Denna uppsats är gjord på uppdrag av Tarbit Shipping som år 2011 konverterade sin tankbåt M/T Bit Viking från konventionell drift på tjockolja till LNG (Liquefied Natural Gas).Uppdraget som gavs var att upprätta en tränings manual till fartyget då det är ett krav från IMO (International Maritime Organization). Manualen skrevs i 3 st huvuddelar Kategori A, B och C. Kategori A är till för att manskap ombord ska få en kännedom om gasen och säkerhet runt den, Kategori B är skriven till däcksbefäl där det krävs en större kännedom om gasen och Kategori C är till för maskinbefäl. Manualen finns nu ombord på fartyget och på rederi kontoret för utbildning av nypåmönstrad personal och fortlöpande utbildning av ordinarie personal. Manualen är ett resultat på tolkning av IMO´s IGF kod (ANNEX11.

Syftet med vår studie var att undersöka allmänsjuksköterskans tankar, känslor och upplevelser kring avvikelserapportering. I vår empiriska kvalitativa studie besvaras våra tre frågeställningar: "Hur upplever allmänsjuksköterskan att avvikelserapporter?", "Ser allmänsjuksköterskan avvikelserapportering som en tillgång eller som ett hinder?" och "Vad anser allmänsjuksköterskan att man bör rapportera?". Genom att intervjua sex informanter från tre olika sjukhusavdelningar fick vi fram fyra Kategorier. I vår första Kategori presenteras allmänsjuksköterskans tankar och känslor kring avvikelserapportering och i Kategori två och tre presenteras deras positiva och negativa upplevelser.

Undersökningen är en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats och fokusgruppintervju som metod. Intervjugruppen består av fem personer, en man och fyra kvinnor i åldrarna 43 ? 62 år, där samtliga är utbildade lärare inom grundskolans olika stadier. Syftet med studien är att försöka förstå och problematisera hur lärare i grundskolan med erfarenhet av dramapedagogik och lärare utan dramapedagogisk erfarenhet, uppfattar dramapedagogik. Resultatet av studien utmynnar i de tre beskrivningsKategorierna: Kategori A - Dramapedagogik som teaterKategori B - Dramapedagogik som individ och gruppstärkande redskapKategori C - Dramapedagogik som didaktiskt redskap Resultaten visar att informanterna är positiva till dramapedagogik men också känner sig osäkra på vad dramapedagogik egentligen är och efterfrågar mer utbildning inom området..

Bränning har använts av människor för bearbetning av naturen av flera anledningar, t.ex. för att bryta ny mark eller för att skapa bättre bete för boskap. Om bränningen sker under tidig vår är det mindre risk att växtligheten skadas. Det som sker när den döda biomassan bränns är att det mesta av kvävet försvinner till atmosfären, vilket gynnar hög artdiversitet.För att utreda huruvida artanatal, artsammansättning och procentandel gräs i frisk ängsmark, påverkas av bränning utsågs tre lokaler med olika bränningsfrekvens: gammalbränd (inte bränd i år, men tidigare), nybränd (bränd varje år) och obränd (aldrig bränd), vilka inventerades under sommaren 2007 varefter resultatet sammanställdes.Det fanns flest arter i Kategori gammalbränd, något färre i nybränd och minst antal arter i obränd. Det visade sig även att olika arter gynnades eller missgynnades i de olika Kategorierna.

Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hälsofrämjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrån två frågeställningar:? På vilket sätt uppfattar elever att de är delaktiga i hälsofrämjande skola?? Hur uppfattar elever deras inflytande i hälsofrämjande skola?Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden är den mest brukbara för oss då vi är ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp.

Vi har genomfört en praxisnära forskning där syftet var att kartlägga vilka aspekter som är kritiska för att kunna positionera sig med hjälp av en karta. Syftet var också att identifiera vilka olika kunskapsnivåer som finns i en klass i årskurs 7. Studiens metod utgår ifrån delar av learning study som har variationsteorin som grund kombinerat med delar av fenomenografin som forskningsansats. Studien genomfördes på en grundskola i Skåne i en klass i årskurs 7 med 26 elever. För att undersöka vilka kritiska aspekter som finns i klassen har vi genomfört fokusgruppintervjuer, test i form av linjeorientering, skriftliga reflektioner av linjeorienteringen samt observationer.

I vårt arbete har syftet varit att undersöka elevers tankar och föreställningar kring det naturvetenskapliga fenomenet dag och natt samt hur elevernas tankar och förställningar påverkas genom medverkan vid ett inlärningstillfälle. Undersökningen har genomförts med hjälp av två intervjutillfällen, före och efter en undervisningssekvens. De 15 elever undersökningen omfattat är mellan elva och tolv år gamla. Eleverna går på två olika skolor, tre av dem läser efter grundsärskolans kursplan medan resterande tolv läser efter grundskolans kursplan. Svaren som framkommit vid intervjuerna har Kategoriserats från A-F.

