Syftet med studien är att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva självscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade Kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer från olika kulturer. Den kulturella variation som studeras är individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan två individer där den ena kommunikationsparten kommer från en individualistisk kultur och den andra från en kollektivistisk kultur.Studien visar att kultur och självscheman ömsesidigt påverkar varandra och att såväl den kulturella bakgrunden som självschemana påverkar det kommunikativa beteendet. Två kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lågkontextkommunikation, definieras. De båda kommunikationsstilarna används sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs Kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjära, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information.

Ett flerårigt utvecklingsarbete inom Polisen har resulterat i en nationell bastaktik. I den ingår ett kommunikativt förhållningssätt. Det består av två delar, en del som beskriver hur konflikter eskalerar och vilka faktorer som påverkar konflikters utveckling. Den andra delen behandlar olika sätt att hantera konflikter. Vi har undersökt om det finns andra modeller för kommunikation som kan fungera i en polisiär kontext.

Ineffektiv muntlig och skriftlig kommunikation mellan vårdpersonal är en bidragande faktor till majoriteten av alla missöden och skador som drabbar patienten i hälso- och sjukvården. När en patient drabbas av en vårdskada innebär det ett ökat, istället för lindrat lidande, ett vårdlidande. Med avsikt att minska tillbud/vårdskador relaterade till bristande kommunikation införs en strukturerad kommunikationsmodell, SBAR, inom hälso- och sjukvården i Sverige. Det fanns därför anledning att undersöka det vetenskapliga underlaget för att införa denna modell.En litteraturstudie genomfördes där nio artiklar granskades med syftet att dels undersöka vilka strukturerade Kommunikationsmodeller som finns beskrivna i litteraturen och dels hur dessa har utvärderats i samband med överlämning av patienter mellan personal och enheter inom hälso- och sjukvården.Åtta olika strukturerade Kommunikationsmodeller som var relativt jämförbara beskrevs. Modellerna hade testats i olika överlämnings- och simuleringssituationer.

Uppsatsens syfte var att analysera Finansinspektionens kommunikationssystem samt att utvärdera hur deras interna kommunikation fungerar i praktiken. Författarna valde att utföra en fallstudie för att på så sätt kunna gå djupare inom en specifik organisation. Insamling av empiri har skett genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod med tre personliga intervjuer samt en större enkätundersökning med medarbetare på Finansinspektionen. Respondenterna och informanterna valdes delvis medvetet men även genom ett slumpmässigt urval. Den teoretiska referensramen som studien bygger på innefattar ett flertal Kommunikationsmodeller, såsom Shannon och Weavers basmodell, olika slag av intern kommunikation och Osgood och Schramms Kommunikationsmodeller.

SammanfattningDet här arbetet är en litteraturstudie. Arbetet tar upp litteratur om kommunikation i vården främst från humansidan, men även en del veterinärlitteratur. Arbetet tar upp grunden för kommunikation och olika Kommunikationsmodeller. Vidare tas sjuksköterskans roll upp och hur den kan påverka relationen till patienten genom professionalism, empati, människosyn och medmänsklighet. Det handlar även om vad litteraturen säger om effekten av behandling som ett resultat av kommunikation samt hur man kan mäta effekten av behandling.

I denna uppsats studeras programutveckling på distans via Internet, där utvecklarna utvecklar en applikation för ett antal försäljningsföretag, med olika produkter, som försöker enas om en gemensam applikationslösning. Syftet är att utifrån ett kommunikationsperspektiv undersöka de problem, som kan uppstå i ett utvecklingsprojekt som strävar efter att vara temporalt och spatialt oberoende. En aktionsinriktad undersökning har genomförts där författarna aktivt har deltagit i den programutvecklingsprocess som studeras. Ett antal problem har identifierats som knyts an till kända faktorer inom ett urval av kända Kommunikationsmodeller. Resultatet visar att det är möjligt att minska de funna problemens omfattning genom att användning av en kombination av synkrona och asynkrona kommunikationsverktyg..

Syfte: Uppsatsens syfte är av beskrivande samt analyserande karaktär och ämnar undersöka Högskolan i Halmstads nuvarande krisorganisation och kriskommunikation. Målet är att sedan identifiera om, och i så fall hur, den befintliga kriskommunikationen kan effektiviseras.Metod: Insamling av dokument, semistrukturerade intervjuer och e-post enkäter.Resultat: Studien visar att krisorganisationen kan vara strukturerad på olika sätt beroende på vilken omfattning en kris bedöms ha. Det finns formellt inga fullständiga strategier för kriskommunikation, även om det informellt går att se tydliga mönster i hur sådan kommunikation sköts. Denna präglas av organisationens hierarkiska struktur och går i praktiken till och från närmsta chef. Organisationen är präglad av en traditionell syn på kriskommunikation, effektiviseringsförslag föreslår att organisationen i större utsträckning anammar en senmodern syn på kriskommunikation..

I denna designstudie överges dagens syn på e-postmedierad kommunikation som en linjär process. Bilden som linjära modeller ger av verkligheten är alldeles för generaliserad. Kommunikationsmodeller idag bortser från eller lägger minimal vikt på aspekter som är av betydande roll för hela kommunikationsprocessen. Syftet med denna designstudie är att utforma och evaluera en kommunikationsmodell som ska ligga till grund för analysering av e-postkommunikation. Modellen bygger på existerande teorier från kommunikationsvetenskapen och har modifierats med fenomen och aspekter som gör att den på ett realistiskt sätt speglar en verklig kommunikationsprocess.

