Inom Kommunikationsbranschen råder det hög konkurrens om arbeten för både nyutexaminerade arbetssökande och de med erfarenhet. En viktig del i ansök-ningshandlingarna är en portfolio som visuellt visar personens kompetens och talang.Denna kvantitativa studie har genom en webbenkät med 50 byråer inom kom-munikationsbranschen undersökt hur de rekryterar ny personal samt deras per-spektiv kring portfolion i samband med detta. Studien har även syftat till att belysa skillnader i svaren beroende på byråernas storlek.Resultaten från enkäten visade att den vanligaste kanalen vid anställning inom Kommunikationsbranschen är via personliga kontakter och att det är portfolions kvalité som väger tyngst vid anställning. Vid ansökan föredrog byråerna en digital portfolio men vid en arbetsintervju såg de helst en kombination av en fysisk och digital portfolio. Mindre skillnader fanns i svaren beroende på byrå-storleken..

Syfte: Riskkapital har vart av stor betydelse för högteknologiska nyföretagande dock har antalet riskkapitalbolag minskat väldigt mycket sedan IT-bubblan sprack år 2000. Huvudsyftet i uppsatsen var därför att undersöka hur IT- och Kommunikationsbranschen hanterar den minskade riskkapitalmarknaden. Delsyftet i uppsatsen undersöker vilken betydelse riskkapitalbolagen har på nystartade företag inom IT- och Kommunikationsbranschen. Forskningsfrågorna i uppsatsen handlar om hur nyföretagande hanterar finansieringen, hur de väljer samt söker finansiering och hur de påverkas av konkurrenter och deras riskkapitalfinansieringar.Metod: Studien bygger på metodtriangulering med insamling av kvalitativ data genom tolv intervjuer och kvantitativ data genom årsredovisningar. Resultat & slutsats: Av de tolv studerade företagen har fem företag fått riskkapital. Företagen har valt olika finansieringskällor och kontrollaversionen har haft betydelse vid valet att endast använda intern finansiering.

I dagens globaliserade värld, har mångfaldsmanagement vuxit fram som en nödvändighet likväl ett verktyg för att nå konkurrensfördelar. Forskning tyder på att mångfald bidrar till fördelar som kreativitet och bättre problemlösning. Undersökningar talar för att heterogena team, medlemmar med olika bakgrunder, erfarenheter och kompetenser, presterar bättre i jämförelse med homogena team. För att ta tillvara på de positiva effekterna av mångfald vid teamarbete, behövs ett aktivt förhållningsätt till mångfald och mångfaldsklimat. Studien undersökte hur företag arbetar med den existerande mångfalden, och belyser sambandet mellan företags mångfaldsmanagement och sammansättning av team.

Ordet upplevelse beskrivs av Nationalencyklopedin som en svårbeskrivbar eller oanalyserad känsla. Trots sin svårbeskrivbarhet är upplevelse inget nytt eller ouppmärksammat. Redan på 1970-talet skrevs det om hur människans behov skulle gå från det materiella till meningsfulla upplevelser. Idag är upplevelse ett väl använt ord, speciellt inom marknadskommunikation där flera kommunikationsbyråer idag säger sig jobba med upplevelsemarknadsföring. Syftet med uppsatsen är att studera vilket värde byråer inom Kommunikationsbranschen ger begreppet upplevelse.

Som aktör inom Kommunikationsbranschen är det en stor utmaning att göra sig synlig och samtidigt fånga kundens intresse. Idag får ett företags webbsida ofta ersätta ett första möte med kund och det är därför viktigt att snabbt ge ett positivt första intryck på denna plattform. Syftet med denna studie är att analysera hur kommunikationsbyråer förhåller sig till arbetet med sina varumärken på webben och vad webbsidan generellt har för roll inom Kommunikationsbranschen. Detta har gjorts genom intervjuer med representanter från fem olika kommunikationsbyråer samt fem konsumentintervjuer, där frågor gällande byråernas identitet, profil och image behandlades. Under konsumentintervjuerna fick respondenterna titta på varje byrås startsida och kommentera hur de upplevde den.

Varumärken värderas högt och är en av företags viktigaste tillgångar. Trots detta finns det företag som misslyckats med att differentiera och kommunicera sitt varumärke. Webbyrån Intellecta Webbs varumärke är idag otydligt och byrån är relativt anonym på marknaden för webbtjänster. Varumärket ger inte en rättvisande bild av verksamheten, vilket utgör ett stort problem för avdelningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Intellecta Webbs varumärke uppfattas både ur internt och externt perspektiv.

Med sociala mediers snabba och ständiga utveckling skiftar dess trender snabbt, medan funktioner föds, dör ut och användarbeteende förändras. En nyligen populariserad trend som snabbt vuxit till sig och blivit stor är användandet av hashtags. Hashtagtrendens nuvarande storlek och spridda användningsområde skapar ett stort intresse att undersöka dess egenskaper och möjligheter vidare. Denna uppsats riktar sig speciellt till Kommunikationsbranschen när den behandlar frågeställningen: Vad driver användare till att använda hashtags på Instagram? Detta är en frågeställning som behandlats med en litteraturstudie, två fokusgrupper och tre intervjuer.Resultatet tyder på att de primära drivkrafterna bakom hashtagande på Instagram är identitetsskapande, egen vinning och strävan efter gemenskap.

