Syftet med denna uppsats är att jämföra ledningens och medarbetarnas uppfattning om rådande styrform, Kommunikationsklimat och feedback. Syftet är även att identifiera vilka aspekter inom styrning, kommunikation och feedback som ledningen anser vara viktiga för att medarbetarna skall uppleva arbetstillfredsställelse och prestera goda resultat. Vi har även identifierat olika aspekter inom styrning, kommunikation och feedback som kan kopplas mot medarbetarnas arbetstillfredsställelse och arbetsprestationer. Slutligen har vi identifierat om olika grad av osäkerhetstolerans och självtillit hos medarbetarna påverkar arbetstillfredsställelse och arbetsprestationer. För att undersöka detta har vi genomfört en fallstudie på en ekonomiavdelning.

Internkommunikation berör alla individer inom en organisation och utgör enstor och viktig del i arbetslivet. Ett grundläggande behov hos människan äratt ordna verkligheten, att abstrahera mening ur tillvaron och på så sättmotverka kaos. Då graden av individuella resurser, såsom känsla avsammanhang (KASAM), bidrar till hur individen tolkar och uppleverarbetsmiljömässiga faktorer så är studiens syfte att undersöka sambandmellan kommunikations- och arbetstillfredsställelse i relation till KASAM.Deltagarna var 141 medarbetare inom tillverkningsindustrin från femprivata företag i Mellansverige. Majoriteten var män, medelåldern 43.5 åroch anställningstiden varierade mellan 1 och 46 år. För att undersökastudiens hypoteser utfördes sambands- och regressionsanalyser.

Syftet för denna uppsats är att utreda och undersöka vad det krävs i ett ledarskap för att få in funktionshindrade på arbetsmarknaden. Fokus för studien är att ur ett kvalitativt perspektiv utreda samspelets betydelse mellan chef och anställd samt vilka faktorer som gör ett samarbete lyckat respektive mindre lyckat i processen med att få in funktionshindrade på arbetsmarknaden.Studien har även i syfte att bidra till den i nuläget begränsade forskningen kring ämnet.Telefonintervjuer med chefer och biträdande chefer har genomförts och resultatet i studien visar att det finns flera behov av att utveckla ledarskapet i denna process. Mer utbildning, öppnare Kommunikationsklimat och högre kunskapsnivå behövs för att göra processen effektivare och mer fördelaktig. Utifrån studien har författarna tagit fram olika utvecklingsmöjligheter samt utvecklat en metod i hur man kan effektivisera och förbättra utbildningen för cheferna..

Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar kommunikation i beslutsfattande processer. Frågeställningar som besvarades handlade om medarbetarnas upplevelse av meningsfullhet och delaktighet samt ledarens kommunikativa roll i beslutsfattandeprocesser. Studien har haft ett hermeneutiskt angreppssätt och inspirerats av det kritiska perspektivet i tolkning av data. Datainsamling har skett med sex halvstrukturerade intervjuer i två offentliga företag. Det har framkommit i vår studie att det finns ett behov av tydlighet och ansvar i kommunikationen från både chefens och medarbetarnas perspektiv.

Bakgrund, problemformulering: Intresset för patientintegritet har uppstått under arbete i vården. Hur har patientintegritet hanterats, hur avdelningar och vi själva handlat? Var det rätt eller fel? Integritet är ett komplext begrepp, som framhävs i sjukvården från olika håll; lagar, föreskrifter och omvårdnadsteoretiska visioner. De olika parterna i sjukvården kan ha sina olika uppfattningar om och förhålla sig olika till integritet och till vad som krävs för att beakta/värna om/tillfredsställa patientens integritet. För att inte riskera att trampa på patienten, som ju är ?huvudpersonen?, är det viktigt att veta hur just patienten upplever integritet.

Information mellan myndigheter och unga människor (i det här fallet människor under 25 år) kan ibland vara otydlig och missförstånd kan uppstå, då man har olika sätt att uttrycka sig på. För att missförstånd ska undvikas är det av stor vikt att den externa kommunikationen fungerar mellan dessa. För att den externa kommunikationen ska fungera krävs det att budskapet som ska ut är internt förankrat, om organisationen själv visar att det tror på det, då gör förhoppningsvis också målgruppen det. Effektivast blir kommunikationen när flera informationskanaler kombineras och i dagens samhälle är elektroniska kanaler som till exempel Internet ofta en självklar källa att använda sig av.Undersökningen i den här uppsatsen handlar om att ta reda på hur körkortsaspiranterna tar del av information om körkorts-tagning och sammanhållet förarprov B. I undersökningen som är halvårsutvärderingen av Vägverkets informationsinsatser kring sammanhållet förarprov, tar jag även reda på vad som kan förbättras.

Denna studie belyser hur IT-branschens kultur förhåller sig till andra yrkeskulturer, ochvilken betydelse det kan ha för kommunikationen dem emellan. Det ska poängteras att dettaär en mycket begränsad studie där jag har gjort ett stickprov i IT-branschen för att se om minaerhållna resultat verkade stämma överens med befintliga teorier och resultat från närliggandeoch mer omfattande undersökningar. Min etnografiska studie fokuserade interaktionen mellanIT-konsulter från ett utvalt datakonsultföretag och deras kunder, som mestadels tillhördeandra branscher. Interaktionen skedde i huvudsak i samband med att IT-konsulterna skulledemonstrera de verksamhetssystem som kunderna beställt och konsulterna byggt ihop.Studien resulterade i en forskningsinriktad ansats mot att förstå mer om vad IT-branschensyrkeskultur har för påverkan när IT-arbetare kommunicerar med personer från andrayrkeskulturer och vad det kan få för effekter i ett större perspektiv. Resultaten som utkristalliserade sig var att IT-yrkeskulturen skiljer sig väsentligt från andrayrkeskulturer, framförallt genom att IT-arbetare har en gemensam vördnad för teknik ochteknisk kunskap, samt att IT-arbetarna formas av förväntningarna från samhället i stort.