Nästan dagligen möts vi i media av olika rapporter kring klimathotet, naturkatastrofer eller andra händelser med koppling till klimatdebatten. Frågor om klimatet och vilka insatser som bör vidtas för att stoppa temperaturökningen diskuteras ofta på olika toppmöten. Klimatfrågor är ständigt närvarande och påverkar såväl beslut av styrande politiker likväl som beslut som enskilda tar i sitt dagliga liv.Samtidigt som klimatdebatten intensifierats har det blivit vanligare att företag frivilligt tar ett visst samhällsansvar, så kallat Corporate Social Responsibility (CSR). Denna typ av samhällsansvar gör att företag kan förbättra sitt renommé i allmänhetens ögon. Inom ramen för sitt samhällsansvar är det en del företag som väljer att klimatkompensera sin verksamhet.

Hotellbranschen är en bransch som ständigt ökar. Under det första kvartalet 2014 ökade Revpar (genomsnittliga intäkten per tillgängligt rum) för hotell i Sverige med 2,5 % jämfört med samma period år 2013 och den största faktorn till ökningen för år 2014 är att beläggningen har ökat, priset har däremot ej förändrats. I takt med ökningen av hotellgäster står hotellen även inför faktumet att deras koldioxidutsläpp ökar. Hotellverksamheter står idag för hela 20 % av turismsektorns totala koldioxidutsläpp. Det senaste årtiondet har klimatförändringar bytt fokus från att vara en vetenskaplig teori till att vara en central fråga i vår vardag. I vår samtid har medvetandet ökat kring hur människor påverkar klimatet och även hur vi kan göra för att motverka de negativa effekter som framför allt vår konsumtion förorsakar.

Efter den genomförda enkätundersökningen kan det konstateras att frequent flyer program inverkar på och förstärker medlemmarnas mobilitet. En ökad mobilitet leder även till ökade påfrestningar på miljön. Klimatkompensation, med donation av frequent flyer poäng, skulle kunna vara ett sätt för att minska på den förstärkta mobiliteten men viljan hos medlemmarna att spendera sina poäng på klimatkompenserande åtgärder är låg. Frequent flyer programmen bör dessutom omstruktureras så att de i högre utsträckning fokuserar på kringtjänster som inte bidrar till att förstärka medlemmarnas mobilitet..

Idag är det få som motsäger sig att människan är ansvarig för de klimatförändringar vi börjat uppleva. Globala överenskommelser visar sig vara svåra att formulera men regioner såsom EU har infört handeln med utsläppsrätter och allt fler enskilda nationer och verksamheter sätter nu upp egna mål för reduktioner av skadliga utsläpp. Vissa verksamheter går steget längre och har skapat interna kompensationssystem för sina aktiviteters klimatkonsekvenser. Studien har med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt sex verksamheter i Sverige som frivilligt valt att klimatkompensera internt. Här presenteras bakgrunderna till det interna valet, hur arbetena utformats liksom vilka lärdomar som kan dras från deras erfarenheter.

Carbon offsetting means to offset those greenhouse gases that are caused by our actions. The purpose of this paper is to examine how companies are working with carbon offsetting. The focus of the research is how travel agencies and companies that provides carbon offsetting. The writers also highlight the problems carbon offsetting is facing. The study was performed with qualitative methods through interviews with three companies working with carbon offsetting.

Sedan Sverigedemokraternas inträde i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev från Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vädjade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma år kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fått ett allt starkare väljarstöd i främst Skåneregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, Västerbotten och Gotland. Syftet med den här studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra månader före valet 2014 i regionerna där partiet fick högst respektive lägst väljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys baserat på 464 artiklar från tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar från Skåneregionen och fem tidningar från Stockholm, Västerbotten och Gotland.