Huvudsyftet med arbetet har varit att undersöka potentialen för värmedriven kylproduktion, dvs. absorptionskyla, i Linköpings energisystem. Bakgrunden är att många energibolag söker efter nya avsättningsområden för fjärrvärme pga. det överskott på värme som finns sommartid i energisystem med kraftvärme. Dessutom förväntas elpriserna fortsätta stiga då Sverige med stor sannolikhet kommer att följa resten av Europa och gå från ett energidimensionerat system till ett effektdimensionerat system.

I Sverige finns idag ett stort behov av Komfortkyla. På grund av ökad datorisering, ökad personaltäthet i kontorsfastigheter och förbättrad värmeisolering ökar behovet kontinuerligt. Komfortkyla kan framställas med i fastigheten placerade konventionella kylmaskiner, men tekniken med fjärrkyla är på stark frammarsch. Fjärrkyla fungerar ungefär som fjärrvärme, men med den stora skillnaden att det är kyla som distribueras i stället för värme. Fjärrkylan produceras ofta med värmepumpar i kombination med värmeproduktion, absorptionsvärmepumpar eller ur kallt bottenvatten från hav eller sjö.

Kylanläggningar som förser kylabonnenter med kyla har många gånger problem medtoppeffekter. Dessa är kortvariga kylbehov som fordrar betydligt högre kyleffekter är normaltoch inträffar bland annat vid höga utetemperaturer. Installerade kylanläggningar är sällandimensionerade för att klara toppeffekter. Då toppeffekter inträffar kan t.ex. innertemperaturerhos en kylabonnent med Komfortkyla därför stiga till oacceptabla nivåer.

Centralsystemen för ventilation behöver inom de närmaste tio åren bytas ut i Huddinge sjukhus. Energiförbrukningen i ventilationssystemet förväntas kunna reduceras markant med hjälp av nya, effektiva system för värmeåtervinning och Komfortkyla. Just nu pågår en process där flertalet lösningsförslag tagits fram och behöver utredas.I denna rapport presenteras en undersökning av en motströms koaxialvärmeväxlare för värmeåtervinning och ett kylsystem baserat på indirekt evaporativ kylning. Systemen har behandlats separat och utvärderats utifrån numeriska simuleringar i EES, Excel och MATLAB där beräkningarna för värmeväxlaren gjorts enligt NTU-metoden.För att uppnå effektivitetskraven visar sig den koaxiala värmeväxlaren blir orimligt stor samtidigt som tryckfallen i värmeväxlarens kanaler ger upphov till oacceptabla driftkostnader. Värmeväxlarlösningen är därför inte ett hållbart alternativ, varför en LCC-analys inte är inkluderad i denna rapport.Kylsystemet visar sig dessbättre vara mer intressant och skulle kunna kombineras med en annan typ av värmeväxlare för att sänka temperaturen vid varma sommardagar.

Energy efficiency is important both to reduce costs and to reduce greenhouse gas emissions in the atmosphere. Reducing costs will also help maintain business competitiveness.Scania in Södertälje is a company where the optimization of energy use is an ongoing and continual process. One area with potential to make energy and cost savings is the effectiveness of the ventilation systems in offices and industrial premises at Scania. During the summer months an increased demand for cooling occurs, leading to increased ventilation and a peak in district cooling system usage. Sorptive cooling is a technology where the supplied air is cooled by applying external heat.

Denna rapport är en dokumentation av ett examensarbete vid Karlstads universitet våren 2006. Arbetets storlek är 20 poäng varav 5 poäng utgörs av en litteraturstudie.Examensarbetet har gjorts i samarbete med Pöyry. Uppdragsbeskrivningen var att klimatanpassa en mjukpappersfabrik i ökenlandskap. Både för att tillgodose befintliga energibehov och om möjligt minska dem.Fabriken har ett behov av produktionsånga. Solen kan användas för att producera ånga.

På uppdrag av Creanova AB har detta examensarbete genomförts under hösten 2010. Målet med examensarbetet var att analysera hur installations- och energikostnaderna för komfortkylsystem i standardkontor varierar med olika dimensionerande förutsättningar. Förutsättningarna som har undersökts är framförallt dimensionerande inomhustemperatur, men även solskydd i form av lameller och persienner samt LED-belysning har undersökts. Alla varierade parametrar har simulerats i fyra olika väderstreck både med CAV(Constant Air Volume)-system med konventionell tilluftsbaffel och VAV(Variable Air Volume)-system med LindInvents aktiva tilluftsdon TTD-160.Beräkningarna för kontoren har simulerats i klimatsimuleringsprogrammet IDA ICE 4.0. Därefter projekterades två olika systemlösningar för kontoret, en med CAV-lösning samt en med VAV-lösning.

The real estate company Ihus is facing an expansion of its comfort cooling in Noatun,Uppsala, to provide the buildings in the block with cooling. The buildings in Noatunare mainly used for office premises, where the requirements for an accepted indoorclimate is great. However, it?s uncertain whether Ihus should continue, as currently,producing comfort cooling by themselves using a compressor chiller, or if they shouldconnect themselves to Vattenfall?s district cooling net.The purpose of this report is to examine which technique of cooling is best suited forIhus and their buildings in Noatun. It should also work as a guideline for othercompanies facing the same problem as Ihus.

Projektet har undersökt potentialen av nya solfångarinstallationer i Stockholmsområdet. Behoven, platsen och byggnaden som har använts för beräkningarna har varit baserade på Sollentuna sjukhus. Målet var att undersöka vilken typ av solfångarsystem som är mest ekonomiskt och energimässigt lönsam. Dessutom har flödesscheman för solfångarsystemen skapats och inkluderas med en grundläggande styrning.Värmen från en solfångarinstallation kan användas inom flera olika områden. Den kan exempelvis värma upp tappvarmvattnet i en byggnad, skapa Komfortkyla eller ingå i ett elkraftverk.

