Problem består ofta av flera variabler som behöver sammanvägas för att vi ska kunna fatta ett beslut om vilket alternativ som är bäst. Detta gör vi var och varannan dag. Med detta arbete görs ett försök att skapa en integrerad webblösning som hämtar information och visualiserar den på ett sätt som förenklar ett beslutsfattande. Till hjälp för detta användes parallella Koordinater..

När ett mobilspel använder sig av GPS-Koordinater för att positionera användaren kan det uppstå problem vid eventuella GPS-bortfall. En del spel hanterar det genom att frysa spelet till dess att GPS-kontakten kommer tillbaka. I detta arbete har möjligheten att istället positionera användaren med telefonens inbyggda sensorer undersökts. Detta då tanken är att en offline-positionering skall kunna ta över vid GPS-skuggor för att skapa jämnare gameplay för användaren. För att avgöra hur väl offline-positioneringen fungerade i jämförelse med GPS-positioneringen har en rutt tagits.

SammanfattningUndersökningens syfte är att förstå hur noggrann UAS-fotogrammetrin i dagsläget (2013) är.  Frågeställningarna som undersökningen utgick ifrån var: kan UAS-fotogrammetri i dagsläget ge precisa punkter med hjälp av att mäta in centrum av 1x1 meter utlagda plattor som kan ses i ortofoto?;  Kan det ge snarlik noggrannhet med pixelstorleken? samt Kan UAS-tekniken idag användas för att producera pålitliga höjdmodeller?För att uppnå syftet har en undersökning utförts med jämförelse på Koordinater insamlade med totalstation och insamlade med UAS-fotogrammetriska metoder. Resultatet visade att medelfelet var drygt 1 pixel på plana Koordinater samt på Koordinater i höjd. Pixlarnas storlek var mellan 4.7-9.3 cm. Största felkällan ser ut att vara upplösningen på bilderna, men tekniken utvecklas fort.

Hur stor skillnad är det mellan GNSS-mätningens Koordinater och polygonpunkters? Mätningsingenjörerna i Luleå kommun använder sig nästan uteslutande av horisontala Koordinater från GNSS med positioneringstekniken nätverks-RTK. Hur stor blir skillnaden om en konsult väljer att etablera sig via polygonpunkter och kommunens tjänstemän väljer att etablera sig via GNSS? GNSS-mätning med tekniken nätverks-RTK är väldigt effektivt och smidig och har i horisontal mätning en felmarginal på 30 mm. Under bra förhållanden är felmarginalen oftast mindre.

Inom Ammenäs området i Uddevalla kommun förekommer det spänningar/skillnader mellan fastigheternas gränspunkter som ligger i kommunens databas, och de gränspunktsKoordinater som man får när man mäter med GNSS-utrustning, (detta trots det att båda systemen är i RT90 7.5 gon V).Databasens Koordinater har tidigare transformerats från Uddevallas lokala system U38, till RT90 7.5 gon V, och i GNSS-utrustningen används också RT90 7.5 gon V.För att få ett homogent och överensstämmande koordinatsystem måste dagens stomnät och gränspunkter transformeras om till det system som GNSS-utrustningen använder (RT90 7.5 gon V).Jag har provat ett antal olika transformationssamband för att komma fram till vilken metod som ger bäst resultat.När det är så stora spänningar som i detta fall är den bästa metoden för att få ett bra resultat, att mäta flera mindre områden och transformera dem var för sig.När man har fått fram en acceptabel noggrannhet på gränspunkterna, kan man utföra kommunala mätningsuppdrag med Koordinater som kommer från GNSS-utrustningen, vilket var syftet med examensarbetet..

I detta examensarbete har en metod för att utvärdera magnetiska minsvep utvecklats. Som beräkningsmodell används en SAM, Självgående Akustisk-magnetisk Minsvepare utvecklad av Kockums AB, ThyssenKrupp Marine Systems. I arbetet skapas en magnetisk modell för en SAM som beskriver sambandet mellan det alstrade magnetfältet och de utställda strömmarna. Vidare analyseras två olika metoder, multipolutveckling i prolata sfäroidala Koordinater samt en uppsättning av dipoler, för att skapa en koncis modell över den magnetiska signatur som skapas av ett fartyg. Denna modell kan sedan användas för att optimera strömutstyrningen så att det genererade magnetfältet på ett så bra sätt som möjligt efterliknar det givna fartyget.

Syftet med detta examensarbete är att producera ett dataprogram som dimensionerar pålfundament samt beräknar felslagning av pålar. Ett pålfundaments funktion är att via pålar överföra laster till berg eller fasta jordlager. Felslagning inträffar då pålar inte hamnat på rätt Koordinater eller glidit snett ned i marken och ej kan användas. Med hjälp av felslagningsprogrammet erhålles nya påKoordinater för nästkommande påle, vilken måste placeras ut så att tyngdpunkten för hela pålsystemet skall hamna rätt. Programmeringsspråket vi använt oss av är Visual Basic, där vi har omvandlat teoretiska beräkningar till databeräkningar.

