Syftet med studien är att undersöka attityder till inälvsmat. Synen på inälvor som mat är varierande beroende på land och kulturella skillnader och ses i vissa kulturer som delikatess och i andra som skräp. Med inälvsmat menas ätliga organ ifrån slaktdjur. För att få veta om benägenheter att konsumera inälvsmat finns måste de faktorer som avgör personens matval studeras. För att svara på denna fråga utformades en egen teori som beskriver de beståndsdelar som ligger till grund för människors Konsumtionsval.

Detta arbete syftar till att finna mönster för vad vuxna konsumenter anser vara viktiga attribut hos förebilder för att dessa ska påverka våra Konsumtionsval. Detta för att underlätta och förbättra arbetet med att finna goda förebilder som kan representera det man som marknadsförare eller PR-ansvarig önskar kommunicera, förmedla eller sälja. Detta även för att lösningarna på arbetet med förebilder ska bli mer effektivt, både kostnads- och tidsmässigt. Detta är en kvalitativ studie vars resultat bygger på intervjuer med 10 st konsumenter i olika åldrar, samtliga dock över 18 år.Teorier som använts i analysen är bland andra självkoncept, self/image congruence models, det utökade jaget, referensgrupper och celebrity endorsement.Resultatet av detta arbete tyder på att tydliga mönster för vad som anses vara viktiga attribut är självsäkerhet, öppenhet och trovärdiga informationskällor. Genom att som PR-ansvarig skapa en konsekvent bild av den människa som man vill generera publicitet kring ökas trovärdigheten och därmed även påverkan på Konsumtionsval.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur en grupp gymnasielever resonerar kring sambandet mellan konsumtion och hållbar utveckling. Vi undrar även hur eleverna ser på skolans roll i lärande för hållbar utveckling. Arbetet är baserat på två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever från två olika program och skolor. Fyra omvårdnadselever på den ena skolan deltog i en fokusgruppsintervju medan de övriga fyra eleverna, som gick i samhällsprogrammet på en annan skola, deltog i den andra fokusgruppsintervjun. Resultatet visade att de flesta eleverna förstår hur konsumtion kan påverka omvärlden och att de även känner att de kan påverka genom medvetna Konsumtionsval. I det här sammanhanget lyfter eleverna fram empatiskt förhållningssätt som nyckeln till att skapa engagemang. Eleverna upplever att de lever i två kunskapsvärldar, en i skolan och en utanför skolan.

En kvantitativ studie om miljöaspekten påverkar några konsumenters val av kött handlar om hur köttkonsumtionen har utvecklats under människans historia till vad den är idag. För att därefter koppla samman dagens köttkonsumtion med den miljöpåverkan som den innebär. Uppsatsen behandlar också hur olika faktorer kan inverka på människors beslut och vanor. Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida miljöaspekten påverkar konsumenters val av kött samt om det finns en tendens eller vilja att förändra sin konsumtion och i så fall om miljöaspekten även där är en påverkande faktor. Men hjälp av en enkätstudie involverande 100 respondenter från tre olika livsmedelsbutiker i Göteborg med omnejd kunde frågeställningar besvaras och därigenom syftet.

Det är idag uppenbart att miljön måste skyddas för att kunna säkerställa en god livskvalitet även för kommande generationer. I samband med dessa frågor spelar byggsektorn en oerhört central roll, vilken kan hänföras till den betydande miljöpåverkan industrin har på samhällsutvecklingen idag. Byggsektorn, också kallad "40-procents-sektorn" i miljösammanhang, svarar för 40 procent av den totala energi- och materialresursanvändningen i Europa och den nordiska marknaden. Det är därmed tydligt att byggindustrin har en signifikant påverkan på individers livskvalitet och miljö, varför det är av största vikt att sektorn tar ett aktivt ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Kunder har konstaterats utgöra en av den viktigaste intressentgruppen, som med dess miljömedvetenhet och kännedom utgör de främsta påverkande faktorerna till den gröna revolutionen.

