Titel: Faktorer som påverkar mobiloperatörernas prissättning Författare: Bodil Arbin, Lars Holmberg Handledare: Anders Hederstierna Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Fastställa de faktorer som ligger till grund för operatörernas val av prissättningsmetod på olika tjänster Metod: Vi har gjort en fallstudie på en mobiloperatör, där vi använt oss av en halvstrukturerad intervjumetod. Slutsats: Prissättningen av mobila tjänster präglas av komplexa fenomen och överväganden vilket gör det svårt att penetrera. Beroende på om det är en ny eller befintlig tjänst tillämpar operatören till största del antingen en kostnads- eller marknadsbaserad prissättning där konkurrensen har stor inverkan på priset. Marknadsbaserad prissättning tillämpas i huvudsak när det gäller befintliga tjänster eftersom man då har kunskap om kunden och dennes betalningsvilja. När det gäller nya tjänster använder sig operatören i huvudsak av kostnadsbaserad prissättning eftersom tjänsten genomgår en beslutsprocess om den är lönsam eller inte och om den skall lanseras.

Titel: Faktorer som påverkar mobiloperatörernas prissättning Författare: Bodil Arbin, Lars Holmberg Handledare: Anders Hederstierna Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Fastställa de faktorer som ligger till grund för operatörernas val av prissättningsmetod på olika tjänster Metod: Vi har gjort en fallstudie på en mobiloperatör, där vi använt oss av en halvstrukturerad intervjumetod. Slutsats: Prissättningen av mobila tjänster präglas av komplexa fenomen och överväganden vilket gör det svårt att penetrera. Beroende på om det är en ny eller befintlig tjänst tillämpar operatören till största del antingen en kostnads- eller marknadsbaserad prissättning där konkurrensen har stor inverkan på priset. Marknadsbaserad prissättning tillämpas i huvudsak när det gäller befintliga tjänster eftersom man då har kunskap om kunden och dennes betalningsvilja. När det gäller nya tjänster använder sig operatören i huvudsak av kostnadsbaserad prissättning eftersom tjänsten genomgår en beslutsprocess om den är lönsam eller inte och om den skall lanseras.

Denna studie ämnar förklara hur komponentavskrivning uppfattas bland större svenska fastighetsbolag. Komponentansatsen, som bestämmer hur materiella anläggningstillgångar ska redovisas, blev obligatoriskt för större svenska bolag att tillämpa i sina finansiella rapporter från och med år 2014. En bransch som framförallt berörs av det nya kravet på komponentavskrivning är fastighetsbranschen. Avskrivningarna ska inte längre beräknas per byggnad utan separat för byggnadens olika komponenter utifrån en bedömning av respektive komponents nyttjandeperiod. Med utgångspunkt i kostnads- nyttoanalys har vi genom en webbenkät samt personliga intervjuer med personer på berörda fastighetsbolag undersökt uppfattningen kring implementeringen och tillämpningen av komponentansatsen.

I Sverige kommer en stor del av elproduktionen från vattenkraftverk. I Lilla Luleälven finns Letsi vattenkraftverk som sedan dess etablering 1967 har medfört att Lilla Luleälven nedströms kraftverket nu delvis är helt torrlagd. Syftet med denna studie har varit att analysera huruvida det skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt eller ej att släppa förbi en del av det vatten som nu passerar kraftverket för att återfå tillräckligt vattenflöde i den torrlagda älvfåran för att möjliggöra ett återställande av sportfiskevattnet nedströms Letsi kraftstation. Uppsatsen baseras på ekonomisk välfärdsteori där kostnader och intäkter har vägts mot varandra i en kostnads-intäktskalkyl. Värderingar av kostnader och intäkter baseras på andrahandsdata.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Samhället är mer eller mindre konstant utsatt för risker. De flesta av dem är så små, och har kanske till och med så pass obetydande effekter för individen om de realiseras, att vi negligerar dem i våra dagliga beslut. Vid vissa tillfällen står vid dock inför beslut som är betydligt svårare, t.ex. i vilken mån vi ska handla kostsamma försäkringar för stora olyckor som högst osannolikt inträffar men skulle få katastrofala konsekvenser. Liknande situationer uppstår för centrala beslutsfattare där man fattar beslut att genomföra riskreducerande åtgärder i samband med potentiella katastrofer.

Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida det är samhällsekonomiskt lönsamt att gräva ned de elledningar som ingår i Sveriges lokalnät för att på så vis göra elleveranserna säkrare. Ett lagförslag som diskuterats under hösten 2005 får som följd att nätbolagen måste betala ut höga avbrottsersättningar till dess kunder om avbrott inträffar. Det innebär att nätbolagen måste säkra sina elleveranser för att undvika höga avbrottsersättningskostnader. I lagförslaget står det inte att nätbolagen skall gräva ned sina elledningar, men för att kunna säkra elleveranserna till såväl tätort som glesbygd menar nätbolagen att de är tvungna att gräva ned elledningarna vilket skulle innebära stora investeringskostnader. Höjda investeringskostnader för nätbolagen skulle kunna leda till höjda nätavgifter för dess kunder och frågan är om kunderna är beredda att betala höjda elkostnader för att säkra elleveranserna till glesbygden.

Energi- och miljöfrågor är idag viktigare än någonsin då bygg- och fastighetsbranschen svarar för en tredjedel av den totala energiförbrukningen. För att skapa ett hållbarare samhälle måste utvecklingen gå framåt och miljö- och energismarta lösningar utvecklas. De gröna byggnaderna var ett första steg i rätt riktning. Därefter utvecklades de gröna hyresavtalen på den kommersiella fastighetsmarknaden, detta för att kunna fördjupa sig inom miljöarbetet. Avtalets etablering på den svenska marknaden är idag relativt färsk i jämförelse med vissa andra länder, exempelvis Australien.Syftet med vår studie var att undersöka hur det gröna hyresavtalet upprättas och hur parterna i hyresförhållandet löser problemet med kostnads- och ansvarsfördelningen på den kommersiella fastighetsmarknaden och även vad det är som gör att företag väljer att använda gröna hyresavtal.

Uppvärmningskostnader för äldre flerbostadshus utgör oftast en tung post i de löpande driftskostnaderna. Att som fastighetsägare se över vilka alternativ till uppvärmning det finns på marknaden kan leda till stora besparingar i en värld där energikostnader bara ökar och ökar. Lamellhus från perioden 1941-1960 utgör en stor andel av Sveriges bostadsbestånd och är i behov av modernisering. I denna rapport studerar vi uppvärmningskällorna fjärrvärme och grundvattenvärmepump för en sådan byggnad ur ett kostnads- och miljöperspektiv. Genom att skapa en modell av byggnaden i VIP Energy beräknas behovet av tillförd energi för uppvärmning och tappvatten. Livscykelkostnader för de olika uppvärmningsalternativen beräknas under en 20-års period.

En stor del av Trafikverkets budget går till att reparera och underhålla våra broar. Underhållsåtgärder orsakar också trafikproblem med stora miljöutsläpp och samhällskonsekvenser som följd. Eftersom broar vanligtvis dimensioneras för en lång livslängd på 120 år är det viktigt att planera för långsiktiga lösningar och förutse konsekvenserna av kommande underhållsåtgärder. Genom att använda mer underhållsfria material finns möjligheten att minska kostnaderna och koldioxidsläppen.Målet med examensarbetet är att ta reda på hur stora besparingarna är genom att svara på frågan: ?Vilka fördelar erhålls av att använda mer underhållsfria material i broöverbyggnader ur kostnads- och miljösynpunkt??.