Detta examensarbete har studerat en metod för kvalitetssäkring av leverans av digitala Koordinater vid Luftfartsverket. Luftfartsverket har med Cartesias och AerotechTelub AB:s hjälp utvecklat systemet mAIS. Detta system kan bl. a hantera import och export av digitala Koordinater. Systemet baseras på programvaror från MapInfo då det visade sig att både Luftfartsverket och försvarsmakten kunde arbeta i formatet MID/MIF.

Denna rapport aterger arbetsprocessen kring att utvärdera geograskatjänster, och att utveckla karttillämpningar för nätverk av rikstäckande omfattning. Arbetet utfördes pa plats hos DGC, en datakommunikations-, tele- och nätoperatör som distribuerar kundförbindelser i hela Sverige där konsumenter ansluts till stamnätet. Uppgiften bestod av att utvärdera möjligheter till att slå upp Koordinater för etablerade kundplatser, rita ut accessnätet i ett kartgränssnitt och ta fram ett eller flera stödverktyg för bland annat orderprocesser. Användningsfall utifrån önskemål, arkitekturmönster samt analys av yttre leverantörers tjänster för geocoding avgjorde hur det slutgiltiga systemet var utformat. Mjukvaran som utvecklades integrerades både i bentliga system och som ensamstående tillämpningar.

Cykeln har på senare år fått en allt större roll inom transportpolitiska sammanhang. Det finns ettintresse att öka användningen av cykel, framförallt av miljö- och hälsoskäl. Därmed finns detockså ett intresse för att kartlägga cykelvägar på samma sätt bilvägar är kartlagda. Om Sverigescykelvägar fanns samlade i en databas skulle utveckling och underhåll förenklas. Det skulle ävenvara möjligt att ta fram informationstjänster som t.ex.

Vårt examensarbete är ett arbete vi gjort åt Länsstyrelsen i Västra Götaland och syftar till att kartlägga befintlig och planerad vindkraft i länets 49 kommuner. Västra Götaland är det län som har den största ökningen av antal verk i landet. Syftet med denna rapport är att ge länsstyrelsen i Västra Götaland en bättre översikt av vindkraftsläget i länet. Energimyndigheten gör en liknande kartläggning av hela Sverige och vi har fått i uppgift att förmedla den information vi samlat in även till dem. I och med att energimyndigheten föreslagit regeringen nytt planeringsmål att öka vindkraftsproduktionen från idag 1,99 TWh till 30 TWh år 2020 ger man tydliga riktlinjer på hur man ska satsa på vindkraften i framtiden.

Cykeln har på senare år fått en allt större roll inom transportpolitiska sammanhang. Det finns ett intresse att öka användningen av cykel, framförallt av miljö- och hälsoskäl. Därmed finns det också ett intresse för att kartlägga cykelvägar på samma sätt bilvägar är kartlagda. Om Sveriges cykelvägar fanns samlade i en databas skulle utveckling och underhåll förenklas. Det skulle även vara möjligt att ta fram informationstjänster som t.ex.

Detta är en studie om elliptiska kurvor. En elliptisk kurva över en kropp k är en icke-singulär tredjegradskurva över k tillsammans med en punkt O. Mängden av alla punkter på tredjegradskurvan som har Koordinater i k utgör, tillsammans med punkten O, en abelsk grupp. Punkten O är i de flesta fall en punkt i oändligheten. I denna studie låter vi ofta k vara de rationella talen och presenterar två viktiga satser när k=Q: Mordell´s sats och Mazur´s sats.

Vårt examensarbete innebar att skapa ett system för digital lagring av trafikolyckor som inträffat i Kiruna centralort. De dataprogram vi använde oss av var ESRI Arc-view, Microsoft Access och Excel. Arbetsgång: Vi använde oss av Kiruna kommuns databas över vägnamn som via en länk kopplade ihop programmen Arc-view och Access. Alla vägnamn kommer därmed att finnas tillgängliga i Access databasen. Varje trafikolycka tilldelas ett unikt diarienummer vid inmatning i Access.

Många kommuner i Sverige genomför eller planerar att genomföra ett byte av sina geodetiska referenssystem i plan till det nationella referenssystemet Swedish Reference Frame 1999 (SWEREF 99). En av anledningarna till att ett sådant byte genomförs är bland annat för att underlätta all användning av geografisk information. Arbetet med att byta referenssystem är dock komplicerat och resurskrävande, bland annat behövs mätningsteknisk personal, mätningsutrustning och kunskap om hur ett sådant byte skall genomföras. Mindre kommuner som inte har sådana resurser kan välja att vända sig till andra större kommuner där dessa resurser finns. Ockelbo kommun är ett sådant exempel.Denna rapport beskriver hur punkter i stomnäten i Lingbo och Åmot mättes med nätverks-RTK, enligt Lantmäteriets rekommendationer.