I denna studie lyfter vi fram VD relativa ersättning i förhållande till resterande Koncernledning. Studiens syfte är att analysera effekterna av en stark VD genom att undersöka sambandet mellan VD:s andel ersättning och företagets resultat vad gäller värde och lönsamhet. Studien bygger på teorier som agentteorin, stewardshipteorin, tournamentteorin och cateringteorin. För att besvara frågan om samband existerar har en kvantitativ metod använts. Data har sedan analyserats med hjälp av regressionsanalyser för att identifiera samband.

I denna studie lyfter vi fram VD relativa ersättning i förhållande till resterande Koncernledning. Studiens syfte är att analysera effekterna av en stark VD genom att undersöka sambandet mellan VD:s andel ersättning och företagets resultat vad gäller värde och lönsamhet. Studien bygger på teorier som agentteorin, stewardshipteorin, tournamentteorin och cateringteorin. För att besvara frågan om samband existerar har en kvantitativ metod använts. Data har sedan analyserats med hjälp av regressionsanalyser för att identifiera samband.

Bakgrund och problemformulering: I närhet till den pågående kvoteringsdebatten har på senare tidett antal studier, vilka undersöker sambandet mellan lönsamhet och jämställdhet, uppmärksammats.Studierna har resulterat i en hel del uppståndelse och mött både positiva och negativa reaktioner.Dessa studier har också väckt vårt intresse och är den bakomliggande orsaken till vårt ämnesval.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om mer jämställda företag är lönsammare än jämförbara,mindre jämställda företag.Avgränsningar: Studien avgränsar sig till att studera företag inom branscherna: Industri,konsumentvaror och finans, vilka är noterade på OMX Stockholmsbörsens Large eller Mid Cap.Vidare är företag med mindre än tio anställda samt kreditinstitut exkluderade.Metod: Studien genomförs utifrån ett positivistiskt angreppssätt. Med hjälp av hypotesprövandestatistik undersöks de för studien uppställda hypoteserna. Data i studien är kvantitativ ochinhämtade från respektive företags årsredovisning under perioden 2003-2007. I studien definierasett mer jämställt företag utifrån Koncernledningens och styrelsens sammansättning. Ett företag medminst 20 % kvinnliga medarbetande i Koncernledning och styrelse definieras som mer jämställt.Övriga företag definieras som mindre jämställda.

Företag som idag går över till koncernstyrning måste beakta flera aspekter till exempel, hur bemanningen skall ske, hur styrningen av dotterbolagen ska gå till, vilka resurser som skall fördelas och vilka synergieffekter som genereras av att flera företag styrs från en gemensam ledning. Denna uppsats utgår från hur styrningen av dotterbolagen bör gå till och uppsatsens syfte är att undersöka hur företag skall gå tillväga vid en eventuell implementering av koncernstyrning. Fallstudien genomfördes i en koncern där koncernstyrning endast existerar genom dotter- och moderbolagsrelationen. Ingen gemensam Koncernledning är upprättad och varje bolag styr sig självständigt. De slutsatser vi har kommit fram till är att tre grundförutsättningar bör vara uppfyllda för att kunna genomföra en implementering av koncernstyrning..

Bakgrund: För att ett företag ska lyckas i den nya ekonomin krävs bland annat att de tar tillvara på individens kapacitet samt uppmuntrar till lärande och utveckling. Om de anställda har vetskap om de förväntningar som ledningen har på dem kan det bidra till att goda och effektiva reslutat skapas. Företagsledningens förväntningar kommer från många olika intressenter såsom Koncernledning, kunder, leverantörer, stat, ägare, anställda med mera. Ledningens uppgift är att hantera och balansera alla förväntningar och påtryckningar från andra intressenter, för att sedan kommunicera dem på ett rättvisande och förståeligt sätt till de anställda.Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera kritiska faktorer som är betydelsefulla för graden av överensstämmelse vad gäller de förväntningar de anställda tror att ledningen har på dem, jämfört med de förväntningar som ledningen i själva verket har.Genomförande: Uppsatsen baseras på tillgänglig teoribildning om kommunikation, ledarskap och strategi samt personliga djupintervjuer med ledning och anställda på Telia Nära i Norrköping.Reslutat: Studien resulterade huvudsakligen i en modell över företagets kommunikationsprocess som påvisar de, av oss, funna kritiska faktorerna för graden av överensstämmelse hos förväntningarna..

Syftet med den här studien är att, med utgångspunkt i våra fallföretag, identifiera och beskriva de verktyg Koncernledningar har att arbeta med och analysera hur dessa verktyg kan användas för att uppnå organisk tillväxt. Detta ska sedan mynna ut i konkreta råd till Trelleborgs Koncernledning samt bidra till forskningen kring organisk tillväxt i koncerner. För att uppfylla detta syfte har vi gjort en kvalitativ fallstudie, omfattande två koncerner, där semistrukturerade intervjuer utgjort grunden för insamlandet av primärdata. Då få studier tidigare gjorts kring organiskt tillväxt i koncerner är studien gjord utifrån en abduktiv ansats med växelvis insamlande av data och relevanta teorier från flera olika forskningsområden. En teoretisk syntes har därefter byggts upp för att ligga till grund för analysen.

Syftet med denna studie är att ge en förklaring för hur en koncern använder budget för styrning och uppföljning samt varför arbetet sker på detta sätt och vilka motiv som finns för detta arbete. Studien ska ge förståelse för hur detta sker på olika nivåer inom en koncern. Studien har utgått från två forskningsfrågor:Hur använder en koncern budget för styrning och uppföljning utifrån de tre nivåerna: Koncernledningsnivå, dotterbolagsnivå och avdelningsnivå?Hur skiljer sig budgetarbetet mellan de olika nivåerna? Varför finns dessa skillnader? Studien har en hermeneutisk utgångspunkt. Till en början har studien ett deduktivt synsätt för att sedan använda ett induktivt synsätt när teoriavsnittet kompletteras efter empiriinsamling. Studien har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri. Resultatet i studien visar att syftet med budget är samma på alla nivåer inom koncernen.

Papperskoncernen Stora Enso har sedan år 2002 påbörjat arbetet med en process förkostnadseffektivisering. Konceptet benämns Stora Enso Shared Service (SESS). Skalfördelarska fås genom att funktioner hos dotterbolagen flyttas till gemensamma Service Center.Enheter som lyfts ur är framförallt administrativa tjänster där varje center ansvarar för enspecifik administrativ tjänst. Vad som sker är alltså i grund och botten encentraliseringsprocess.Hur påverkar då denna centralisering dotterbolaget? Kommer processen att påverkadotterbolagens självbestämmanderätt (autonomi) och entreprenörsanda (initiativförmåga)?Stora Ensos Koncernledning vill dra nytta av skalfördelar och på så sätt kostnadseffektivisera.Men de vill samtidigt inte att detta skall påverka dotterbolagen negativt.