Ekonomiska styrmedel används för att få fler människor att åka kollektivt och mindre bil. Införande av trängselskatt och förhöjda parkeringsavgifter är exempel på dessa styrmedel. Men vad skulle hända om styrmedlen får ett kraftigt genomslag och de flesta eller alla dagspendlare skulle vilja resa kollektivt? Det överordnade syftet med denna uppsats var att undersöka möjliga kapacitetsproblem vid en eventuell ökad Kollektivtrafikanvändning bland dagspendlarna till Göteborg. Underordnat var att analysera problem och lösningar för en sådan ökning utifrån perspektivet hållbar transportförsörjning som använt i Proposition 2008/09:93.

Enligt det så kallade fördubblingsmålet skall antalet resor med Kollektivtrafiken fördubblas i Sverige fram till år 2020. För att nå upp till detta behövs inte bara investeringar utan även strukturella förändringar och nya sätt att tänka kring människors resande, ett synsätt som delas av myndigheter och forskningscentra på ett internationellt plan. I detta sammanhang anses det också viktigt att behålla yngre resenärer, vilket ställer krav på Kollektivtrafiken att framstå som ett attraktivt alternativ till motordriven persontrafik. Här syftar det aktuella projektet till att bidra till en förstärkt resupplevelse i kombination med stöd för planering och genomförande av resor. Projektet tar avstamp i ett utnyttjande av modern informations- och kommunikationsteknologi samt i möjligheter inom Webb 2.0 att dela information.

Ökad medvetenhet om hållbarhetsfrågor har medfört ett behov i många kommuner och regioner att verka för ett mer hållbart resande, där minskad bilanvändning ofta är en uttalad målsättning. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera planeringen för att uppnå ett mer hållbart resande. Analyser av planeringen sker utifrån en modell om färdmedelsvalet med fokus på vanebilisten och Kollektivtrafiken. Detta görs i form av en fallstudie baserad på intervjuer i Sveriges fjärde storstadsregion (Linköpings och Norrköpings kommuner). Att åstadkomma ett mer hållbart resande kräver en omställning av Kollektivtrafiken, vilket dock är svårt inom en verksamhet som kan antas vara särskilt stigberoende såsom Kollektivtrafiken är.

Resultatet visar att medarbetarna i första hand identifierar sig med den egna arbetsplatsen, därefter med den klinik och det sjukhus där de arbetar. NU-sjukvården betraktas som en spretig och tungrodd organisation. De flesta intervjupersonerna anser sig välinformerade om övergripande mål och beslut, men enkäten visar att det finns brister i den interna kommunikationen längre ut i organisationen. Den bild som medierna ger av NU-sjukvården uppfattas som negativ och orättvis. Nyhetsrapporteringen leder till ryktesspridning och osäkerhet inom organisationen och cheferna får tidvis lägga tid och energi på att förklara och dementera.

An Interoperable Fare Management system for public transport has been a struggle for the actors in industry of public transport. A lot of effort has been put into creating a smart card solution that enables the travellers to use the same card for paying and holding the ticket regardless geographical position in Sweden. That project has failed, mostly due to a lack of taking non-technical actors and aspects into consideration during the project process. This thesis highlights the major actors and their responsibilities. The ARKTRANS framework is used as analytical tool to identify different roles. Throughout the thesis a sociotechnical perspective is used. The developed method in this thesis is suitable for mapping of actors and responsibilities in a network surrounding a complex technical system.

The purpose of this study is to examine the accessibility with public transportation in the case of the Umeå Region in northern Sweden. This is done by GIS network analysis where both access to transit stops, as well as access by public transport from stops to destinations is examined. An accessibility index is created from transit frequency and travel times to destinations. The results is compared with population register data to calculate what shares of the population has which levels of accessibility with public transportation. In the Umeå Region there are different levels of accessibility by public transport for different parts of the region, where transit stops in the most densely populated areas has the highest levels of accessibility, as well as stations along the railroads.

Det finns en kunskapslucka om faktorer bakom framgångsrik utveckling av stadsbusstrafik i småstäder (10 000 ? 40 000 invånare i trafikeringsområdet). Kunskapssammanställningar görs inte för små städer och erfarenheter som gjorts i större städer är inte med självklarhet tillämpbara i småstäder. Det övergripande syftet med detta examensarbete har därför varit att sammanställa kunskap om hur Kollektivtrafik i svenska småstäder har utvecklats de senaste 10 åren samt att undersöka vilka åtgärder som kan ge Kollektivtrafik i svenska småstäder ett ökat resande. Studien fokuserar på linjelagd Kollektivtrafik, på utveckling av resandet över tid och på faktorer som kan påverkas av trafikhuvudmannen eller kommunen.

