Detta examensarbete har som syfte att undersöka om Kalkylprogram kan vara ett användbart hjälpmedel i matematikundervisning på högstadiet. Den frågeställning som legat till grund för undersökningen är: Vilka skillnader finns i elevernas kommunikation kring en matematisk uppgift, då de arbetar med ett Kalkylprogram, jämfört med när de löser samma uppgift med papper och penna? 14 elever indelade i sju par deltog i undersökningen. Försöken inleddes med att de fick se en ca fem minuter lång instruktionsvideo om Kalkylprogram. Därefter fick de lösa en matematisk uppgift med papper och penna respektive på datorn.

Byggnadsautomation har i dagsläget ett Kalkylprogram gjort i Excel som är helt fristående från deras kvalitetsprogram. Dom vill i och med detta få ett två delat system som användaren både ska kunna köra med eller utan anknytning till Internet. Programmet har tillgång till en befintlig kund och komponentregister som man kommer åt via en Web Service. Om det inte finns någon Internet uppkoppling så kommer dessa register att sparas lokalt för att sedan synkroniseras när det finns tillgång till Internet. En kalkyl ska kunna sparas och öppnas antingen på servern eller lokalt som i detta fall är en SQLite databas.

Målet med uppsatsen är att åskådliggöra vilka fördelar, nackdelar och effekter användarbaserad systemutveckling har för den administrativa delen av en organisation. Intervjuer har gjorts med en chef och en controller på ett större svenskt företag samt med en expert inom området för användarbaserad systemutveckling. Undersökningen visar att fördelar som ges vid användande av användarbaserad systemutveckling är t.ex. att organisationen och individen blir mer produktiv, får en mer flexibel miljö att arbeta med och blir mindre beroende av konsulter. Nackdelar har visat sig vara att organisationen kan försätta sig i en situation där de blir beroende av den person som har utvecklat ett specifikt system och kvaliteten på underhåll kan även försämras när användarna utvecklar själva.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

En nyproduktion av en bro eller ett brobyte medför inte sällan både direkta och indirekta störningar för de trafikanter som färdas i anslutning till brobygget. Störningarna kan vara förhindrad framkomlighet, köer och förseningar, förlängda körsträckor där en alternativ förbifartväg är nödvändig. Ökade emissioner och utsläpp etc. Indirekta störningar orsakas t ex av transporter av materiel till byggarbetsplatsen, en ökad trafikbelastning på närliggande vägar mm. Sammantaget medför dessa störningar merkostnader för trafikanterna.

Uppsatsen syftar till att belysa det allmänna pensionssystemets ekonomiska incitament till förlängt arbetskraftsdeltagande. Vidare undersöks huruvida pensionssystemet är försäkringsmässigt. För att synliggöra de ekonomiska incitamenten görs en jämförelse med det gamla pensionssystemet. Det allmänna pensionssystemets ekonomiska incitament belyses med följande ekonomiska mått: pensionsförmögenhet, förmånsvärde, toppvärde och ersättningskvot. Valet mellan pension och ökat konsumtionsutrymme åskådliggörs i en nyttofunktionsmodell.

Syftet med detta examensarbete är att sammanställa maskinkostnader för etableringsmetoderna plöjningsfritt och konventionellt. Vi vill även titta på hur stor kapacitet som behövs på maskinparken för den tänkta gården på 600 ha åker, detta för att hinna etablera grödan inom ett rimligt tidsspektra. Anledningen till att vi valt ett företag på 600 ha är att det är den areal tröskan klarar av att avverka inom rimlig tid. Det medför att vi måste ta en del hänsyn till lägligheten och hur mycket av tiden som är så kallat ?tjänligt väder?.

Detta examensarbete har resulterat i nykonstruktionen av en svetslägesställare för tyngre industriella tillämpningar. Svetslägesställaren är av en 2-axlig typ som kan lyfta och rotera arbetsstycket. Den är också anpassad för att möjliggöra påbyggnad av en tredje axel som kan rotera arbetsstycket kring en axel vinkelrät mot armens ovansida. Den nya konstruktionen klarar en arbetslast på 3000 kg. Lasten bärs upp av en lyftarm som kan vara upp till 3500 mm lång.

