Bakgrund: Produktutvecklingsprocessen har på senare tid kommit att ses som en strategisk aktivitet som är avgörande för företagets överlevnad eftersom produktens utförande och kostnader till stor del fastställs innan tillverkning påbörjas. ?Target Costing? har sitt ursprung från Toyota i Japan och är en metod för strategisk Kostnadsstyrning som har vuxit fram för att tidigt styra kostnader. Metoden används för att integrera Kostnadsstyrning i produktutvecklingsprocessen i samstämmighet med kundkrav och företagets egna vinstkrav.Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur ?Target Costing? används i produktutvecklingsprocessen på Volvo Construction Equipment i Braås för att ge kunskap till nya potentiella användare.

Föreliggande rapport är ett examensarbete vid högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik och design vid Kungliga tekniska högskolan i Haninge och gjordes på uppdrag av Siljeströms AB. Rapporten har till syfte att ge en översiktlig bild beträffande Kostnadsstyrning i byggprojekt, med en tyngdpunkt i projekteringens riskhantering. Att kostnadsstyra är något som är viktigt att göra, desto tidigare i projektet det görs ju bättre resultat har detta för projektets totalkostnad. Kostnadsstyrningen har sin grund i tre viktiga parametrar: tid, kostnad och kvalitet, de måste styras på rätt sätt och tillsammans för att inte skapa obalans i projektbudgeten. En annan faktor som också påverkar Kostnadsstyrningen är entreprenadform. Denna rapport kommer att bygga på totalentreprenad, generalentreprenad och delad utförandeentreprenad. Fördelar och nackdelar tas upp med respektive metod. Produktionskostnad är också något som påverkar den totala projektkostnaden trots att den största Kostnadsstyrningen görs i början av ett projekt.

Många företag väljer idag att avyttra och sälja enheter som ligger för långt ifrån deras huvudsakliga verksamhet, i försök att nischa sig och effektivisera sin verksamhet. Detta leder till att produktionen av dagens produkter delas upp i fler led, där många olika aktörer är inblandade. Denna fokusering leder till att företag i högre grad måste samarbeta med andra aktörer, i så kallade interorganisatoriska relationer. I och med dagens globalisering är det inte ovanligt att enheter dessutom säljs till verksamheter i andra länder, där samarbete mellan parter forsätter. Ekonomistyrning över organisationens egna gränser blir därmed allt viktigare.

Måltidssituationen för äldre i ordinärt boende visar på en beroendeställning mellan äldre och hemtjänstpersonal. Helhetssynen brister då måltidens sociala, emotionella och kulturella aspekter förbises, med en utbredd aptitlöshet och riskerad malnutrition som följd. Hemtjänst-personals komplexa uppdrag påverkas av både intern och extern problematik, där enhetschefer förordar lämplighet före formell utbildning, i en organisation med invecklade styrsystem och bristande resurser. Studiens syfte var att beskriva och analysera hemtjänstpersonals uppfatt-ningar av äldres måltidssituation i ordinärt boende. I studien användes en fenomenografisk tolkningsmetod av kvalitativa intervjuer, där 12 hemtjänstpersonal från en svensk kommun med varierande anställningsform, utbildning och erfarenhet, reflekterade över det egna upp-draget och mötet i äldres måltidssituation, både idag och framgent.

Bakgrund och problem: I kristider är det extremt viktigt att veta att ett företag har enprodukt som kunderna efterfrågar och värdesätter. Speciellt när det gäller tjänster som är fögakonkreta är det väsentligt att ha en medvetenhet om vad kunden efterfrågar och vad det kostaratt skapa det. Ett företags resurser måste allokeras för att matcha det värdeskapande somkunden uppfattar som mervärde.Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en modell eller ett ramverk för att undersökaresursmatchning i ett tjänstföretag. Studien ska ge riktlinjer om hur ett företag kan matchasina kostnader mot det kunden värdesätter med produkten. Vidare ska studien beröra hurdenna matchning kan analyseras och användas som beslutsunderlag rörandeKostnadsstyrningen i företaget.Avgränsningar: Uppsatsen är fokuserad på tjänstesektorn och specifiktförsäkringsbranschen.