Då Sverige historiskt sett har haft låga priser på el har ett system som använder mycket el byggts upp. Efter avregleringen av den europeiska elmarknaden har priserna på el ökat och beräknas stiga till samma nivåer som på kontinenten. Behovet att minska energianvändningen och då främst el har blivit en viktig fråga varpå Energimyndigheten valt att inom projektet STIL2, STatistik I Lokaler, inventera energianvändningen i svenska lokaler. Rapportens syfte är att undersöka hur kontorslokalers energianvändning i Stockholmsregionen påverkar energisystemet med fokus på användningen av Komfortkyla. Genom att utnyttja fjärrvärmedrivna kylmaskiner, absorptionskylmaskiner, höjs värmelasten sommartid när värmelasten är låg vilket medför ett ökat underlag för produktion av värme och el i kraftvärmeverk. Med data från STIL 2 uppskattades kylbehovet i kontorslokaler till 30 kWh kyla per m2 och år.

Sveriges totala energianvändning uppgick år 1970 till 457 TWh medan den idag är uppe i 600 TWh. Det visar hur kraftigt vår användning har ökat den senaste tiden och att vi nu bör göra något åt detta genom att energieffektivisera hela kedjan från produktion till användning. En undersökning som fastighetsbolaget ICA Fastighet AB genomfört visar på en genomsnittlig energianvändning bland livsmedelsbutiker på 421 kWh/m2,år. ICA Kvantum Kronoparken i Umeå har en specifik energianvändning på 658 kWh/m2,år vilket gör att butikens användning är hög och över medelvärdet.Projektets syfte är att utföra en fallstudie på ICA Kvantum Kronoparken i Umeå genom att kartlägga den totala energianvändningen utifrån utvalda användningsområden. Vidare skall olika alternativ till värmekälla undersökas för att byta ut den värmepanna som förser fastigheten med värme idag.Fastigheten har idag en total energianvändning på 2 237 MWh/år och en total uppvärmd yta på 3 400 m2.

De flesta industrier har någon typ av kylsystem som betjänar industriella processer och Komfortkyla. Funktion och effektivitet på systemen varierar och när kylproblematik uppstår på anläggningen kan anledningarna vara flera. Kylproblematiken kan bero på bristande kylkapacitet, felaktigt injusterade köldbärarflöden eller underdimensionering av distributionssystem samt cirkulationspump.Detta examensarbete har utförts i samarbete med Stora Enso Skoghall och syftet med studien är att kartlägga och analysera deras kylsystems kapacitet, både sett till producerad kyleffekt och möjligheter till distribution på anläggningen. Genom en ökad kännedom av systemets funktion kan optimeringsförslag arbetas fram för att minska risken för kylproblematik och kostsam produktionsbegränsning. Då distributionssystemet är äldre och påbyggt i etapper finns misstankar om att det även finns möjligheter att med modern teknik få systemet att bli mer energieffektivt.

Idag sker ett kontinuerligt arbete med att reducera energianvändningen i byggnader under desslivscykel för att minska miljöbelastningen och utnyttjandet av fossila energikällor. En reduceringav energianvändningen utgör även ett ekonomiskt incitament genom minskade energikostnader.Inom byggsektorn arbetar flertalet företag med olika former av miljöcertifieringar såsomMiljöbyggnad, LEED och BREAM. En viss del av bedömningen bygger på en energisimuleringav projekterad byggnad, ett scenario av framtida energianvändning.Energisimuleringar utgör ett beslutsunderlag och kan användas under hela byggprocessen menlämpar sig främst under projektering då flertalet beslut rörande olika faktorer såsom klimatskal,ventilationssystem, värme och kyla samt framtida drift och styrning behandlas.I detta examensarbete analyseras energianvändningen i fastighet BioCentrum i Uppsala utifråndriftår 2012 och jämförs mot projekterade värden från tidigare energisimulering. En jämförelsegörs även mellan indata och antaganden samt projekterade energiflöden för värme, Komfortkyla,processkyla och el. Att arbeta med energisimuleringar under projektering är en kontinuerligprocess och på vilket sätt detta verktyg kan förbättras i projekteringsarbetet diskuteras.

Europaparlamentet antog i december 2002 ett direktiv om byggnaders energiprestanda.Direktivet kräver att byggnader skall energideklareras, alltså undersökas och dokumenteras urett energiprestandaperspektiv. Direktivet har hittills resulterat i två svenska delbetänkandensamt ett slutbetänkande. Dessa tre skrifter kommer att ligga till grund för den svenska lagenom energideklarationer. Enligt SOU 2005:67 skall energiprestandan beräknas för samtligasmåhus och nybyggda hus. För flerbostadshus och byggnader med lokaler skallenergiprestandan beräknas då det inte finns några uppgifter på byggnadens energianvändning.Eftersom byggnaders energiprestanda är en central del av energideklarationerna ägnas det enutförlig analys av olika energiflöden ut ur och in i en byggnad.

På grund av en ökande befolkning, industrialisering, krav på Komfortkyla samt användning av elektronisk utrustning finns idag ett allt större kylbehov för lokaler och tekniska anläggningar i såväl Sverige som övriga världen. Kyla kan tillverkas på flera olika sätt. Vanligast är att kylan tillverkas med kylmaskiner som drivs av el, men absorptionsvärmepumpar som drivs av värme finns också. Med stigande elpriser och med hänsyn till miljön är det därför önskvärt att hitta alternativ till kylmaskinerna. En alternativ metod är att utnyttja lagrad kyla från snö och is.