I dag förväntas individen ha empowerment, ?egenmakt?, att själv göra hälsosamma beslut kring kost som är bra för den egna hälsan. Till hjälp finns många Kostbudskap vars kvalitet kan vara svår att kontrollera. Hälsoinspiratörer är en kategori individer som aktivt söker och mottar Kostbudskap. Kostbudskapen kommuniceras av flera olika sändare, exempelvis media, men även från andra individer i omgivningen.

I dag förväntas individen ha empowerment, ?egenmakt?, att själv göra hälsosamma beslut kring kost som är bra för den egna hälsan. Till hjälp finns många Kostbudskap vars kvalitet kan vara svår att kontrollera. Hälsoinspiratörer är en kategori individer som aktivt söker och mottar Kostbudskap. Kostbudskapen kommuniceras av flera olika sändare, exempelvis media, men även från andra individer i omgivningen.

Mat och hälsa uppmärksammas allt mer i media och idag finns det gott om hälsotidningar som utlovar Kostbudskap och mirakelkurer för hälsan. Konkurrensen är hård mellan tidningarna och för att locka läsare gäller det att skriva texter som väcker känslor och som berör. Goda kostvanor är viktigt för hälsan och Livsmedelsverket har utifrån de Svenska Näringsrekommendationerna utformat fem kostråd som ska underlätta för människor att tillämpa goda kostvanor. Kostråden handlar om frukt och grönsaker, fisk, fullkornsprodukter, flytande fetter och nyckelhålsmärkta produkter. Men skriver hälsotidningarna, som är ett kraftfullt medium för hälsokommunikation och som kan påverka människors livsstilar, något om Livsmedelsverkets kostråd? Det var en fråga som väckte nyfikenhet hos oss som författare till den här studien.

Bakgrund Svenska livsmedelsverkets rekommendation att minska konsumtionen av mättat fett har på senaste tiden ifrågasatts. Kritiker anser att det saknas belägg för att mättat fett och hög fettkonsumtion ökar risken för övervikt och hjärt- kärlsjukdom. Debatten har figurerat i media där Kostbudskapen ofta är förenklade och motsägelsefulla vilket kan ha skapat en förvirring hos konsumenterna. Syfte Syftet var att undersöka deltagarnas val av matfett och fetthalt i mejeriprodukter, attityder kring fett och hälsa, förtroendet för olika kostinformationskällor, samt skillnader mellan kön-, ålder- och utbildningsgrupper.? Metod En enkätstudie genomfördes utanför tre matbutiker i Umeå.

SyfteSyftet har varit att undersöka ungdomars tilltro till massmedia och reklam som kunskapskällor i kostfrågor. Frågeställningarna är följande:Vilka är ungdomars huvudsakliga kunskapskälla när det gäller kostfrågor? Har ungdomar ett kritiskt förhållningssätt till massmedias och reklamens Kostbudskap?Finns det några skillnader mellan könen hur de anser sig påverkas av massmedias och reklamens Kostbudskap?MetodI denna studie har vi gjort undersökningar genom kvalitativ och kvantitativ metod. Enkäter delades ut till 187 studerande ungdomar, 87 män och 100 kvinnor, som går tredje året på gymnasiet och intervjuer utfördes på sex av dessa elever. Undersökningen skedde i tre olika stora städer i Sverige, Stockholm, Karlskrona och Vellinge.

En rad kostråd med skilda budskap presenteras kontinuerligt i media. Dieter med varierande grad av kolhydratreducering har fått ökad popularitet men effekterna av lågkolhydratkost, i synnerhet de långsiktiga, är ej klarlagda. Idag förekommer en motstridig debatt om gällande kostrekommendationer. Den rådande oenigheten i samhället kring ämnet kolhydrater har skapat en förvirring hos allmänheten. Syftet med det här arbetet var att undersöka vanor kring och inställningar till lågkolhydratkost hos en grupp vuxna kvinnor i Göteborg.

Budskap om kost och hälsa förs fram via många olika medier och kanaler. Det råder en hälsotrend i samhället, men samtidigt visar statistik att fetma och övervikt ökar i alla åldrar i Sveriges befolkning. Kostvanor är en uppenbar faktor för hälsa. Studier visar att svenskarnas kostvanor blir allt sämre. Denna studie syftar till att med hjälp av medborgare i Kungälvs kommun kartlägga vilka kanaler som skapar gynnsamma förutsättningar för att förmedla budskap om kost och goda matvanor i kommunen.

Aldrig förr har media haft en sådan central roll i människors liv och idag ägnas ett stort in-tresse för hälsofrågor. Media är en känd plattform för näringslära, och information om kost och näring samt risker och fördelar relaterat till kost finns idag tillgänglig i alla typer av sam-manhang. Debatten om fetter har på senare år varit stor och hälsomagasin särskilt har en stor influens på människors hälso- och kostvanor. Därför kan det vara betydelsefullt att undersöka hur fett som näringsämne framställs i hälsomagasin. Syftet med studien är att beskriva och analysera vilka versioner av hur fett som näringsämne och fettrika livsmedel framställs i ett hälsomagasin.