Outsourcing har idag blivit en allt vanligare strategi för större industriföretag att använda sig av som en del av sin verksamhet. En förutsättning för att ett företag ska bli framgångsrikt är att kommunikationen mellan företagets olika avdelningar fungerar väl och då en väsentlig funktion i ett företag outsourcas blir den externa kommunikationen av yttersta vikt.Syftet med den här studien är att undersöka hur ett företag kommunicerar med en outsourcad funktion placerad utomlands samt vilka Kommunikationshinder som kan påverka informationsöverföringen mellan företagen. Studien avgränsar sig till väletablerade och stora företag, vilka har sin kärnverksamhet i Stockholm.För att undersöka hur företagen kommunicerar med deras outsourcade funktion genomfördes kvalitativa intervjuer hos åtta företag. En litteraturstudie genomfördes för att stärka eller motsäga data hämtad från intervjuerna.Empirin från intervjuerna visade att både Företag A och Atlas Copco använde sig av e-post och telefon när de kommunicerade med de outsourcade funktionerna. Telefonmöten och regelbundna fysiska möten var också vanligt förekommande.Kommunikationen mellan företaget och dess outsourcade funktion är väldigt viktigt hos företagen och de försöker ständigt förbättra processer och relationer för att underlätta kommunikationen.

Bakgrund: Antalet invandrare som kommer till Sverige har ökat de senaste åren. Inom vården träffar vi på fler och fler som talar ett annat språk och som kommer från en annan kultur. Ett bra möte mellan vårdpersonal och patient där båda kan förstå varandra är viktigt för att få en god och säker vård. Vid Kommunikationshinder är användning av tolk, och ibland även anhöriga som översätter, till stor hjälp för att överbrygga språkbarriären. Kulturella skillnader kan också vara en svårighet i mötet.

Bakgrund: Antalet invandrare som kommer till Sverige har ökat de senaste åren. Inom vården träffar vi på fler och fler som talar ett annat språk och som kommer från en annan kultur. Ett bra möte mellan vårdpersonal och patient där båda kan förstå varandra är viktigt för att få en god och säker vård. Vid Kommunikationshinder är användning av tolk, och ibland även anhöriga som översätter, till stor hjälp för att överbrygga språkbarriären. Kulturella skillnader kan också vara en svårighet i mötet.

Kommunikation är en central del i vårdmötet mellan sjuksköterska och patient. Det finns flera anledningar till att kommunikationen måste fungera, för att patienten ska få möjlighet att vara delaktig i vården och för att få information om behandling.Syftet med arbetet är att kartlägga vad som påverkar kommunikationen mellansjuksköterska och patient. Metoden är en litteraturstudie baserad på 13 artiklar somvi fick fram via sökning i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.Kvalitetsgranskning har utförts utifrån kriterier utformade efter Willman, Stolt ochBahtsevanis (2011) mall. Resultatet I resultatet framkom fyra teman:kommunikation nödvändig för att bygga en relation, kommunikationen är intepersoncentrerad, patientens syn på kommunikation och Kommunikationshinder.Resultatet visar att sjuksköterskorna har kunskap om hur kommunikation skallutföras. För att kommunikationen ska vara så god som möjligt krävs en relationmellan sjuksköterska och patient.

Detta examensarbete undersöker vad som utgör effektiv visuell kommunikation. Litteraturstudier om kommunikation och designprinciper har utförts. För att få fördjupad kunskap har ett säljmaterial i form av en broschyr tagits fram åt ett företag där kunskap om effektiv visuell kommunikation applicerats. Detta har utgjort examensarbetets praktiska del. Arbetet har utförts efter Petterssons (2002) modell och resulterat i en broschyr med pop up- funktioner.

I denna studie har jag undersökt vilka Kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjälp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt.Den medicinska utvecklingen har gått fort fram och som en respondent i denna studie berättade har utvecklingen gått från en smärtstillande spruta och väntan vid en hjärtattack till ballongsprängningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar är väldigt dyra men priset för vår vård när vi besöker sjukhus har inte ökat nämnvärt, inte heller har skatteintäkterna ökat nämnvärt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa värde både inom och utom sin organisation i andra former än pengar.I litteraturen som jag läst är det största fokuset på hur organisationer, både offentliga och privata, kan generera värde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. Väldigt få studier har fokus på de interna intressenterna, bland annat anställda, som är med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mål. Studierna tar däremot upp förtroende som väldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha många positiva effekter.Min studie fokuserar på hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende.

Bakgrund: Bakgrunden beskriver definitioner om döva människor och dess kultur. Döva patienter tenderar att bli särbehandlade jämfört med hörande människor. Syfte:Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa upplevelsen av kommunikationsprocessen mellan döva patienter och vårdpersonal. Metod: Arbetet presenteras i en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenterar teman som belyser vårdpersonalens tidsbrist och närvaro.

BAKGRUND: I ett multikulturellt land som Sverige sker det många möten i vården där språket blir ett kommunikationsproblem. Vid den dagliga omvårdnaden av icke svensktalande personer finns tolk ofta inte att tillgå och detta Kommunikationshinder riskerar att försämra vårdkvalitén. SYFTE: Denna studie avser att värdera om översättningsapplikationer i smarttelefoner kan användas som kommunikationshjälpmedel vid omvårdnaden av icke svensktalande personer. METOD: Empirisk kvalitativ studie genom intervjuer av åtta icke svensktalande personer som hade hemtjänst. Deltagarna fick lyssna på omvårdnadsfrågor som översattes till deltagarens hemspråk med en smarttelefon.