Idén till denna studie växte fram då fett är ett omdiskuterat ämne och det är intressant att se hur ungdomar ställer sig till fett i kosten.Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers inställning till fett i kosten. Det är även av intresse av att studera elevernas kännedom om fett utifrån de Svenska näringsrekommendationerna (SNR) och om de är medvetna om de sjukdomar som kan vara relaterade till ett för högt fettintag. Studien är kvantitativ och frågeställningarna besvarades med hjälp av en enkätundersökning, vilken genomfördes på två gymnasieskolor i Göteborg där sammanlagt 101 elever deltog.Enkäterna var anonyma och det framgick inte heller någon ålder på de som besvarat dem. Dock fick de fylla i vilket kön de tillhör då intresset var att se om det fanns skillnader mellan könen. Studien visar att det främst är smaken som avgjör elevernas matval.

Undersökningen är en kvalitativ studie där sex förskolebarn intervjuas enskilt vid tre olika tillfällen. Under intervjun läser vi en ambivalent bilderbok varpå jag som intervjuare ställer frågor. Studiens syfte är att undersöka hur barn tolkar ambivalenta bilderböcker och huruvida de väljer bilden eller textens historia och varför. Frågeställningarna utgörs av;I vilken utsträckning väljer barnen texten eller bildens historia?Varför tolkar barnen historien som de gör?Ökar barnens talförhet under intervjutillfällena? I boken om Uma är bilderna inte entydiga utan innehar en mängd information som direkt motsäger texten.

Inledning: Den svenska allmänheten är idag mycket hälsomedveten, trots det blir landets befolkning allt mer överviktig. Som ett resultat av den ökande hälsomedvetenheten introducerades lightprodukter på livsmedelsmarknaden. Lightprodukter har en reducerad fetthalt jämfört med originalprodukter och konsumtion av produkterna marknadsförs som ett sätt att motverka övervikt. Forskning visar dock att lightprodukter snarare kan öka än minska konsumenters övervikt. Kritik har även riktats mot lightprodukters innehåll av livsmedelstillsatser.

Modeföretagens affärsidéer bygger idag på en hög konsumtion av plagg med korta livscykler och produkter skickas snabbt ut på marknaden. Detta är möjligt genom kapade ledtider och effektiviserade designprocesser, vilket i sin tur leder till låga priser. Denna effektiva verksamhet gör att delar i processerna måste prioriteras bort. En följd av detta är trendkänsliga plagg som är skapade för nuet. Plaggen är inte längre skapade att hålla en längre tid och fyller ett kortsiktigt behov hos kunden.

Studien behandlar fenomenet politisk konsumtion och dess effekt på samhället. Med begreppet menas att man som konsument tar ställning i etiska frågor och genom sina Konsumtionsval försöker påverka marknad och politik. Huruvida detta är ett bra sätt för att förändra produktionen, diskuteras i forskarvärlden. Naturskyddsföreningen är en miljöorganisation i Sverige som till viss del använder sig av politisk konsumtion i sitt arbete. Syftet med studien är att utifrån ett kvalitativt perspektiv undersöka hur Naturskyddsföreningen ställer sig till politisk konsumtion och vad de menar den politiska konsumtionen kan fylla för funktion i miljöarbetet samt hur denna inställning förändrats mellan 1980-2012.

Många av de miljöproblem som finns idag går att koppla till produktion-och konsumtionsvanor. Att konsumera på ett hållbart sätt är vitalt för att ett samhälle ska kunna försörja framtida generationer utan att förbruka jordens resurser helt. Unga vuxna har en viktig roll att spela när det kommer till att utveckla samhället i en miljömässigt hållbar riktning. Hur de väljer att konsumera har och kommer ha stor påverkan på miljön. Att köpa kläder på second hand är ett sätt att bedriva en mer hållbar konsumtion, då det både är resurssparande och ofta ekonomsikt fördelaktigt.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur ?tweens? (barn i åldern 8-12 år) samt ungdomar i åldern 18-22 år väljer sina varor och vad det är som faktiskt påverkar deras val. Syftet är även att jämföra de båda målgrupperna för att kunna se vilka skillnaderna är. Metod: Vi har valt att arbeta utifrån en kvalitativ ansats då vi har för avsikt att se till helheten och sammanhanget i det vi undersöker och inte till problemets specifika delar. Vi vill även skaffa oss en bredare och djupare kunskap om det specifika ämnet än vad som möjliggörs genom en kvantitativ ansats.