En företagsKonkurs får ofrånkomligen återverkningar för de intressenter som har en koppling till det drabbade företaget. Det är för intressenter därför betydelsefullt att kunna förutspå Konkurs.Studiens syfte var att utvärdera en teoretisk modell för prognostisering av Konkurs genom analys av nyckeltal. Detta utfördes genom egna skattningar av regressionsmodeller. Vidare testades modellernas klassificeringsförmåga med avseende på framtida Konkurs. Studien tyder på att ett företags storlek är, relativt andra undersökta egenskaper, den bästa indikatorn för framtida Konkurs..

En företagsKonkurs får ofrånkomligen återverkningar för de intressenter som har en koppling till det drabbade företaget. Det är för intressenter därför betydelsefullt att kunna förutspå Konkurs.Studiens syfte var att utvärdera en teoretisk modell för prognostisering av Konkurs genom analys av nyckeltal. Detta utfördes genom egna skattningar av regressionsmodeller. Vidare testades modellernas klassificeringsförmåga med avseende på framtida Konkurs. Studien tyder på att ett företags storlek är, relativt andra undersökta egenskaper, den bästa indikatorn för framtida Konkurs..

Varulager har dragit till sig många ekonomers intresse med utgångspunkt från dess säregna karaktär och egenskaper utifrån värderingssynpunkt. Det har visat sig vara svårt att ena sig om vilken värderingsprincip som på ett rättvisande sätt tar hänsyn till både den balans- och resultatmässiga aspekten beträffande den inverkan denna post har på företagets resultat och ställning. När ett företag försätts i Konkurs uppstår en ny värderingsproblematik för tillgångarna, däribland varulager. Nu handlar det om att omsätta tillgångar till likvida medel för att ersätta borgenärerna. Syftet med vårt arbete är att öka förståelsen kring de svårigheter som föreligger vid varulagervärdering före och efter Konkurs.

Målet med revision är revisionsberättelsen som upprättas av en revisor. En revisionsberättelse är standardiserad och är antingen ren eller oren beroende på om den utformas i enlighet med standardutformningen eller avviker från den. Revisionsberättelsen är ett viktigt dokument som intressenter kan ta del av. Tidigare studier visar att bland alla orena revisionsberättelser som inkom till bolagsverket 2007 erhöll mikroföretag flest orena revisionsberättelser med en eller flera anmärkningar. Andra studier påvisar även att det finns ett negativt samband mellan storleken på ett företag och Konkurs, att mindre företag har det lättare att gå i Konkurs i jämförelse med större företag..

Inom kontexten medelstora svenska icke-finansiella företag är syftet med denna uppsats att undersöka hur sambandet mellan företagens skuldsättningsgrad och företagens sannolikheter för Konkurs ser ut genom att tillämpa Byströms Distance to Default (DD). Uppsatsen ämnar besvara följande frågeställningar: (1) Hur ser företagens skuldsättningsgrad och sannolikhet för Konkurs ut kvantifierade med Byströms DD? (2) Kan företagen öka andelen främmande kapital utan att nämnvärt öka sannolikheten för Konkurs kvantifierat med Byströms DD? En empirisk metod utvecklas för att beräkna företagens skuldsättningsgrad, företagens sannolikhet för Konkurs och för att öka andelen främmande kapital utan att nämnvärt öka sannolikheten för Konkurs. Indelning av företagen sker på sektornivå. Om uppsatsens frågeställningar kan följande slutsatser dras: (1) företagens skuldsättningsgrad är olika beroende på sektortillhörighet och förändringar i marknadsvärdet av företagens tillgångar och förändringar i volatiliteten av marknadsvärdet av företagens tillgångar har en tydlig påverkan på företagens sannolikhet för Konkurs (2) två av sektorerna (i.e.

Konkurser förekommer både bland privatpersoner och bland företag. När någon har bekymmer ekonomiskt och vet med sig att en Konkurs kan vara nästa steg är det vanligt att denne företar transaktioner som syftar till att undvika de följder en Konkurs för med sig. På grund av detta har det ansetts att regler behövs genom vilka sådan egendom kan föras tillbaka till Konkursboet. Många gånger räcker det inte med specifika regler som riktar in sig på rättshandlingar av ett visst slag. Det uppkommer hela tiden nya situationer som lagstiftningen inte kan komma åt genom dessa regler, därför har det funnits ett behov av allmänna regler som kan angripa sådana rättshandlingar som faller utanför övriga reglers tillämpningsområden.

