lika stora ägare arbetar inom företaget leder till förenklade beslutsprocesser och närhet till produktionen, vilket verkar vara en fördel. Vid intervju med Ekonomichef Per Eriksson framgick att just närheten till produktionen var en stor bidragande orsak till användandet av pay-off kalkyler eftersom ledningen är mer insatta i hur produktionen ?på golvet? ser ut.

Bakgrund och problem: Fastighetsmarknaden slår alla rekord i år (2006) och de snabbtökande fastighetspriserna har under året skapat debatt i media huruvida vi är på väg mot en nyfastighetsbubbla jämförbar med den vi hade i slutet av 80-talet. Prisökningarna har inte singrund i fundamentala faktorer såsom hyror och vakanstal, utan istället har investerarna sänktsina avkastningskrav. Då direktavkastningen sjunker finns det mindre utrymme för prisfall påfastigheter eller höjda räntor, och många som investerar i fastigheter tar inte heller tillräcklighänsyn till eventuellt höjda drifts- och underhållskostnader. Detta innebär en större risk för defastighetsförvaltande företagen och för de banker som finansierar fastigheter. Men hur serriskhanteringen ut i fastighetsbranschen? Vilka är de väsentligaste riskerna och vilka metoderanvänds för att hantera dessa? Hur har de stigande fastighetspriserna påverkat bolagen?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur fastighetsbolag och banker agerar utifrånde risker som är förknippade med en fastighetsinvestering.