Sammanfattningsvis kan åtagandena i uppsatsen kokas ned till följande: Dess syfte är att se till hur intermedialitet och bildspråklighet manifesterar sig i vinrecensionen samt hur dessa två fenomen interagerar i densamma. Frågan som söks besvaras är: Hur arbetar bildspråk för att uppnå god överföring mellan medier i en applicerad intermedialitet? Metoden för att besvara denna fråga utgår ifrån en jämförelse mellan vinrecensionens sätt att kommunicera med sin läsare och idéer från semiotiska Kommunikationsmodeller angående hur betydelse överförs. Dessutom görs historiska utblickar angående intermedialitet och bildspråk i respektive kapitel, för att vinna hävd åt definitionerna i uppsatsen. Samtliga moment utförs i semiotisk anda, med fokus på språk och på de strukturer som styr sådana..

Under tidigt 80-tal växte olika sorter av Kommunikationsmodeller fram, bland annat Daft och Lengels, Media Richness Theory. Denna teori var baserad på den tidens kommunikationsmönster. Idag nästan 20 år senare har vi sett explosionsartad IT-utveckling vilket har medfört förändringar i det dagliga kommunikationsmönstret. I denna uppsats undersöker vi om Media Richness Theory fungerar på ny teknik med hänsyn till dagens utökade kommunikationsmetoder. Vi studerar bland annat användnings- och påverkningsmönster ur ett abduktivt perspektiv, det vill säga både kvalitativt och kvantitativt.

Uppsatsen syftar till att beskriva och få en ökad förståelse för hur internkommunikationen på Jönköpings Länstrafik AB ser ut, kopplat till kanaler och delaktighet. De frågeställningar som vi har valt att använda oss utav är: Vilka kanaler för internkommunikation finns? Vad anser de anställda om kanalerna och deras informationsfunktion? Är de anställda delaktiga inom företaget, dvs. får de information, kan de uttala sig i frågor, kan de påverka beslut etc.?För att få fram våra resultat har vi använt oss utav en kvalitativ intervjumetod där vi valt att intervjua nio anställda på olika nivåer inom företaget.Utifrån det sammanställda resultatet kan vi dra slutsatsen att Jönköpings Länstrafik AB är ett företag som består av två större avdelningar som i sin tur sitter på två olika arbetsplatser.

Många PR-konsulter anser att mediebilden av PR och lobbying är negativ och att branschen skildras som manipulativ och dold. Det finns dock en annan uppfattning som går ut på att verksamheterna inte framställs lika negativt som för tio år sen, att de har naturaliserats. Uppfattningarna är motsägelsefulla. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om de stämmer överens med den verkliga mediebilden av PR och lobbying (aktiviteter och utövare), och därmed också få en insikt i om olika aspekter av verksamheterna har naturaliserats. En jämförelse har gjort av DN:s och SvD:s rapportering senhöstarna 2000 och 2010 genom en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visar att mediebilden är mer negativ 2010 jämfört med 2000. Någon egentlig naturalisering kan inte skönjas.

Vår studie undersöker tolkens betydelse i kommunikationen mellan handledare på HVB och ensamkommande flyktingbarn. Vi fokuserade främst på möjligheter och brister som finns i tolkning idag, men även för att kunna förbättra handledarnas arbetssätt med barnen.  Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har intervjuat fyra tolkar och fyra handledare på HVB. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av tre Kommunikationsmodeller och Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Modellerna har använts för att förklara specifika tolkningssituationer mellan barnen och handledare, och Habermas teori har vi använt för att förklara tolkningen utifrån samhället. I studien framkommer det att tolkningen ger goda möjligheter för att skapa en kommunikation mellan två individer.

Denna uppsats behandlar ämnet internkommunikation. Vi har valt att genomföra en undersökning om Polismyndigheten Värmlands internkommunikation då de innehar ett stort ansvar att bevara trygghet och säkerhet i samhället. Polismyndigheten har även stora krav på sig idag gällande dialog och grad av kommunikation inom organisationen för att effektivisera det polisiära arbetet. Syftet med denna uppsats är att erhålla en insikt om den interna kommunikationens funktion och hur den gestaltas utifrån chefernas och de anställdas perspektiv. I denna uppsats använder vi oss utav relevanta teorier inom organisationskommunikation, internkommunikation, organisationsidentitet, organisationskultur och Kommunikationsmodeller.

Denna uppsats behandlar ämnet internkommunikation. Vi har valt att genomföra en undersökning om Polismyndigheten Värmlands internkommunikation då de innehar ett stort ansvar att bevara trygghet och säkerhet i samhället. Polismyndigheten har även stora krav på sig idag gällande dialog och grad av kommunikation inom organisationen för att effektivisera det polisiära arbetet. Syftet med denna uppsats är att erhålla en insikt om den interna kommunikationens funktion och hur den gestaltas utifrån chefernas och de anställdas perspektiv. I denna uppsats använder vi oss utav relevanta teorier inom organisationskommunikation, internkommunikation, organisationsidentitet, organisationskultur och Kommunikationsmodeller.