Uppsatsen omfattar en redogörelse för gällande svensk rätt avseende förutsättningar för och genomförande av Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord. Ett annat syfte var att jämföra Konkurslagen med lagen om företagsrekonstruktion för att se vad som skiljer de åt. Ett tredje syfte var att redogöra för en borgenärs stoppningsrätt av lös egendom vid de nämnda förfarandena. Författaren har i framställningen använt sig av en traditionell juridisk metod. Varför väljer så många företag att gå i Konkurs istället för att rekonstruera sitt företag? Vid en jämförelse mellan Konkurslagen och lagen om företagsrekonstruktion så finns det flera orsaker till att företagen väljer Konkurs.

HD har i ett antal domar under 2000-talet och frama?t utvecklat systemet kring fo?retagsrekonstruktion. Ett ledmotiv i fo?rarbetena kring lagen om fo?retagsrekontruktion a?r att skapa neutralitet mellan Konkurs och fo?retagsrekonstruktion. Lagstiftaren vill att en ga?ldena?r med betalningssva?righeter ska fa? samma fo?rdelar av att fo?rsa?tta bolaget i fo?retagsrekonskruktion som i Konkurs.

Datum: 2009-06-02Nivå: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 hpFörfattare: Charlotta Lind och Martin SlobergTitel: Ditt företag kan inte förutse Konkurs -kan Z-score?Handledare: Esbjörn SegelodProblem: Våra forskningsfrågor är:Går det att förutse Konkurs tre, fyra respektive fem år innan          Konkursbeslutet?Vilka av den senaste Z-scoremodellens fyra nyckeltal är viktigast vid           prognostisering av Konkurs?Syfte: Att testa i vad mån Z-scoremodellen kan användas för att förutse Konkurserbland icke börsnoterade, icke tillverkande företag tre, fyra respektive fem årinnan Konkurs; samt att undersöka vilka av denna modells inbördes nyckeltalsom är viktigast vid predicering av Konkurser.Metod: Vi har genom kvantitativ metod analyserat årsredovisningar från 51 företagsom gått i Konkurs 2008, dessa utgjorde vår huvudundersökningsgrupp och 29slumpmässigt utvalda företag, vilka utgjorde vår kontrollgrupp. Analysenskedde genom användandet av Altmans vidareutvecklade modell för attförutspå Konkurser från år 1995. Totalt analyserades på detta sätt 240årsredovisningar.Slutsats: Modellens träffsäkerhet för de undersökta Konkurs företagen var2003 45,09 %2004 47,05 %2005 54,90 %Vid hypotesprövning kunde vi endast för år 2005 påvisa samband förföretagsklassificeringsfrekvenser mellan Konkursföretagen ochkontrollgruppen, detta gör att modellens prognostisering bör anses alltförosäker tidigare än tre år innan Konkurs. Mot bakgrund till de påvisadeträffsäkerheterna för åren och hypotesprövningarna anser vi att modellenendast bör användas i kombination med andra analysformer .Sammanfattningsvis är Z-scoremodellens prognostiseringsförmåga för svag attsjälvständigt förutse Konkurser.Sökord: Konkurs, Z-score.

Uppsatsen handlar om återvinning i Konkurs vilket regleras i 4 kapitlet Konkurslagen. Uppsatsen är främst inriktad på den generella återvinningsregeln i 4 kap. 5 § KL och återvinning av betalning i 4 kap. 10 § KL. I 4 kap.

