Syftet med denna undersökning var att se hur pedagoger definierar och upplever mobbning och mobbningsbeteenden. Fokus låg på den subjektiva upplevelsen. Undersökningens resultat baserades på sjutton semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom grundskolan. Intervjufrågorna baserades på fem Kategorier av mobbningsbeteenden som Rayner och Hoel (1997) tar upp. Intervjuerna spelades in och transkriberades, därefter analyserades transkriberingarna genom att meningskoncentreras och meningstolkas för att sedan analyseras för att få fram gemensamma Kategorier.

Stereotypa uppfattningar om människor grundar sig på egenskaper somassocieras med sociala Kategorier. Denna tillhörighet ger olikareferenspunkter, så kallade standards, vid bedömning av andra. Utifrånteorin om shifting standards och antagandet att gymnasieprogram kan sessom sociala Kategorier, undersöktes om och hur bedömningar av elever frånolika typer av gymnasieprogram varierade och påverkades. Åttiotrepersoners enkätsvar som analyserades. Antingen bedömdes en typisk elevsamt en specifik elev, eller enbart en specifik elev, från ett studie- elleryrkesförberedande program.

SammanfattningDetta examensarbete är gjort på uppdrag av Fortum Karlstad och är inriktat på att ta fram nya Kategorier för indelning av de kunder som får sin elektricitet levererad genom Fortums elnät. Det ska också ta fram de villkor som ska uppfyllas för att en kund ska placeras i var och en av dessa Kategorier. Villkoren ska också möjliggöra automatisering för uppdatering av Fortums kundregister.  Sista delen av arbete ska ta fram en grov mappning av typkurvor för samtliga dessa Kategorier.Arbetet genomfördes genom att studera elförbrukningen baserat på månads- och årsbasis och genom analys av denna förbrukning urskilja mönster som leder till en indelning till en viss kategori. Mappningen av typkurvor utfördes dels genom att utgå från tabeller som finns för idag existerande Kategorier och uppdatera och anpassa dessa till de nya Kategorierna. I de fall som inga lämpliga typkurvor existerade skapades nya typkurvor.Resultatet av arbetet blev att nio stycken kundKategorier (idag finns cirka tvåhundra) skapades med villkor som möjliggör automatisk och regelbunden uppdatering av kategoriseringen av Fortums kunder.

Diabetes är en sjukdom som ökar kraftigt runt om i världen och är vanlig även i Sverige. För att kunna bemästra sjukdomen måste den drabbade personen klara av att bedriva egenvård. Det är vårdpersonalens uppgift att lära ut egenvård och uppmuntra till detta men det yttersta ansvaret ligger hos personen med sjukdomen. Med studien vill författarna identifiera faktorer som kan påverka mötet mellan vårdare och personer med diabetes i deras egenvård. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva patienters inställning till sin antipsykotiska medicinering och orsaker till varför läkemedelsordinationer inte följs.Metod: Enkätstudie med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två teman och 13 Kategorier framkom för att beskriva patienters inställning till läkemedlet. Dessa teman är Läkemedel som hjälp och Läkemedel som belastning. Antalet Kategorier under temat läkemedel som hjälp är nio stycken och antalet Kategorier under temat läkemedel som belastning är fyra. För att beskriva varför ordinationer inte följts framkom fyra Kategorier.Slutsats: Huvudresultaten i denna studie är de två teman som framkom, Läkemedel som hjälp och Läkemedel som belastning. Deltagarna i denna studie uppgav både positiva och negativa attityder till sin antipsykotiska medicin.

Syftet med denna studie var att inom den positiva psykologins ramar se hur optimism (LOT-r, Scheier, Carver, & Bridges, 1994) förhåller sig till lyckonivå (OHQ, Hills & Argyle 2002) och livstillfredsställelse (SWLS, Diener, Emmons, Larsen & Griffin, 1985) och om detta skiljer sig i kön, civilstånd och ålder. Studien undersökte också vad som gör individer lyckliga. Urvalet var av snöbollsmetoden och 106 respondenter deltog där 47 var män och 59 var kvinnor. Civilstånd delades upp i tre Kategorier, gifta/sambo, särbo och ensamstående. Ålder delades upp i tre Kategorier, 18-29, 30-49 och 50-74.

Diabetes är en sjukdom som ökar kraftigt runt om i världen och är vanlig även i Sverige. För att kunna bemästra sjukdomen måste den drabbade personen klara av att bedriva egenvård. Det är vårdpersonalens uppgift att lära ut egenvård och uppmuntra till detta men det yttersta ansvaret ligger hos personen med sjukdomen. Med studien vill författarna identifiera faktorer som kan påverka mötet mellan vårdare och personer med diabetes i deras egenvård. Metoden som användes var en litteraturstudie.

I uppsatsen undersöks verket Proposal av konstnären Allison Katz utifrån campbegreppet och ettperformativitetsteoriskt perspektiv, med syfte att utforska hur verket kan läsas som en kritik avexisterande estetiska Kategorier och hierarkier. Analysen av verket utgår främst från CharlesSanders Peirce teckenlära. Resultatet av denna analys tolkas sedan genom ettperformativitetsteoretiskt perspektiv, där campbegreppet förs samman med Margaretha Rossholm-Lagerlöfs estetiskt grundade resonemang om performativitet och Judith Butlers normkritiskaperformativitetsteori. Analysen och tolkningen visar hur Katz i verket Proposal genomför en radförskjutningar av existerande konsthistoriska Kategorier och hierarkier, och hur betydelsen av dessainkongruenser är både semantisk och performativ. Dessa två nivåer går inte att skilja från varandra,utan är intrikat sammanvävda i Katz verk där kritiken av hierarkier och Kategorier framträder justgenom verkets rumsliga gestaltning och betraktarens sinnliga och kroppsliga upplevelse av det..