Den här uppsatsen ämnar studera effekterna av att använda sig av en viss typ av PR i marknadsföring. En aktuell debatt i media idag diskuterar huruvida man får luras i PR eller inte och i och med detta har vissa kampanjer kallats för bland annat PR-bluffar, kuppar och fejk-PR.  Fenomenet PR-bluff har gått ut på att lansera en kampanj som ska leda till reaktion inom målgruppen för att sedan, efter en viss tid, avslöja det verkliga syftet med aktionen. Genom fallstudier har vi undersökt två kampanjer av detta slag och vad resultat av dessa blivit enligt kommunikationsbyrå, kund och allmänhet och därefter ställt utfallet emot relevanta marknadsförings- och kommunikationsteorier. Dessa teorier betonar starka relationer och tillit mellan företag och dess kunder för att alstra framgång och således kan PR-kuppar ses som motsägelsefulla i marknadsföringssyfte.

Titel: Strategisk kriskommunikation 2.0? ? En uppsats om strategisk kriskommunikation i sociala medier. Författare: Joseph Borenstein. Uppdragsgivare: Cohn & Wolfe. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap.

Konvergensen är ett starkt sätt att skapa ökat kundvärde på befintliga eller nya produkter och tjänster. Detta adderande värde för kunden sker huvudsakligen på två nivåer av konvergensen.: Tjänstekonvergensen, där man genom att erbjuda tjänster såväl fast som mobilt ökar tjänsens värde och på så sätt ger kunden ett ökat värde. Det ökade värdet av tjänsterna grundar sig i att de kommer att vara tillgängliga oberoende av terminaltyp och accessteknik. Affärskonvergens, vilket innebär att liknande funktioner i de båda affärsområdena fast- och mobil kommunikation konvergerar och t.ex. gemensamma kunddatabaser växer fram.

Den här uppsatsen ämnar studera effekterna av att använda sig av en viss typ av PR i marknadsföring. En aktuell debatt i media idag diskuterar huruvida man får luras i PR eller inte och i och med detta har vissa kampanjer kallats för bland annat PR-bluffar, kuppar och fejk-PR.  Fenomenet PR-bluff har gått ut på att lansera en kampanj som ska leda till reaktion inom målgruppen för att sedan, efter en viss tid, avslöja det verkliga syftet med aktionen. Genom fallstudier har vi undersökt två kampanjer av detta slag och vad resultat av dessa blivit enligt kommunikationsbyrå, kund och allmänhet och därefter ställt utfallet emot relevanta marknadsförings- och kommunikationsteorier. Dessa teorier betonar starka relationer och tillit mellan företag och dess kunder för att alstra framgång och således kan PR-kuppar ses som motsägelsefulla i marknadsföringssyfte.

Detta är en kandidatuppsats med syftet att kartlägga journaliststudenters etablering på arbetsmarknaden, med fokus på hur många som väljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) två respektive fem år efter sina studier.På grund av den förändrade mediemarknaden söker sig många journalister till andra typer av tjänster där de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke på detta kan det uppstå en gråzon mellan vem som är journalist och vem som är kommunikatör.Uppsatsen baseras på en enkätundersökning av kvantitativ karaktär och är en påbyggnad på tidigare studier vid Södertörns högskola där samma metod och enkät använts som grund. Genom tillgång till en stor databas från de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom ämnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial består av 124 stycken före detta journaliststudenter från Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna från Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.

Denna studie grundar sig i den splittring som PR-konsulten befinner sig i, gällande de många etiska ställningstaganden som denne ställs inför. Detta i kombination med, att public relations som yrke ännu inte betraktas som en erkänd profession, gör att PR-branschen blir utsatt för intrång på dess område från övriga Kommunikationsbranschen. Intresset för studien väcktes i samband med den intensiva mediebevakningen runt PR-konsulternas användande av bluff-PR och det sken som bluff-PR kastar över PR-branschen.Studien grundar sig i den fragmentering som idag präglar PR-branschen, gällande vikten av förtroende och etiska värderingar, samt den inverkan som bluff-PR har på yrkesverksamma PR-konsulter. I det här sammanhanget ses bluff-PR, som en PR-kampanj för att skapa nyfikenhet kring något utan att vara tydlig med avsändaren, för att vid ett senare skede avslöja vad det egentligen handlar om.Studiens syfte och frågeställningar är besvarade med hjälp av en kvalitativ metod; samtalsintervjuer. Yrkesverksamma PR-konsulter i Sverige, samtliga medlemmar i PRECIS, bjöds inledningsvis in att delta i vår studie.

Detta är en kandidatuppsats med syftet att kartlägga journaliststudenters etablering på arbetsmarknaden, med fokus på hur många som väljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) två respektive fem år efter sina studier.På grund av den förändrade mediemarknaden söker sig många journalister till andra typer av tjänster där de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke på detta kan det uppstå en gråzon mellan vem som är journalist och vem som är kommunikatör.Uppsatsen baseras på en enkätundersökning av kvantitativ karaktär och är en påbyggnad på tidigare studier vid Södertörns högskola där samma metod och enkät använts som grund. Genom tillgång till en stor databas från de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom ämnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial består av 124 stycken före detta journaliststudenter från Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna från Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.

Hur etik i marknadskommunikation ter sig och bör regleras är en ständigt aktuell debatt. Intresseorganisationer och allmänhet uttrycker ofta kritik och missnöje mot företag som kommunicerar pVi undersöker också hur representanternadisciplinerna reklam, PR och marknadsavdelning. som stötande, diskriminerande eller schaå sätt som upplevs oetiskt. Syftet med vår studie är att kartlägga synen på etik i yrkesrollen som marknadskommunikatör hos åtta utvalda branschrepresentanter från disciplinerna reklam och PR samt från uppdragsgivare. Vi undersöker hur representanterna ser på reglering av marknadskommunikation; vad de anser om hur den bedrivs och hur den bör bedrivas i fall av etisk karaktär så som könsdiskriminering, schablonisering och vederhäftighet.