Nuförtiden har det blivit allt vanligare att möta patienter med invandrarbakgrund inom vården. Studiens frågeställningar berör en rad frågor som handlar om vårdpersonalens i allmänhet och i synnerhet röntgensjuksköterskans möte med patienter med andra kulturella bakgrunder. Studien syftar till att dels identifiera de kommunikationssvårigheter som kan uppstå i dessa möten, och dels diskutera de olika strategier som röntgensjuksköterskan kan använda sig av för att bemöta och åtgärda dem. Sverige är ett mångkulturellt samhälle, men det är också ett demokratiskt land där alla människors rätt till vård med lika villkor, oavsett deras etniska bakgrund, religion eller kön, är garanterad enligt den svenska sjukvårdslagen grundläggande.När det gäller metoden så bygger studien på en litteraturanalys av 13 vetenskapliga artiklar, som med skiftande perspektiv beskriver mötet mellan vårdpersonal/ röntgensjuksköterska och patienter med annan invandrarbakgrund. Genom en noggrannläsning av artiklarna och jämförelser mellan deras slutresultat försöker vi identifiera de faktorer som kan leda till acklimatiseringssvårigheter, men också de åtgärder och strategier, som kan leda till en vård med god kvalité.

Bakgrund: Könsstympning utav kvinnor är en sedvänja som sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden. Det beräknas finnas omkring 100-140 miljoner kvinnor i världen som genomgått könsstympning. Runt 500,000 av kvinnorna är bosatta i Europa. Könsstympning är inte riskfritt och för ofta med sig kortsiktiga så väl som långsiktiga komplikationer. Fler och fler kvinnor som blivit könsstympade migrerar idag ifrån sina hemländer till Europa, vilket leder till nya och obekanta vårdsituationer.

Globalisering och ökad invandring i västerländska populationer har sänkt de hinder som en gång delade kulturer, såväl nationellt som internationellt. Sjuksköterskor och andra vårdgivare är enligt lag skyldiga att tillgodose patienten med korrekt information, samt ge känsla av trygghet som bygger på patientens självbestämmande. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av transkulturell kompetens i omvårdnadsarbetet. Litteratursökning gjordes i tre databaser PubMed, Cinahl samt PsycInfo. Samtliga artiklar (14) granskades vetenskapligt, analyserades och sammanställdes.

Bakgrund: Könsstympning utav kvinnor är en sedvänja som sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden. Det beräknas finnas omkring 100-140 miljoner kvinnor i världen som genomgått könsstympning. Runt 500,000 av kvinnorna är bosatta i Europa. Könsstympning är inte riskfritt och för ofta med sig kortsiktiga så väl som långsiktiga komplikationer. Fler och fler kvinnor som blivit könsstympade migrerar idag ifrån sina hemländer till Europa, vilket leder till nya och obekanta vårdsituationer.

Globalisering och ökad invandring i västerländska populationer har sänkt de hinder som en gång delade kulturer, såväl nationellt som internationellt. Sjuksköterskor och andra vårdgivare är enligt lag skyldiga att tillgodose patienten med korrekt information, samt ge känsla av trygghet som bygger på patientens självbestämmande. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av transkulturell kompetens i omvårdnadsarbetet. Litteratursökning gjordes i tre databaser PubMed, Cinahl samt PsycInfo. Samtliga artiklar (14) granskades vetenskapligt, analyserades och sammanställdes.

Att kommunicera är en mänsklig rättighet, men det är inte alltid självklart i alla situationer för personer som kommunicerar med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur personer som kommunicerar med bliss upplever sina kommunikativa möjligheter i olika livsskeden. Fyra män i åldrarna 18-45 som hade kommunicerat med bliss i flera år intervjuades genom en semistrukturerad intervjuform. Datan från intervjuerna kategoriserades utifrån de tematiska områdena inlärning, möjlighet till kommunikativ utveckling, social interaktion och bemötande. Resultatet visade att deltagarna uttryckte att de inte mindes sin tidiga blissinlärning.

Som en effekt av den ökade konkurrensen och de möjligheter som globaliseringen och utvecklingen av IT medger har det blivit allt vanligare att industriföretag outsourcar delar av sin verksamhet. När en funktion flyttas ut från företaget är väl fungerande kommunikation mellan funktionen och övrig verksamhet väsentligt för ett lyckat samarbete.Denna kandidatuppsats kommer att söka svar på hur företag som använder sig av outsourcing kommunicerar med sina underleverantörer som är placerade i andra länder, samt vilka kommunikationsproblem som kan uppstå. Studien avgränsar sig till väletablerade och stora företag vilka har sin kärnverksamhet i Stockholm.För att besvara frågeställningen genomförs semistrukturella kvalitativa intervjuer på åtta företag. Frågorna i intervjuerna ställs med utgångspunkt från frågeställningen samt utifrån studiens teoretiska referensram. Denna rapport är en delstudie som främst fokuserar på två av de åtta företagen.Det första företaget som presenteras i uppsatsen är Ericsson.