Syftet med denna studie var att undersöka om vuxna styrketränande personer i Mellansverige hade kunskap om de kosttillskott de konsumerade samt att undersöka den vanligaste anledningen för konsumtionen. För att besvara detta syfte blev metoden av kvantitativ ansats med enkät. Enkäten som användes till denna studie kom ifrån två olika, redan gjorda, studier med redan testade frågor. De frågor som stämde bäst emot studiens syfte togs ur dessa enkäter och sattes ihop till den enkät som användes till denna studie. Tjugosju enkäter besvarades och av dessa kunde tjugo användas och analyseras.

Syftet med denna studie var att undersöka om vuxna styrketränande personer i Mellansverige hade kunskap om de kosttillskott de konsumerade samt att undersöka den vanligaste anledningen för konsumtionen. För att besvara detta syfte blev metoden av kvantitativ ansats med enkät. Enkäten som användes till denna studie kom ifrån två olika, redan gjorda, studier med redan testade frågor. De frågor som stämde bäst emot studiens syfte togs ur dessa enkäter och sattes ihop till den enkät som användes till denna studie. Tjugosju enkäter besvarades och av dessa kunde tjugo användas och analyseras.

Utbudet och användningen av kosttillskott bland idrottare är stor trots att få vetenskapliga bevis finns gällande positiva effekter eller ökad prestation. Studier har även visat att det finns risker med användning av kosttillskott då det kan påverka hälsa och prestationsförmåga negativt. Orsaker till användandet av kosttillskott bland idrottare anges främst vara i syfte att öka prestation, hälsa, muskelmassa och förebygga sjukdom.Syftet med denna undersökning var att göra en kartläggning över intag av kosttillskott hos idrottare samt att ta reda på vilka attityder de har till användning av kosttillskott. Syftet innefattade även om attityderna påverkade användningen av kosttillskott samt om det fanns olikheter mellan män och kvinnor bland annat gällande åsikter om kosttillskott. Idrottarnas uppfattning om risker vid intag av kosttillskott var en annan aspekt som undersöktes.Enkätundersökningen, där 98 lagidrottande män och kvinnor som spelar i division tre eller högre deltog, visade att 52 procent av idrottarna inte använde kosttillskott.De främsta orsakerna till att de inte använde Kostillskott var att de ansåg sig få ett fullgott energi- och näringsintag genom intag av vanlig kost samt att de inte ansåg sig ha tillräcklig kunskap om för- och nackdelar.

Bakgrund: Idag finns det en stor marknad som enbart fokuserar sig på Kostillskott, vars uppgift är att få styrketränande människor att prestera maximalt. Många sätter idag sin tro på de preparat som säljs i Kostillskottsbutiker, detta medför att försäljningen av kosttillskott under de senaste åren har ökat explosionsartat runt om i världen, inte minst i Sverige.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka friska, fysiskt aktiva mäns styrka, muskulära uthållighet och deras mentala tillstånd vid konsumtion av prestationshöjande preparat (PWO) med ingredienserna koffein, beta-alanin, kreatin, och L-arginin.Metod: Denna studie använde en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studiedesign där 18 fullt friska, fysiskt aktiva män deltog. Testpersonerna utförde styrketester, uthållighetstester samt tester gällande deras mentala tillstånd vid intag av PWO och placebo (PL). Testresultaten analyserades sedan i SPSS.  Resultat: Bänkpressen samt uthållighetstestet påvisade ingen signifikant skillnad (p=0,362), (p=0,195). Styrketestet i knäböj visade däremot en signifikant skillnad mellan PWO och PL (Placebo) där deltagarana presterade bättre efter PWO (p=0,007).

I dagsläget finns det en hel del kosttillskott som lovar bättre prestation, men många av substraten har inte tillräckligt med forskning bakom dem som bevisar att de verkligen fungerar. Tre av de kosttillskotten där det finns mycket forskning på och har visat sig förbättra prestationen är kreatin, koffein och natriumbikarbonat. Nyare forskning har studerat supplementering av beta-alanin som tros kan fördröja muskeltröttheten under fysisk aktivitet. Det är inte mycket av denna forskning gjord på överkroppen hos elitidrottare, därför ska detta undersökas i denna studie. Många teorier om muskeltrötthet involverar att vätejoner (H+) som härrör från bl.a.

Bakgrund: Idag finns det en stor marknad som enbart fokuserar sig på Kostillskott, vars uppgift är att få styrketränande människor att prestera maximalt. Många sätter idag sin tro på de preparat som säljs i Kostillskottsbutiker, detta medför att försäljningen av kosttillskott under de senaste åren har ökat explosionsartat runt om i världen, inte minst i Sverige.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka friska, fysiskt aktiva mäns styrka, muskulära uthållighet och deras mentala tillstånd vid konsumtion av prestationshöjande preparat (PWO) med ingredienserna koffein, beta-alanin, kreatin, och L-arginin.Metod: Denna studie använde en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studiedesign där 18 fullt friska, fysiskt aktiva män deltog. Testpersonerna utförde styrketester, uthållighetstester samt tester gällande deras mentala tillstånd vid intag av PWO och placebo (PL). Testresultaten analyserades sedan i SPSS.  Resultat: Bänkpressen samt uthållighetstestet påvisade ingen signifikant skillnad (p=0,362), (p=0,195). Styrketestet i knäböj visade däremot en signifikant skillnad mellan PWO och PL (Placebo) där deltagarana presterade bättre efter PWO (p=0,007).

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka användandet av kosttillskott bland 200 motionärer i Stockholm. Frågeställningarna löd enligt följande:Skiljer sig användandet av kosttillskott mellan män och kvinnor?Skiljer sig användandet av kosttillskott beroende på hur många gånger man tränar per vecka?Metod Studien baseras på en kvantitativ tvärsnittsstudie bestående av enkäter, där de tillfrågade bestod av motionärer i Stockholm. Enkäten innehöll; en kort förklaring till vad kosttillskott är, bakgrundsfrågor (kön, ålder, träningsform, träningsduration) samt frågor om kosttillskott (om man använder, vilken stort samt av vilken orsak). All data analyserades därefter i SPSS där vi använde både chi- 2 test och envägs ANOVA test.

Den fo?rsta triathlonta?vlingen arrangerades i Kalifornien a?r 1974 da?r 46 deltagare var med och ta?vlade. Intresset fo?r triathlon har sedan dess o?kat stadigt och allt fler triathleter tar sig an utmaningen att bema?stra de tre olika momenten simning, cykling och lo?pning i fo?ljd, utan vila. Fo?rutom att medverka i de pa?frestande ta?vlingarna a?gnar majoriteten av triathleterna flera timmar varje vecka a?t att tra?na.