Detta examensarbete undersöker vad TV4-Gruppen bör göra för att tillgodose ungdomars VoDKonsumtionsbeteende,ur ett framtidsperspektiv på fem år. För ta reda på detta utformas arbetetav (1) en konsument- och marknadsanalys, där den svenska TV-marknaden och dessbranschtrender kartläggs samt ungdomarnas användarvanor identifieras. Insikter från dennakonsument- och marknadsanalys lägger sedan grunden för den (2) konsekvensanalys som utförsför att se hur utvecklingen kommer att påverka marknaden, respektive TV4-Gruppen. Baserat påkonsekvensanalysen utarbetas sedan (3) en serie rekommendationer för hur TV4-Gruppen börpositionera sitt samlade VoD-erbjudande för att vara det naturliga valet för framtidens VoDkonsumenter.Arbetet presenterar hur man som VoD-aktör måste förhålla sig till sin målgruppsKonsumtionsbeteende relaterat till sociala parametrar, skärmenheter, tjänst, innehåll, geografiskpositionering och tidspreferenser i en bransch som, i en prosumeristisk samtid, är på tittarnasvillkor..

Syfte: I uppsatsen ska vi undersöka hur dagens studenters Konsumtionsbeteende ochkonsumtionsbehov ser ut. Uppsatsen kommer även att klargöra hur studenternas ekonomiska situation påverkar detta beteende och behov, samt vilka faktorer som ligger bakom detta. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats då vår utgångspunkt har varit teorin. Kvantitativ metod används i form utav enkätundersökning genomförd på 323 studenter i syd/sydöstra Sverige. Även en kvalitativ metod har i form av litteraturstudier av teorier samt artiklar hämtade från Internet har genomförts.

Uppsatsens syfte är att utifrån studenters Konsumtionsbeteende undersöka om detaljhandeln kan förbättra servicemötet, och i så fall på vilket sätt.Vidare har den en induktiv ansats då uppsatsen tagit sin utgångspunkt från empirin. Kvalitativ metod används i form av intervjuer genomförda med elva studenter från två olika städer i södra Sverige, samt med fem butikschefer i nordvästra Skåne inom sällanköpshandeln.Slutsatsen är att produkten och varumärket avgör studenternas val av butik. Detaljhandeln tar inte tillvara på studenter som konsumenter, då de inte kan identifiera vem som är universitets ? eller högskolestudent, eftersom de inte skiljer sig från andra i samma åldersgrupp. Detaljhandeln kan förbättra servicemötet genom att skapa en relation till studenterna.

Bakgrund: På dagens marknader kan förändrade förhållanden i samhället påverka konsumtionsmönster. Globaliseringen och Internet har bidragit till förändrade kommunikationsmönster vilket i sin tur också har påverkat generationerna. Vilket även gör att företagen till viss del då måste anpassa sig efter det eventuellt förändrade Konsumtionsbeteendet.Problemformulering: Vilka kommunikationsstrategier är viktiga för företagen att implementera för att de skall kunna tillgodose nya konsumtionsmönster och öka utsikterna för en långsiktig överlevnad?Syfte: Syftet är att genom en analys av Generation Y:s konsumtionsmönster utvärdera förutsättningar för företags kommunikationsstrategier.Metod: Undersökningen har både en kvantitativ och kvalitativ ansats. Metodtriangulering sker på generation Y.

Syfte: I uppsatsen ska vi undersöka hur dagens studenters Konsumtionsbeteende ochkonsumtionsbehov ser ut. Uppsatsen kommer även att klargöra hur studenternas ekonomiska situation påverkar detta beteende och behov, samt vilka faktorer som ligger bakom detta. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats då vår utgångspunkt har varit teorin. Kvantitativ metod används i form utav enkätundersökning genomförd på 323 studenter i syd/sydöstra Sverige. Även en kvalitativ metod har i form av litteraturstudier av teorier samt artiklar hämtade från Internet har genomförts.

Frågeställning: Vilka är de mest kritiska faktorer som påverkar lojalitetsprogrammets utfall, ur både kund- och företagsperspektivet? Syfte: Syftet är att beskriva fenomenet lojalitetsprogram samt att identifiera och analysera kritiska faktorer som påverkar utfallet av ett sådant. Metod: Inledningsvis gjorde vi en litteraturstudie för att skapa en teoretisk referensram kring problematiken. Vi har använt oss av teorier om lojalitet, relationsmarknadsföring, självkoncept och Konsumtionsbeteende. För att kunna identifiera kritiska faktorer inom lojalitetsprogram valde vi att samla in andrahansempiri i form av undersökningar, expertuttalanden och praktiska erfarenheter från personer som dagligen arbetar med lojalitetsprogram.

Människor har idag fått andra resvanor och reser mer än vad de tidigare gjort. Det är allt viktigare för hotellen att kunna tillfredsställa sina gäster och ha någon relation till hemmet då hotell i många fall, framförallt för affärsresenärer, ersätter hemmet. Det kan vara en anledning till att affärsresenärer och privatresenärer beaktar olika beslutskriterier. Konsumenten medverkar aktivt vid produktionen av tjänsten och en tjänst produceras på samma gång som den konsumeras vilket gör det svårt för konsumenten att förutse vad den kan förvänta sig. Därmed blir det också svårt för serviceföretagen att förutse vad det är gästen efterfrågar och vilka beslutskriterier denne efterfrågar vid val av hotell.

Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med tre medelålders kvinnor, ta del av deras upplevelser av Adventsmarknaden och friluftsmuséets Lilla Julmarknad i Gamla Linköping. Genom intervjuer och deltagande observation vid marknaderna undersöker jag på vilket sätt informanterna besöker en marknad och hur deras syn på shopping och service styr deras besök. Uppsatsen belyser hur de shoppar när de besöker en marknad, hur de ser på service och hur detta påverkar deras upplevelse. Slutsatsen av denna studie är kortfattat att de besöker marknaden, och shoppar på tre skilda sätt. De definierar och uppskattar service på olika sätt och handlar olika typer av varor.

Uppsatsen behandlar relationen mellan åldersfördelning och tillväxt. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det har funnits ett samband mellan dessa historiskt sett. Tillväxten påverkas av makroekonomiska variabler som sparande och investeringar. I uppsatsen undersöks även hur dessa variabler påverkas av ändringar i åldersfördelningen. Med detta som utgångspunkt undersöks vidare vad effekten blir på tillväxten i Sverige när 40-talister pensionerar sig.

Bakgrund: E-handelsmarknaden är ständigt växande och människors Konsumtionsbeteende har under senare år förändrats. Traditionellt sett är Word-of-mouth en starkt bidragande orsak till konsumenters köpbeslut och idag förekommer också WOM på Internet (eWOM). En typ av eWOM är kundomdömen på prisjämförelsetjänster och då förekomsten av dessa ständigt ökar är det intressant att undersöka hur dessa kan tänkas påverka konsumenter i deras köpbeslut. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur kundomdömen av återförsäljare på svenska prisjämförelsetjänster på Internet påverkar andra konsumenters val av återförsäljare. Genomförande: Denna studie genomförs genom insamling av kvalitativ data, dels genom fokusgrupper, dels genom intervjuer med representanter från svenska prisjämförelsetjänster.Resultat: Studien visar att kundomdömen har betydelse för konsumenters val av återförsäljare på Internet.

Om människor fortsätter med det Konsumtionsbeteende som råder idag kommer jor-den resurser ta slut. Den fossila råvaran petroleum används vanligtvis vid framställ-ning av polyester och polyamid. Petroleum har en 100 000 årlig process, vilket är en ofantlig skillnad i förhållande till den takt som det förbrukas. Därför har eventuella möjligheter att återskapa en ny filament av återvunnet syntetiskt blandmaterial un-dersökts i detta arbete.Det finns befintliga metoder för att återvinna polyester och polyamid som homogena material. Dock vid återvinning i en gemensam process av materialen får den slutliga produkten en försämrad kvalité.

Den här uppsatsen är skriven på uppdrag av GrenseTjänsten Morukulien, vilken är en organisation som hjälper personer, företag och andra organisationer som har ärenden i både Sverige och Norge.Syftet med uppsatsen är att jämföra levnadskostnaderna för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun. Detta görs genom att se vilken familj som har störst köpkraft. Med köpkraft menas hur mycket man kan konsumera för sin disponibla inkomst.Levnadskostnaderna jämförs för en genomsnittlig tvåbarnsfamilj. Undersökningen bygger på att alla kostnader läggs i boendelandet. Vidare utgås det ifrån att båda familjerna har samma Konsumtionsbeteende som en genomsnittlig svensk tvåbarnsfamilj med jämförbar inkomst.

SyfteAvsikten med vår studie är att undersöka huruvida den individ som drivs av ettgrundläggande behov av att framstå som unik, kan skapa ett individuellt uttryckgenom modifiering av en massproducerad heminredningsartikel, samt hur ensådan modifiering av varan påverkar dess modelivslängd. Teoretiska perspektivGenom en beskrivning av den individualistiska människan skapas en bild av vadsom karaktäriserar den unika individen. Därefter avhandlas teorier kring symboliskkonsumtion och referensgrupper för att ge en förståelse för människansKonsumtionsbeteende. Vidare redogörs för hur individen går till väga i sin konsumtiondå hennes främsta motivation är att framstå som unik. Metod & empiriMed ett övergripande interpretivistiskt angrepp och en abduktiv ansats som grundför undersökningen, har vi valt att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuermed individer som i sin konsumtion drivs av en motivation av att framståsom unika.

Floating innebär att man ligger i en tank med tempererat saltvatten som gör att man blir tyngdlös och flyter. Floating kan bland annat minska ner stressymptom. Kundens Konsumtionsbeteende styrs i hög grad av varumärken. För att stärka ett varumärke måste relationer skapas med hjälp av värdeskapande aktiviteter. Sinnesmarknadsföring är ett sätt att nå ut till kunderna på ett djupare plan och stärka deras relation till varumärket och varumärkets identitet genom att integrera de fem sinnena i marknadsföringen.

Bakgrund och problem: Under de senaste 20 åren har en global oro växt kring konsumtionens påverkan på miljön. Faktorer som den globala uppvärmningen, hål i ozonlagret samt katastrofer som Tjernobyl var några av drivkrafterna. Historiskt börjar nu den gröna marknadsföringen att framträda på marknaden. Den delades in i tre faser varav en fas representerar marknadsföring av miljövänliga produkter, designade för att främja en hållbar konsumtion (Mishra & Sharmra, 2012). Det är dock under 2000-talet som konsumenternas miljömedvetenhet leder till en ekologisk trend och livsstil.