Denna intervjustudie försöker ge en inblick i hur yrkeslärare inom transportutbildningen tänker om Kompetensutveckling och vad de kan göra för att behålla sitt kunnande från yrkesbranschen. Resultatet visar på att de är ganska nöjda med den Kompetensutveckling de får, men saknar en större kontakt med branschen. Det framkom också att skolans ekonomi ofta får styra vid val av utbildning..

För att kunna möta kraven som ställs på dagens hälso- och sjukvård krävs det i sjuksköterskans yrkesroll ett kontinuerligt lärande genom Kompetensutveckling. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta forskningsresultat angående sjuksköterskans Kompetensutveckling. Resultatet visade att sjuksköterskor som genomgått Kompetensutveckling kände sig trygga, kompetenta och nöjda i sin yrkesroll. Sjuksköterskans Kompetensutveckling gynnade även arbetsgivaren genom att personalen blir engagerad och nöjd och därmed stannade längre på respektive arbetsplats och inom yrket. Faktorer som hindrar sjuksköterskans Kompetensutveckling måste analyseras och strategier för Kompetensutveckling måste skapas för att kunna säkerställa att kunskapsnivån inom sjuksköterskeyrket håller jämna steg med hälso- och sjukvårdens utveckling..

Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för uppfattningar om Kompetensutveckling. Detta är viktigt eftersom verksamhetens kvalitet är i hög utsträckning beroende av pedagogernas kompetens. Frågeställningarna i min undersökning är: hur ser pedagogerna på sin egen Kompetensutveckling samt vilka möjligheter upplever pedagogerna att de har att utveckla sin kompetens? Jag har valt att göra en kvalitativ studie med intervju som forskningsmetod. I bearbetning och tolkning av resultatet har jag använt mig av två metoder för intervjuanalys - meningskoncentrering och meningskategorisering.

Kompetensutveckling är en verksamhet som får allt större betydelse för organisationer. En av de viktigaste delarna av ett kompetensförsörjande arbete är att utvärdera effekten av en Kompetensutveckling. Hur dessa ef-fekter skall utvärderas är ett eftersatt område såväl teoretiskt som praktiskt och forskning om ämnet är nästintill obefintlig. Denna studie genomfördes i samarbete med Stora Enso Skoghalls Bruk i syfte att finna varför detta arbete är så svårgenomträngligt samt att utveckla övergripande riktlinjer att använda som hjälpverktyg för organisationen i dess arbete med att effektutvärdera Kompetensutveckling..

Syftet med följande studie är att undersöka hur specialpedagoger med handledning som yrkesutövning inom förskolan upprätthåller och utvecklar sin kompetens, samt hur specialpedagogernas arbetsledare ser på deras Kompetensutveckling. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning om handledning och Kompetensutveckling. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi få svar på följande frågeställningar: Hur upprätthåller och vidareutvecklar sig specialpedagoger med handledning som yrkesutövning sin kompetens? samt Hur ser specialpedagogernas arbetsledare på deras Kompetensutveckling och uppmuntrar de specialpedagogerna till Kompetensutveckling? Sammanfattningsvis pekar resultaten på att både arbetsledare och specialpedagoger anser att handledning och Kompetensutveckling är viktigt. Medan specialpedagogerna såg Kompetensutvecklingen som vinning för dem, såg arbetsledarna det i ett vidare perspektiv.

Vi är pedagoger och är därmed intresserade av lärande. Syftet med vår uppsats är att få en insikt och förståelse kring hur kompetensutvecklare i kommuner praktiskt arbetar med Kompetensutveckling samt deras tankar kring det. Vi undersöker om de har något hälsoperspektiv på Kompetensutveckling samt hur de ser på vuxnas lärande. Uppsatsen bygger på åtta intervjuer med nio personer som jobbar med Kompetensutveckling i kommunal verksamhet. I slutdiskussionen knyter vi ihop intervjupersonernas praktik och tankar kring de teoretiskt förankrade möjliggörare som vi på förhand definierat; att ha ett hälsoperspektiv på Kompetensutveckling genom att se till hela människan i inlärningssituationen samt att ha kunskaper om vuxnas lärande.

Skillnaden i bedömning och uppföljning av Kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan Kompetensutveckling kräver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för Kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i anspråk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstå. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar är det inte motiverat att utvärdera Kompetensutveckling eftersom det anses vara en färskvara. Miljön företagen verkar i och själva syftet med Kompetensutvecklingen påverkar också om man ska anse Kompetensutveckling vara en investering eller inte..