Slussen är Stockholms andra största mötespunkt efter T-centralen. För den omfattande ombyggnation som Slussen står inför är projektets prioritering att minimera störningar i Kollektivtrafik, gång ? och cykeltrafik samt biltrafik då detta är en knutpunkt för såväl bilar, båtar Kollektivtrafik samt fotgängare och cyklister. Här passerar 300 000 resenärer dagligen.För att ta reda på hur andra stora projekt har löst sina logistiska problem utfördes intervjuer på personer med insikt på logistik i deras verksamhet. Enkäter delades även ut till de olika delområdena i projekts Slussens byggledning för att få bättre förståelse för hur projektet vill arbeta.För att få en bra översikt över hur många transporter som kommer behöva passera ut och in genom entreprenadernas gränser utfördes beräkningar.Resultatet av undersökningarna visar att det viktigaste är att produkter levereras i rätt tid till rätt plats utan mellanlagring.

The purpose with this paper is to examine if tertiary education and democracy have an impact on economic growth. In order to decide how democratic the examined countries are the democracy index constructed by The Economist is used. Besides the two central theories the purpose is also to explain why these variables could affect growth and to examine direct and indirect effects. Indirect effects mean that one variable affects another variable which thereafter has an impact on economic growth.34 OECD countries are compared in order to investigate whether education and democracy are strongly correlated with BNP per capita. Therefore a statistical design is used as method.The empirical results suggest that there is significant correlation between democracy and economic growth.

Under 2009 och 2010 har det varit mycket upprördhet kring Västtrafik i media. Upprördheten har sin grund i att många resor har drabbats av förseningar till följd av de stränga väderförhållanden som de senaste vintrarna har förknippats med. Bussresenärer får inte information i samband med trafikstörningar och det skapar olika sorter av problem. Allt från att man blir försenad till att man tycker illa om Västtrafik. Många av resenärerna har en smartphone och skulle därför kunna få information i samband med trafikstörningar.

Spårtaxi är en av flera benämningar på automatiserade transportsystem. Systemet kan ses som en form av personlig Kollektivtrafik där upp till fyra personer delar vagn på en högbana. Det miljövänliga systemet bygger på individuell transport utan stopp, och går i tätort med en hastighet av 35 km/h.Idag finns det flertalet rapporter som diskuterar olika spårtaxisystem. Många av undersökningarna är subjektiva, och därför ansåg vi inför vår uppsats att det behövs en objektiv syn på systemet för att en ge läsaren en helhetsbild. En del av vår uppsats består därför i en bakgrund som sammanställer viktiga fakta, såväl positiva som negativa, om systemet.

Spårtaxi är en av flera benämningar på automatiserade transportsystem. Systemet kan ses som en form av personlig Kollektivtrafik där upp till fyra personer delar vagn på en högbana. Det miljövänliga systemet bygger på individuell transport utan stopp, och går i tätort med en hastighet av 35 km/h.Idag finns det flertalet rapporter som diskuterar olika spårtaxisystem. Många av undersökningarna är subjektiva, och därför ansåg vi inför vår uppsats att det behövs en objektiv syn på systemet för att en ge läsaren en helhetsbild. En del av vår uppsats består därför i en bakgrund som sammanställer viktiga fakta, såväl positiva som negativa, om systemet.

Sveriges samhällsstruktur ger en geografisk spridning vilket kräver goda kommunikatio-ner. Kollektivtrafiken behövs för att ge staden de resor och transporter som den behöver. Vår Kollektivtrafik svarar mot behov och krav gällande ett tillgängligt och konkurrenskraf-tigt resande, minskad mängd utsläpp och ekonomiskt effektiva lösningar. Bussen har en nyckelroll i det svenska kollektivnätet. Idag är bussen en del av vår bland-trafik men möjligheten finns att skapa bussystem lika effektiva och attraktiva som vår spårbundna trafik.

Tidigare forskning indikerar att psykologisk påverkan är effektivt i avsikt att öka bältesanvändningsfrekvensen inom Kollektivtrafik (Young, m.fl., 2008). Studiens hypotes är att busschaufförer kan påverka passagerare psykologiskt till att använda säkerhetsbälten vid färd med kollektiv busstrafik med hjälp av uppmaningar. Frågeställningarna involverar huruvida busschaufförer kan påverka med en neutral, påtryckande och/eller humoristisk uppmaning samt hur bältesanvändningen ser ut inom olika åldersgrupper, om det är skillnad mellan kvinnors respektive mäns bältesanvändning och om människors vana påverkar bältesanvändningen. Fyra undersökningsgrupper användes för att testa de olika uppmaningsformerna, varav en av dessa var kontrollgrupp. Deltagarna var resenärer mellan städerna Lidköping och Skövde.

I Sverige har handeln, sedan 60- och 70-talet, genomgått en omfattande strukturomvandling. Från att ha ägt rum i städernas centrum har den lokaliserats till allt mer perifera lägen - en trend som resulterat i de externa köpcentrum vi ser runt om i landet idag. Det kan konstateras att bilen spelat en stor roll i utvecklingen av externa köpcentrum; handelns omstrukturering hade inte kunnat ske om det inte vore för bilismens framväxt och den ökade mobilitet som den gav upphov till. I uppsatsens litteraturgenomgång konstateras att bilismen inte bara krympte avstånden utan även skapade nya, med en rad problem som följd, bland annat bilberoende transportstrukturer och negativ klimatpåverkan. Dessa transportstrukturer står i konflikt med miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, det miljökvalitetsmål som Regeringen anser är Sveriges högs prioriterade.