Detta arbete täcker utvecklingen av ett hemautomationssystem som tillåter hushåll att sänka sin elkonsumtion och miljöpåverkan. Samtidigt som det ger den boende ett sätt att spara pengar samt ett bekvämt sätt att fjärrstyra sitt hem.Arbetet utvärderar också vilka delar som är viktiga för att i framtiden hitta en lösning som täcker alla problem med det utvecklade systemet.Systemet består av en nätverksenhet som vidarebefordrar signaler/meddelanden till en s.k. fjärrströmbrytare för att kunna kontrollera t.ex. lampor och värme i ett hus. Den kan också ta emot data från sensorer och skicka denna tillbaka till användaren.

I den här rapporten så visas hur realtidsrendering av fågelfjäder kan implementaras. Ett lindenmayersystem (L-system) används för att skapa geometri med hjälp av ett fåtal bézierkurvor. Naturliga variationer hos fjädrar modelleras genom att introducera externa krafter som ackumuleras slumpmässigt när L-systemet genererar geometrin. Bidirectional texture functions (BTF) används för färgsättning och effektiv modellering av fjäderns finstruktur. BTF är en sexdimensionell struktur som kan representera verkliga material genom att innehålla, förutom de två vanliga texturKoordinaterna, Koordinater för betraktnings- och belysningsvinklar.

Bakgrund      Skogsmaskiner har under många år förstört både fornlämningar och gränsmärken. Idén till databasen/tjänsten uppkom av egna erfarenheter vid en förrättning, där flertalet gränsmärken hade blivit överkörda av skogsmaskiner. Syfte              Examensarbetets syfte är att lyfta fram en ny idé för att minska skadorna på fornlämningar och gränsmärken som skogsmaskiner orsakar, samt hur lägesnoggrannheten påverkar den nya tjänstens ändamål.Metod           Examensarbetet består av en litteraturstudie med syfte att besvara och ge en bakgrund till problemställningen. För att undersöka hur vanligt det är att lantmätare/mätingenjörer stöter på att gränsmärken blivit skadade av skogsmaskiner genomfördes en enkätundersökning. För en djupare inblick av lägesnoggrannheten på utrustningen i skogsmaskiner och vilken kvalitet på Koordinaterna som krävs för en mer ändamålsenligt tjänst gjordes en intervjustudie.Slutsats         De uppgifter som finns tillängliga idag ska vara användbara när det gäller fornlämningar, för en ändamålsenlig tjänst som ska fungera ute i skogen där lägesnoggrannheten inte alltid är den bästa.

Huvudsyftet med projektet var från början att digitalisera och mata in data för särskilda arkeologiska utredningsområden, att skanna rapporter som hör till utredningarna och lagra rapporterna på ett sådant sätt att de blir tillgängliga direkt från ArcMap via hyperlänk. Syftet förändrades dock något med tiden så att det istället blev att skapa ett inmatningshjälpmedel i form av en applikation.Arbetet med att skapa polygoner av utredningsområden grundar sig på så kallad skärmdigitalisering, och någon högre noggrannhet krävs alltså inte. Att Koordinater och annan spatial information kan erhållas ur varje polygon får anses vara av mindre vikt i detta projekt. Geodatabasen som skapades i projektet består av en Feature Class, samt nio stycken så kallade Object Classes. För att begränsa möjligheten att mata in data på fler än ett sätt, har vi använt domännamn i geodatabasen.

Runt om i världen ökar produktionen av elektricitet från solenergi och Sverige är inget undantag. Här uppnår däremot solelens andel av totala elproduktionen mindre änen promille. I denna rapport har vi därför utvärderathur mycket potentiell takyta som finns att tillgå i Tranemo kommun. För att evaluera detta har det gjorts en fältstudie tillsammans med samarbetspartnern Tranemo kommun där företag och kommunala byggnader undersökts. Därifrån har takytors area, lutning och väderstreckdokumenterats för att med vår egenkonstruerade beräkningsmodell uträknalämpligheten för platsen.

Rapporten omfattar dels en fallstudie avseende lägesnoggrann heten på Fastighetskartans fastighetsgränser (del 1), dels en instruktion ror gränsvård (del 2). Lägesnoggrannheten har avsett två variabler: avstånd och areal. Avstånd har dock inte mätts på vanligt sätt i både x­ och y-led, utan med en GIS-analys via distansoperationer i vektordata mellan olika typer av objekt, avseende punkter och linjer. Areal grundas på en GIS-analys via överlagring i vektordata, avseende polygoner på polygoner. Kartans gränser har järnrörts med på marken utmärkta och hävdade gränser inom ett område i södra Sverige.

Skogsbruket på det norska Västlandet har behov av nya och mer rationella metoder och hjälpmedel för bland annat vägbyggnad och planläggning. GPS är ett satellitbaserat navigationssystem som förväntas ha goda förutsättningar för att underlätta dessa verksamheter. Då GPS-signalerna påverkas av hindrande topografi och vegetation är förhållandena på Västlandet, med stor höjdvariation och tät skog, mycket svåra. Följdaktligen är det angeläget att få en uppfattning om vilka faktorer som påverkar resultatet, hur tillförlitlig en beräknad GPS-koordinat kan förväntas vara, samt vilka möjligheter som fmns för att bedöma denna tillförlitlighet. I denna studie undersöktes vilka möjligheter som finns för att (l) på förhand, (2) i fält och (3) i efterhand kunna bedöma tillförlitligheten till en beräknad GPS-koordinat.