Följande arbete syftar till att få en överblick av hur servervirtualisering ser ut hos privata företag i Sverige samt för att få en djupare förståelse för hur det fungerar rent tekniskt. I utredandeavsnittet presenteras information om hur servervirtualisering fungerar samt information om ett antal aktörer på virtualiseringsmarknaden. Avsnittet tar dessutom upp vilka fördelar servervirtualisering medför ur ett kostnads och miljöperspektiv. Genomförandeavsnittet presenterar intervjuerna som har genomförts genom personliga besök på IT-företag och företag med en intern IT-avdelning. Intervjuerna behandlar frågor om hur, vad och varför de virtualiserar sina serversystem..

Eftersom miljöarbetet är i fokus och miljömålen, om att minska den totalaenergianvändningen i bostäder med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år2050, behövs förenklade verktyg för framtagande av energibesparande åtgärder försmåhus (Boverket, 2007a). Verktygen bör vara användarvänliga såväl för ?folk ibranschen? som fö småusäare.Problemet med de flesta av dagensenergiberäkningsmodeller och programvaror är att det krävs specialiserade kunskaperinom området byggfysik samt mycket byggnadsteknisk information om det aktuellahuset. Som småhusägare med mindre byggnadsteknisk kunskap är det ofta dyrt och kanta lång tid att få kostnadseffektiva förslag på energibesparingsåtgärder för sitt småhus.För att förenkla framtagandet av energibesparingsåtgärder för småhus behövs ettlätthanterligt verktyg!En förenklad beräkningsmodell som bygger på statistiska värden har tagits fram.Beräkningsmodellen är tänkt att tillämpas i en programvara som syftar till att underlättaarbetet vid framtagande av kostnads- och energieffektiva åtgärder för småhus.Beräkningsmodellen är uppbyggd i tre steg. I modellens första steg beräknas, utifrånstatistiska värden och beroende av användarens indata, småhusets energianvändning.Andra steget är ett beräkningssteg som endast är aktivt då brukaren har tillgång till enenergideklaration.

En jämförelsestudie har genomförts mellan två värmesystem. Analysen har genomförts med ett flerbostadshus som referensfasighet. Fastigheten är lokaliserad i Södertälje kommun. Analysen går ut på att bestämma vilket värmesystem som är fördelaktigt vid renovering av äldre flerbostadshus med avseende på energi och kostnad. De systemen som har behandlats är ett centralt värmesystem med motströmsvärmeväxlare och ett centralt värmesystem med frånluftsvärmepump.Det centrala värmesystemet (Eq aggregat) är ett centralt från- och tilluftssystem med återvinning (FTX system).

IT-utvecklingen har gått väldigt snabbt under de senaste decennierna och alltfler marknader för varor och tjänster har öppnats upp genom tillgång till internet. Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet, vanligen kallat bredband, har i Sverige skett delvis på kommersiella grunder och delvis med hjälp av offentliga subventioner från kommuner, stat och EU. Många utredningar och kartläggningar av bredbandsutbyggnaden i Sverige har gjorts som hävdar att de positiva effekterna av en utbyggnad är såpass stora att ett offentligt stöd krävs, framförallt på landsbygden. Trots detta har tillsynes ingen uppföljning skett på om satsningarna faktiskt är lönsamma.För att analysera huruvida investeringarna i bredbandsinfrastruktur på landet verkligen är samhällsekonomiskt motiverade har vi därför utfört en fallstudie på hur utbyggnaden av bredband har gått till i landsbygdskommunen Ydre. Genom arkivsökning, intervjuer och litteraturstudier har monetära och icke-monetära nyttor identifierats och vägts mot varandra i en kostnads-nyttoanalys.

De två fallföretagen, Kronosept AB och Unilever Bestfoods AB,väljer att inte outsourca en specifik supporttjänst på grund av ett ifrågasättande av outsourcingens möjligheter till kostnads-reducering, samt den upplevda risk för en nedsättning av kvalitén. Kronosept AB upplevde även en ökning av företagets flexibilitet till följd av att behålla funktionen internt, samt att värderingen avföretagets personal hade en påverkan på beslutet. Unilever Bestfoods AB ser möjligheterna i att behålla supportfunktionen internt för att ytterligare utveckla densamma. Supportfunktionen blev då ett komplement till företagets kärnkompetens..