Uppdragsgivaren, Erik Larssons Byggnads AB, utför skadereglering på uppdrag av flera olika försäkringsbolag i Tranemo, Svenljunga och Ulricehamn kommun. Året 2008 var företaget involverat i sammanlagt 104 försäkringsskador.Den ersättning som tillfaller Erik Larssons Byggnads AB grundar sig i det närmaste uteslutande på de kostnader kalkyleringsprogrammen MEPS och WinBygg 2000 beräknat.Examensarbetet är en studie om användandet av de olika Kalkylprogrammen i kombination med respektive avtal haft betydelse för lönsamheten vid skadereglering. Skillnader mellan programmens kalkyler samt hur dessa överensstämmer med verkligt utfall undersöks. Brister i nuvarande arbetssätt kartläggs och förbättringar föreslås.Målet är att resultat och slutsatser skall kunna vara en hjälp vid framtida kalkylering och upphandling av skadeuppdrag - att lönsamheten på så sätt kan förbättras för Erik Larssons Byggnads AB.En fullständig inventering av företagets skadekalkyler genomfördes. Vid denna delades skador från varje försäkringsbolag in i skadetyp, omfattning och kostnad.

Ordet ?design? används ofta för att beskriva hur en produkt ser ut, vilket gör att är lätt att förbise andra viktiga parametrar, exempelvis den låter, luktar eller känns. Inom taktliiteten studeras det sistnämna, nämligen hur en produkt känns i handen eller mot huden. Detta är subjektivt, eftersom alla människor har sin egen uppfattning. Därför kan information om detta enbart tas fram experimentellt genom undersökningar och mätningar.

Ordet ?design? används ofta för att beskriva hur en produkt ser ut, vilket gör att är lätt att förbise andra viktiga parametrar, exempelvis den låter, luktar eller känns. Inom taktliiteten studeras det sistnämna, nämligen hur en produkt känns i handen eller mot huden. Detta är subjektivt, eftersom alla människor har sin egen uppfattning. Därför kan information om detta enbart tas fram experimentellt genom undersökningar och mätningar.

Under föreliggande studie studerades vattenhalten och höjden hos hårdostsorterna Herrgård med en fetthalt på 17 % (H17 %) och Grevé med en fetthalt på 17 %(G17 %). Syftet med studien var att kalibrera mikrovågsinstrumentet HK1-Mc. Instrumentet använder produktens höjd och vattens dielektriska egenskaper, för att mäta vattenhalten hos ostarna. Arbetet inleddes med en enpunktskalibrering av instrumentet varpå erhållna mätdata jämfördes med analysvärden från ett FTIR-instrument, som användes som referensanalysmetod. Erhållna mätvärden från mikrovågsinstrumentet och IR-instrumentet matades in i ett Kalkylprogram som rekommenderats av tillverkaren, (Harrer & Kassen), varpå lämpligt ?slope? och ?intercept? erhölls för mikrovågsinstrumentet.

Under föreliggande studie studerades vattenhalten och höjden hos hårdostsorterna Herrgård med en fetthalt på 17 % (H17 %) och Grevé med en fetthalt på 17 %(G17 %). Syftet med studien var att kalibrera mikrovågsinstrumentet HK1-Mc. Instrumentet använder produktens höjd och vattens dielektriska egenskaper, för att mäta vattenhalten hos ostarna. Arbetet inleddes med en enpunktskalibrering av instrumentet varpå erhållna mätdata jämfördes med analysvärden från ett FTIR-instrument, som användes som referensanalysmetod. Erhållna mätvärden från mikrovågsinstrumentet och IR-instrumentet matades in i ett Kalkylprogram som rekommenderats av tillverkaren, (Harrer & Kassen), varpå lämpligt ?slope? och ?intercept? erhölls för mikrovågsinstrumentet.

Det är allmänt känt att företag, privatpersoner och föreningar ofta använder sig av Kalkylprogram som Microsoft Excel för lagring av information på en mängd olika sätt som applikationen inte är tänkt för. Många förlitar sig för mycket på egenutvecklade informationssystem i Excel trots att fel lätt uppstår, fel som ofta medför stora kostnader för företag. Svårigheten kan i många fall sägas vara att veta när Excel inte längre räcker till. Syftet med denna studie har därmed varit att försöka ge praktikerna kunskap om vad ett kvalitativt informationssystem är. Denna kunskap är sedan tänkt stödja praktikerna i förståelsen för och beslutstagandet om när ett kalkylsystem inte är kvalitativt och därmed bör bytas ut.