Under de senaste åren finns en ökad uppmärksamhet i att kunna förutspå Konkurs och andra former av ekonomiska kriser. Vissa forskare menar att Konkursprediktion har varit huvudforskningsämne inom redovisning och finans sedan Altmans studie från 1968. Under åren har flera modeller vuxit fram och tidigare forskning har påvisat att Konkurs kan förutspås med en hög grad av tillförlitlighet.Denna uppsats har som utgångspunkt Altmans studie från 1968. 66 företag har undersökts i tre år mellan åren 2000 och 2010, varav hälften av företagen har inlett Konkurs och den resterande hälften är så kallade friska företag (ej Konkurs). Detta i syfte för att undersöka om Altmans Konkurspredektionsmodell Z??-score kan appliceras på svenska företag inom service och informationsteknikbranschen.De 33 friska företagen har jämförts mot de 33 Konkursförsatta företagen och sedan sammanslagits för en total procentuell klassificering.Vår studie visar att 14 av 33 Konkurssatta företag visar tecken på Konkurs ett år innan Konkurs inleddes.

Som nämnts ovan beskattas inte Konkursbon för inkomster som influtit efter att gäldenären försatts i Konkurs. Detta minskar avsevärt statens möjligheter till skatteintäkter i situationer där gäldenären försatts i Konkurs. Skattskyldigheten kvarstår hos Konkursgäldenären men det finns oklarheter kring vad dennes skattskyldighet faktiskt omfattar.Mitt syfte med denna uppsats är att klarlägga rättsläget gällande skattskyldigheten så som den ser ut idag, samt undersöka bakgrunden till fördelningen av denna skattskyldighet. Vidare avser jag utreda omfattningen av Konkursgäldenärens skattskyldighet. Min ambition är även att undersöka och analysera huruvida skattskyldigheten borde vara fördelad på ett annat sätt än idag.

I denna uppsats undersöks finansiella nyckeltal och deras förmåga att kunna förutse Konkurs hos små svenska privata aktiebolag inom tjänsteindustrin. Dessa nyckeltal erhålles från årsredovisningar som hämtas från affärsdata ett och två år innan Konkurs för att utreda eventuella skillnader i prediktionsförmågan mellan de två åren bakåt i tiden. Undersökningen innehåller även en kontrollgrupp bestående av välmående företag, således undersöks sammanlagt 60 stycken svenska privata aktiebolag med ett anställningsantal på 1-4 individer, varav 30 företag är Konkursföretag och 30 företag är välmående.Syftet med studien är att utvärdera två av Altmans reviderade Z-modeller, Z´och Z´´, samt en för studien exklusivt framtagen modell och deras tillämpbarhet på små svenska företag gällande deras förmåga att kunna predicera en Konkurs. Studiens framtagna modell har sin grund i Altmans ursprungsmodell och benämns i studien som Z3. Altmans Z-modell presenterades 1968 som ett multivariat tillvägagångssätt för att förutsäga Konkurs.

Syfte: Syftet är att undersöka vad som påverkar att småbolag försätts i Konkurs utifrån en revisors perspektiv.Metod: Vi har genomfört tio intervjuer med revisorer samt inhämtat data från Bolagsverket.Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att det som framför allt påverkar att småbolag går i Konkurs är att de likvida medlen tar slut och att detta uppmärksammas i ett för sent skede. Dessutom är kunskap en viktig variabel. Vi kan däremot inte konstatera att avskaffandet av revisionsplikten för småbolag har inneburit fler Konkurser. Vi kan inte heller konstatera att sänkningen av aktiekapitalkravet har någon inverkan på antalet Konkurser för småbolag.Uppsatsens bidrag: Denna studie har bidragit med en ny Konkursmodell som är applicerbar för småbolag, studien har även lyft fram revisorns roll i samband med Konkurser.Vidare forskning: Förslag på vidare forskning är att genomföra samma studie men utifrån andra yrkesrollers perspektiv. Det vore även intressant att forska kring vilken yrkesroll som är mest lämpad att hantera Konkurser i framtiden. .

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning som redovisningsdata är prognosrelevant för att förutsäga Konkurser. Studien avgränsades till att gälla företag i handels och tjänstesektorn med 10-49 anställda, studien avgränsar sig också mot kreditbedömningsperspektivet. För att mäta till vilken grad som redovisningen ger prognosrelevans används nyckeltalen soliditet, kassalikviditet, nettomarginal och Altmans Z-score. Studien utförs på 371 utvalda företag och bestod av en grupp som gått i Konkurs mellan 2008 -2010 och en grupp som var aktiva år 2010. Underlaget var de 4 senaste boksluten som urvalsföretagen publicerat.