Klimatanpassning är ett aktuellt ämne i dagens stadsplanering och en utmaning för landskapsarkitekter och stadsplanerare. Klimatförändringarnas effekter är ökad nederbörd, stigande medeltemperatur och havsnivåer samt ett mer extremt klimat överlag. Detta får konsekvenser för ekosystem och städer, där den ökade nederbörden har direkt påverkan på dagvattensystemet. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att ta vara på dagvattnet genom att utforma mångfunktionella och variationsrika miljöer. I det här arbetet har vi studerat den naturliga vattenbalansens processer och hur dessa kan användas för att återskapa vattenbalansen i den urbana miljön.

Global warming is going to affect our society in many ways. One can say that the problem we face has two different sides. One of those sides has received a lot of attention, namely how we can reduce our emissions of greenhouse gases. However, because of the climate system's inertia the climate will continue to evolve over a period, no matter how much we will cut back on emissions. Because of this, we have to start adapting our society to the climate changes that we cannot influence.

I Stockholm pågår i dagsläget ett stadsutvecklingsprojekt som kallas Norra Djurgårdsstaden, där visionen är att skapa en hållbar och Klimatanpassad stadsdel i världsklass. Stockholms stad har valt att bland annat arbeta med olika former av ekologisk dagvattenhantering i projektet, där en av dessa former är regnträdgårdar. Syftet med denna kandidatuppsats är att ta fram ett gestaltningsförslag för hur dagvattenhanteringen kan lösas med hjälp av regnträdgårdar längs en planerad gata i Norra Djurgårdsstaden. Gestaltningsförslaget baseras på underlag av landskapsarkitektkontoret URBIO, som har erfarenhet av att arbeta med regnträdgårdar. Växter och växtbäddsmaterial är huvudsakligen valda utifrån råd från sakkunniga. För att få förståelse för regnträdgårdens funktion och uppbyggnad gjordes en litteraturstudie i arbetets inledande fas.

Vi står idag inför förändringar i klimatet så som ökad nederbörd och ökade temperaturer som kommer påverka våra städer. Klimatföränd- ringarnas förlopp är komplexa och behöver därför lång tid på sig för att reagera fullt ut på olika slags påverkan. Anpassning till klimatför- ändringarnas effekter blir därför en nödvändighet även om olika be- gränsningsåtgärder vidtas. Grönska har visat sig vara effektiv för att anpassa städer då den verkar temperatursänkande och även kan ta hand om nederbörd på ett effektivt sätt. Stadens utformning och tillgången på grönytor har betydelse för framtida klimateffekter vilket betyder att fysisk planering har en central och viktig roll i arbetet med att lindra klimatförändringarnas effekter.

Vi står idag inför förändringar i klimatet så som ökad nederbörd och ökade temperaturer som kommer påverka våra städer. Klimatföränd- ringarnas förlopp är komplexa och behöver därför lång tid på sig för att reagera fullt ut på olika slags påverkan. Anpassning till klimatför- ändringarnas effekter blir därför en nödvändighet även om olika be- gränsningsåtgärder vidtas. Grönska har visat sig vara effektiv för att anpassa städer då den verkar temperatursänkande och även kan ta hand om nederbörd på ett effektivt sätt. Stadens utformning och tillgången på grönytor har betydelse för framtida klimateffekter vilket betyder att fysisk planering har en central och viktig roll i arbetet med att lindra klimatförändringarnas effekter.

En stor del av varje individs klimatavtryck består av den mat vi konsumerar. Eftersom det serveras en stor mängd portioner varje dag runt om i landets skolor anser vi det intressant att studera hur pass Klimatanpassad skolmaten är idag. Hur ser skolornas miljöarbete ut och finns det förbättrande åtgärder som kan genomföras på området? Vi har valt att fokusera vårt arbete på den serverade mängden kött och fisk på tre grundskolor, en kommunal och två privata, i Uppsala kommun liksom ursprunget hos dessa animalier. Intervjuer utfördes med ansvariga för upphandling och kostplanering på kommunen, skolkökspersonal samt elever.