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar av handledning av sjuksköterskestudenter. Frågeställningarna som författarna ville få besvarade var: vad handledning innebar för sjuksköterskan och vad hon ansåg påverka handledningen. Metoden som författarna valde att använda var en fenomenografisk ansats. Fenomenografin var lämplig då författarna ville undersöka sjuksköterskornas olika uppfattningar kring det valda fenomenet. Datainsamlingen utfördes genom semistrukurerade intervjuer med sex sjuksköterskor på en kirurgavdelning på UMAS.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva patienters inställning till sin antipsykotiska medicinering och orsaker till varför läkemedelsordinationer inte följs.Metod: Enkätstudie med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två teman och 13 Kategorier framkom för att beskriva patienters inställning till läkemedlet. Dessa teman är Läkemedel som hjälp och Läkemedel som belastning. Antalet Kategorier under temat läkemedel som hjälp är nio stycken och antalet Kategorier under temat läkemedel som belastning är fyra. För att beskriva varför ordinationer inte följts framkom fyra Kategorier.Slutsats: Huvudresultaten i denna studie är de två teman som framkom, Läkemedel som hjälp och Läkemedel som belastning. Deltagarna i denna studie uppgav både positiva och negativa attityder till sin antipsykotiska medicin.

Syfte: Syftet med studien är utvärdera Deloittes avdelning Clients & Markets aktiviteter, det vill säga deras strategiska åtgärder och definierade arbetsområden, efter hur viktiga de är i förhållande till varandra för Deloittes framtida framgång. Metod: För att nå vårt syfte tar vi hjälp av intellektuellt kapital-teori, innovationsteori och Corporate Entrepreneurship-teori. Vi delar in aktiviteterna i fyra olika Kategorier av intellektuellt kapital; humankapital, strukturkapital, kundkapital och innovationskapital och utgår från denna uppdelning när vi sedan i avgör, tillsammans med information om Deloittes vision, vilken av aktiviteterna som är viktigast för Deloittes framtida framgång. I analysen använder vi oss av vår egen modell, The IC Inventory Model. Uppsatsen är av kvalitativ och abduktiv karaktär.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka föreställningar som finns hos människor om vad som händer då vi dör. För att uppfylla detta har dels en enkätundersökning och dels fyra intervjuer genomförts. I analysen av enkätundersökningen, som ligger till grund för intervjuerna, har fem Kategorier av föreställningar om vad som händer då vi dör kommit fram:* Himmel- eller helvetestanken* Reinkarnationstanken* Ateistisk / naturvetenskaplig tanke* En föreställning om att något högre men svårförståeligt händer* Ingen föreställning om livet efter detta.Analysen av intervjuerna behandlar följande Kategorier inom ämnesområdet ?livet efter detta ? vad händer då vi dör??:* Intervjupersonernas föreställning om livet efter detta och hur de fått den* Föreställningens konsekvenser i livet* Förhållandet mellan vetenskap, religion och den egna föreställningen* Oförklarliga upplevelser och skyddsänglar* Meningen med livetDiskussion och slutsatser kring dessa Kategorier återges under varje kategori..

Jag har genomfört en kvalitativ studie med fenomenografisk metod som handlar om att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar av rörelse. Vad för uppfattningar förskolepedagogerna har om av varför man ska ha rörelse samt hur pedagogerna uppfattar att de planerar in rörelse i förskolans verksamhet. Jag har valt att intervjua åtta pedagoger från två olika förskolor som finns i två olika delar av en kommun. Resultatet visar att pedagogernas uppfattningar av rörelse gav två olika Kategorier där den ena handlar om att rörelse är allt som ett barn gör med sin kropp medan de andra Kategorier handlar om att rörelse som barn mer handlar och att bygga upp sin kropp och för att barnen ska få kontroll över sin kropp. Pedagogernas uppfattning av varför man ska ha rörelse i förskolan gav också två Kategorier där den första handla om att de är för att barnen ska lära känna sin kropp och för att barnen ska lära sig och behärska sin kropp. Den andra kategorin handlar om att man har rörelse för att det är hälsofrämjande alltså att det är viktigt och nyttigt samt att man lär bättre.

Syftet med denna uppsats var att undersöka variationen i pedagogers uppfattningar om genusmedvetenhet och begreppet genus. Fokus har legat på pedagoger i förskola, skola och fritidshem. I studien redovisas olika forskares syn på begreppet genus och relevant forskning om genusmedvetenhet presenteras. Undersökningen är inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen och en öppen intervjuform har använts. Resultatet har sedan kategoriserats i kvalitativt skilda Kategorier.

Bakgrund: Cirka 1-2 % av befolkningen har Borderline personlighetsstörning. Patienter med borderlineproblematik upplevs ofta som en frustrerande patientgrupp. Det är därför viktigt att bygga upp en kontaktrelation mellan patienten och vårdpersonalen. Syfte: Syftet med studien är att belysa de faktorer som påverkar mötet mellan vårdpersonalen och patienten med Borderline personlighetsstörning. Metod: En metod enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys har använts.