Den 1 februari 2007 bytte Lantmäteriet referenssystem till SWEREF 99. Anledningen till att kommuner, myndigheter och andra användare också bör byta till SWEREF 99 är att ett gemensamt referenssystem ger ett flertal fördelar, bland annat kommer informationsutbyte att underlättas inom Sverige och användare av GNSS mottagare (Global Navigation Satellite System) kommer inte att behöva bekymra sig över olika koordinatsystem.Syftet med denna C-uppsats på 10 poäng är att underlätta för kommuner och organisationer som skall byta referenssystem.En handledning för hur kommuner skall lägga upp arbetet med referenssystembytet samt vad kommunen bör ta hänsyn till under inmätningar av kompletteringspunkter som ligger till grund för kommunens transformation presenteras. Geografisk bunden information finns på ett stort antal förvaltningar och bolag inom kommuner och för att inte missa någon organisation vid ett referenssystembyte har vi gjort en undersökning av vilken data som bör transformeras. Kontroll av två transformationsfunktioner som finns i ArcMap jämförs med en transformation i programmet GTRANS och inmätta Koordinater med GNSS teknik för att undersöka avvikelserna vid ett framtida byte av referenssystem.För att räta upp kommunens nuvarande referenssystem görs inmätningar med GNSS teknik. Detta för att punktKoordinater ska fås i såväl SWEREF 99 som frånsystemet.

Banverket är den myndighet som har ansvaret för järnvägstransportsystemet i Sverige och är enproducent av järnvägsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemetBIS och Banverket är förpliktad att tillhandahålla den. I nuläget är informationenåtkomlig på ett lätt sätt främst internt. Dessutom ställer dagens samhälle krav på att informationenska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografiskinformation som svar på behovet att återanvända och samutnyttja geografiska data.Vårt examensarbete är genomfört på Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktatpå att kartlägga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjänst för BIS för attöka tillgängligheten till informationen.Rapportens kunskapsbidrag är en analys av standarder för geografisk information som är relevantaför järnvägsnätet.

Banverket är den myndighet som har ansvaret för järnvägstransportsystemet i Sverige och är en producent av järnvägsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemet BIS och Banverket är förpliktad att tillhandahålla den. I nuläget är informationen åtkomlig på ett lätt sätt främst internt. Dessutom ställer dagens samhälle krav på att informationen ska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografisk information som svar på behovet att återanvända och samutnyttja geografiska data. Vårt examensarbete är genomfört på Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktat på att kartlägga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjänst för BIS för att öka tillgängligheten till informationen. Rapportens kunskapsbidrag är en analys av standarder för geografisk information som är relevanta för järnvägsnätet.

Målet med detta arbete har varit att undersöka potentialen för skördardata (pri-filer) när det kommer till prognostisering av sortimentsutfall från avverkningar. Det gjordes genom regressionsanalys, där data från Sveaskogs beståndsregister utgjorde de förklarande variablerna och data från pri-filer utgjorde responsvariablerna. Arbetet hade i huvudsak tre analysmoment: undersökning av beståndsregistrets noggrannhet, samt hur väl arbetets prognoser stod sig mot facit (pri-filer) och dels mot Sveaskogs egna prognoser via VALS. Totalt utgjordes data av 42 trakter med tillhörande beståndsdata innan avverkning och de traktspecifika pri-filer som skapades under avverkningarna. Det påvisades avvikelser, stundtals stora avvikelser, mellan beståndsregistret och pri-filer. Avvikelserna redovisades inte per hektar, p.g.a.

Detta examensarbete syftar till att utveckla en grundläggande GPS- applikation med funktionerna från GIS ?programvaran Cadcorp SIS i botten. Dels att utreda val av lämplig hårdvara och dels att utveckla mjukvaran. Dessa funktioner görs åtkomliga i utvecklingsmiljön med hjälp av ActiveX ? komponenten CadCorp SIS.

I och med utvecklingen av globala satellitnavigeringssystem (GNSS) har Sverige, genom Lantmäteriet, skapat ett globalt anpassat referenssystem för både nationell och lokal användning kallat SWEREF 99. Med GNSS kan mätningar i SWEREF 99 idag göras med en mätosäkerhet från några meter, ner till centimeter beroende på metod. Sedan 2007 används SWEREF 99 som nationellt referenssystem för både mätning och kartframställning. Vid Forsmarks kärnkraftverk används i dagsläget ett lokalt referenssystem kallat Forsmark TUZ. Vid användning av GNSS måste erhållna Koordinater transformeras för att få dem i det lokala systemet.

I fo?religgande studie har en metod fo?r utva?rdering av vinkelma?tningsosa?kerheten hos en terrester laserskanner (TLS) tagits fram. Metoden fo?r ma?tning och bera?kning av vinkelma?tningsosa?kerheten a?r till stor del baserad pa? ba?de ISO:s standard fo?r test av en teodolit och en doktorsavhandling da?r vinkelma?tningen hos en TLS underso?ks. FARO Focus3D a?r en TLS som a?gs och brukas av konsultfo?retaget Tyre?ns AB.

Leksands kommun behöver inventera sina höjdfixar eftersom ingen vet vilka som finns kvar i orubbat skick. I samband med inventeringen planerar kommunen att koordinatbestämma höjdfixarna med hjälp av GNSS. Om nu allt detta ändå måste göras, varför inte då passa på att gå över till Sveriges nya höjdsystem RH2000? Författaren fick i uppdrag att ta reda på vad som behöver göras inför en omräkning och ta kontakt med andra kommuner för att se hur de har löst problem som uppkommit i arbetet med att byta höjdsystem.En arkivsökning har gjorts för att påbörja de två tabeller, punkttabell och mätningstabell, som Lantmäteriet i Gävle behöver för att kunna ta fram ett eller flera skift. Skift är namnet på det som behöver läggas till eller dras ifrån för att höjderna ska transformeras till RH2000.