Naturvetenskapsprogrammet pa? gymnasiet ska verka fo?r att eleverna o?vas i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt. Laborationer a?r en stor del i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt, och da?rfo?r a?r det intressant att studera hur la?rare bedo?mer detta under laborationer. Arbetets syfte var att underso?ka na?gra kemila?rares bedo?mning av naturvetenskapligt arbetssa?tt under Kemilaborationer.

Laboratory work is a big part of chemistry education in high school. During our student training placement we have noticed that the laboratory work is not fully utilized to develop students´ chemistry knowledge. This problem made us want to investigate how the laboratory work in chemistry could be set, to become more meaningful for students. We introduced two preparation methods, and examined the outcome of students learning experiences and their acquisition of chemistry knowledge. This was examined both through surveys and observation.

Kemilaborationer i skolan är ibland förenade med risker. Om elevers och läraressäkerhetsmedvetenhet är otillräcklig kan det göra att riskerna leder till allvarliga olyckor. Studien syftar till att undersöka hur kemiundervisningen i gymnasieskolan sker utifrån ett säkerhetsperspektiv. För att förhindra olyckor är det viktigt att lärare och elever känner till riskerna som finns. I studien behandlas elevers kunskaper kring säkerhetsutrustning och säkerhetsrutiner i laborationssalen samt den riskinformation som delges eleverna.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och deras lärare uppfattar kemi-laborationer. Genom litteraturstudier har jag sökt vad som ligger till grund för det laborativa arbetssättet. Jag har därefter använt mig av en kvalitativ metod och intervjuat sju elever samt deras klasslärare, i år fyra och fem, om hur de upplevt ett antal Kemilaborationer och vad de lärt sig genom att utföra dessa. De flesta elever tyckte att det var roligt att laborera. De kom ihåg vad de hade gjort, men visste oftast inte varför resultatet blev som det blev.

Undersökningar visar att lärare, till skillnad från många andra professionella yrkesgrupper, sällan refererar till teorier när de anger vilka motiv deras praktiska verksamhet har. Den kollegiala diskussionen bland lärare är sällan av teoretisk karaktär utan handlar ofta om praktiska förhållanden . En stor del av lärarkunskapen verkar vara ?tyst?.? Tyst kunskap ska här förstås som erfarenhetsbaserad kunskap som uppnås genom praktiserande verksamhet, en typ av förtrogenhetskunskap som kräver överblick över situationen man befinner sig i. I det här arbetet studerar jag relationen mellan lärarens reflektioner om sin egen praktik i relation till lärarens syn på elevernas progression under Kemilaborationer.

Alla lärare jag intervjuat anser att laborationerna framförallt ökar förståelsen av abstrakta begrepp inom ämnet. En demonstration är bra typ av experiment eftersom en sådan kan göra en lektion mer intressant och nyttig för eleverna men det är också viktigt att eleverna laborerar själva och får laborativa färdigheter. Lärarna använder sig mest av slutna laborationer i sitt arbete och det kan förklaras med vanan att genomföra sådana och att öppna laborationer är betydligt mer tidskrävande. Fördelen med slutna laborationer är att de lätt kan belysa hur någonting fungerar i praktiken. Nackdelen är att de inte är så stimulerande för elevernas tänkande och utveckling.

Med detta arbete vill jag undersöka kemilärares attityder till säkerheten gällande Kemilaborationer. Jag vill få en inblick i hur arbetet fungerar i praktiken och vilka faktorer som har betydelse för säkerheten. För att studera lärarnas inställningar valde jag att utföra semistrukturerade intervjuer med hjälp av färdiga frågor. Denna metod ger möjlighet att med hjälp av följdfrågor få en rättvis bild av lärarnas åsikter samtidigt som det ger bra underlag för att jämföra mellan lärarna. Under laborationstid känner sig alla lärare ansvariga för säkerheten och har utarbetade säkerhetsrutiner. Lärarnas individuella inställningar till säkerhetsarbetet verkar vara beroende av hur mycket skolan de arbetar på har satsat på säkerhetsarbete.

Studien syftade till att kartlägga lärares strategier för att bedöma elevers laborativa förmåga i kemi på gymnasiet samt vad valen av strategier grundar sig i. Detta kartlades genom kvalitativa intervjuer med sju verksamma kemilärare på fyra olika skolor. Utgångspunkten för den kvalitativa analysen var ett ramfaktorteoretiskt perspektiv som syftade till att uppmärksamma hur olika ramfaktorer påverkar lärarnas val av bedömningsmetod. Det naturvetenskapliga arbetssättet kommer att ytterligare utgöra en ram för studien, då styrdokument, vilket är en ramfaktor, beskriver att detta arbetssätt ska genomsyra undervisningen på det naturvetenskapliga programmet. Resultatet visar att de intervjuade lärarna i hög grad använder sig av laborationsrapporter för att bedöma elevernas laborativa förmågor. Valet av bedömningsstrategi baseras på en tolkning av ämnesplanen som inte tydligt fokuserar på en bedömning av elevernas praktiska förmågor.