Den viktigaste delen i en handlednings situation är det pedagogiska samtalet och att kontrollera kunskaperna kring en omvårdnadshandling. Frågan är hur handledarna upplever sin situation och vilka möjligheter som finns för att kunna uppfylla kraven på optimalt handledarskap. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan som handledare. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med analys av 10 speciellt utvalda artiklar.I resultatet framkom tre olika problemKategorier. Kategori 1 är hinder på vårdenheten som kan innebära brist på tid till handledning.

RFID-tekniken har under de senaste åren uppmärksammats allt flitigare av företag som tror sig ha användning för det i sin verksamhet. En Kategori av företag som skulle kunna ha stor nytta av tekniken är tillverkande industri, bland annat i sin materialhantering. En undersökning visar att många sådana företag vet att tekniken finns men att graden av kunskap om teknikens möjligheter och brister är starkt varierande.Detta arbete har studerat vilka brister och problem som uppmärksammats av de företag inom denna Kategori som redan idag använder tekniken. Arbetet har bestått av intervjuer av ett antal sådana företag och även av leverantörer av RFID-utrustning.De företag som ingår i undersökningen inte upplevt några av de problem som arbetet behandlar men leverantörernas erfarenheter visar att problem finns och att det kräver stor yrkeskunskap och erfarenhet för att komma runt dem..

Examensarbetet ger en bild av både lärares och forskares syn på matematiksvårigheter samt deras uppfattning om orsakerna bakom problemen. Vi har undersökt vilka områden i matematiken som elever med matematiksvårigheter har mest problem med samt hur läraren förklarar och underlättar matematiken för dessa elever. Både forskningen och de lärare vi intervjuat är överens om att begreppet matematiksvårigheter är väldigt komplext. Orsakerna kan vara av medicinsk/neurologisk, psykologisk, sociologisk och didaktisk karaktär. I våra intervjuer framkommer att positionssystemet, bråk, procent, enheter, multiplikation och division är de områden som kan ställa till mest problem för elever med matematiksvårigheter.

SammandragI denna undersökning analyserar vi elevuppsatser från de nationella proven år 2003. Vi studerar samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och kulturella kapital och elevernas förmåga att uttrycka röd tråd och relevant innehåll. Detta gör vi genom att studera styckeindelning och genom att analysera innehållsmässiga teman. Eftersom uppsatserna är bedömda dels av elevens lärare och dels av en extern bedömare, så undersöker vi om betygssättningen dem emellan eventuellt skiljer sig åt.Vi analyserar 12 uppsatser indelade i två Kategorier: ElevKategori 1, vars föräldrar har eftergymnasial utbildning och elevKategori 2, vars föräldrar endast har förgymnasial utbildning.Resultatet visar att elever oavsett Kategori har problem med styckeindelning och att det inte finns någon skillnad mellan grupperna i förmåga till att skapa en tydlig röd tråd.De innehållsmässiga teman som analyserades visade att elever från båda Kategorierna är övervägande positivt inställda till sina lärare och till skolan och att hur eleven uppfattar relationer och stämning i klassen beror på hur eleven upplever situationen i skolan. Det som skiljer de båda Kategorierna åt är deras motivation och attityd.

Syftet med denna studie är att ge en insikt i hur elever med kombinerade läs- och skriv och matematiksvårigheter tänker och resonerar vid problemlösning.Tre elever i år 8, som alla ingår i samma specialundervisningsgrupp i matematik, har arbetat med olika typer av matematisk problemlösning, såväl individuellt som i grupp. Med utgångspunkt i deras arbete skapas början till en grundad teori.I forskningssammanhang behandlas ofta denna Kategori elever (med kombinerade problem) som en enhetlig Kategori som jämförs med t ex elever med enbart matematiksvårigheter, normalpresterande elever osv. Denna undersökning visar dock att de svårigheter eleverna uppvisar är av mycket olika karaktär.Studien omfattar tre delar: en presentation av fältstudien och resultaten från denna, en metoddel innefattande en pilotstudie som koncentreras på datainsamlingsmetoden samt en omfattande litteraturstudie som behandlar problemlösning och inlärningssvårigheter..

Vi har gjort en kvalitativ undersökning där syftet är att undersöka barns tankar kring nedbrytningsprocessen i naturen. Det är även att ta reda på hur barns föreställningar påverkas genom medverkan av praktiska nedbrytningsexperiment. Undersökningsgruppen består av 24 barn från klass två och klass fyrafem. Vi har intervjuat varje barn vid två tillfällen. Mellan intervjutillfällena har barnen varit med om tre olika nedbrytningsexperiment.

Folkhälsovetenskapligt program.

Människors yrkesval och syn på framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. Människans kognitiva förmågor är ett av elementen som påverkar yrkesvalsprocessen, men är också kanske en bidragande orsak till könssegregeringen på arbetsmarknaden. Hur människor ser sig själva i den framtida yrkesrollen kan också vara en anledning till varför det finns en könsskillnad på arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ?Possible self?, vilket de definierade som självbilden i framtida situationer.