Undersökningen tar avstamp i SOU 2002:115. Här påvisas behovet av Kompetensutveckling inom byggsektorn. Ett problem är om aktörerna definierar Kompetensutveckling olika vid samarbete i frågan. En teoretisk bakgrund beskriver forskningsområdet. Frågeställningar utifrån syfte och problem är: Hur definierar de olika aktörerna i vår undersökning Kompetensutveckling? Vad anser aktörerna vara viktiga aspekter på Kompetensutveckling? Hur arbetar man inom byggsektorn med Kompetensutveckling? Undersökningen bygger på intervjuer och har en kvalitativ ansatts där förståelse söks.

Kompetensutveckling är ett begrepp som under senare år fått ett ökat utrymme inom forskning och i samhällsdebatten. I denna studie har kvalitativa forskningsintervjuer med sex anställda vid en kunskapsintensiv organisation genomförts. Syftet var att få en förståelse över hur de intervjuade uppfattar lärande, Kompetensutveckling och sina möjligheter till utveckling på arbetsplatsen. Frågeställningen var: vilka uppfattningar finns det om lärande och Kompetensutveckling bland medverkande i studien? Vilka möjligheter till lärande och Kompetensutveckling på arbetsplatsen anser medverkande i studien att de har? Hur kan lärande och Kompetensutveckling i organisationen främjas? Fyra teoretiska perspektiv på Kompetensutveckling samt ett miljöpedagogiskt synsätt på lärande har används vid analysen.

Skillnaden i bedömning och uppföljning av Kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan Kompetensutveckling kräver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för Kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i anspråk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstå. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar är det inte motiverat att utvärdera Kompetensutveckling eftersom det anses vara en färskvara. Miljön företagen verkar i och själva syftet med Kompetensutvecklingen påverkar också om man ska anse Kompetensutveckling vara en investering eller inte.

En allmän uppfattning är att Kompetensutveckling nyttjas av företag för att öka deras produktivitet och konkurrenskraft. Företagen anses även använda Kompetensutveckling som ett lockbete för att attrahera medarbetare. Syftet med föreliggande studie var att rikta fokus på individens attityd till Kompetensutveckling och studera om den upplevdes som stimulerande, avlastande eller stressande. Ett annat syfte var att undersöka hur motiverad individen var till Kompetensutveckling. Med en egenkonstruerad enkät undersöktes två arbetsplatser, en domstol och ett företag inom processverksamheten (N = 100).

Syftet med denna studie var att får mer kunskap om hur skolan kan bli bättre på att organisera lärares Kompetensutveckling. Fem grundskollärare har intervjuats om vilken Kompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov. Den form för Kompetensutveckling lärarna önskade stämmer väl överens med hur några forskare anser Kompetensutveckling ska utformas för att den ska få effekt på elevers lärande och utveckling. Det innehåll lärarna önskade stämde väl överens med lokala och nationella utvecklingsområden. Det stämmer överens så mycket att jag ifrågasätter om elevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare blir att lyssna på lärarnas önskemål om innehåll och utformning av deras Kompetensutveckling..

Denna studie ämnar belysa coaching och undersöka relationen mellan coaching och Kompetensutveckling. Syftet är att undersöka hur coaching kan hjälpa till Kompetensutveckling i arbetslivet. Genom en kvalitativ textanalys granskas texter om arbete med Kompetensutveckling. Intentionen med granskningen är att undersöka likheter mellan coaching och arbete med Kompetensutveckling. Texterna valdes slumpmässigt ut med förutsättning att de hade en gemensam faktor, vilket i detta fall är att de representerar olika fackförbund.Med hermeneutik som vetenskaplig ansats tolkas texterna med hjälp av den hermeneutiska cirkeln som tillvägagångssätt.

SammanfattningEnligt de politiska dokument som förskollärare har att förhålla sig till idag så ökar kraven på den personliga kompetensen och Kompetensutvecklingen. Ett sätt att möta dessa krav är att ge förskollärare möjlighet till att ta del av kompetensutvecklande aktiviteter så som föreläsningar, kurser och diskussionsgrupper. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar sin möjlighet till Kompetensutveckling. Detta är viktigt då man för att kunna möta kraven i läroplanen behöver en bred kompetens. För att kunna säkerställa att alla barn får samma möjligheter och för att öka statusen på förskolläraryrket är det viktigt att förskollärare får de möjligheter som krävs för Kompetensutveckling.

Uppsatsens syfte är att granska lärande i arbetslivet genom Kompetensutveckling. Undersökningen fokuserar på att se huruvida ett företag arbetar med Kompetensutveckling utifrån behovet som råder samt hur den nya kunskapen kommer till användning inom företaget. Genom en intervju och en enkät har följande frågeställningar besvarats: Vilken typ av lärande förekommer i företaget? Hur organiseras Kompetensutveckling?Samt hur beskriver medarbetarna sin kunskapsanvändning från en Kompetensutveckling? I resultatet framgår att företaget använder sig av både formellt och informellt lärande men med fokus på det informella lärandet. Företaget organiserar Kompetensutveckling genom att inventera vilken kunskap som finns.