Många av dagens elektroniska Kalendrar och kalendersystem kan inte kommunicera med Kalendrar och system av en annan typ, trots att de ofta använder sig av samma format för att beskriva händelser. Det är därför intressant att undersöka hur ett protokoll för kalenderkommunikation bör fungera och hur de förslag som idag utvecklas ser ut. Ett standardiserat kommunikationsprotokoll underlättar för användare eftersom de då har större frihet att själv välja mjukvara. Det underlättar även för utvecklare som kan undvika kostsamma misstag då de utvecklar applikationer till kalendersystem.Denna undersökning genomför en litteraturstudie av två potentiella kandidater till standard för kalenderkommunikation, CAP och CalDAV. Dessa två förslag undersöks och jämförs med avseendet att utvärdera kvalitén på design, säkerhet, prestanda, händelsehantering (event notification) och portbarhet.

Uppsatsen handlar om det arbete vi utfört åt Prevas AB i Karlstad. Uppdraget gick ut på att synkronisera tre olika systems kalenderfunktioner så att det som skrivs i en kalender syns i alla. För att klara det behövde vi först undersöka hur de tre systemen fungerade vilket delade upp arbetet i en utredningsfas och en konstruktionsfas. Utredningsfasen ledde till att vi begränsade arbetet till att endast omfatta en envägskommunikation mellan två av systemen i konstruktionsfasen. Detta arbete beskrivs i detalj i uppsatsen..

Examensarbetet handlade om att integrera Microsoft Outlook 2003 med EBI Systems plattform Platina. För de som inte vet vad Microsoft Outlook är så kommer här Microsofts definition: Microsoft® Office Outlook® 2003 är ett personligt informationshanterings- och kommunikationsprogram där du hanterar e-post, Kalendrar, kontakter och annan personlig och grupprelaterad information. Vill du veta mer om Platina så finns det information i Bilaga E. Målet med examensarbetet var att få tillgång till filer och funktioner från Platina i MS Outlook. Användaren av Outlook skulle även kunna spara e-post direkt till Platina databasen på olika sätt, till ärenden, till handlingar och till vanliga mappar.

Syftet med denna fallstudie är att skapa förståelse för hur flexibla arbetstider kan användas som styrmedel bland tjänstemän. Problemformuleringen består av att undersöka på vilket sätt självstyre genom flexibla arbetstider kan användas för att styra organisationer. Studien består även av att ta reda på hur arbete med flexibla arbetstider kan kontrolleras och följas upp. Studiens metod utgår från hermeneutiken med kvalitativ ansats. Aktörssynsätt tillämpas som går ut på att med hjälp av aktörer skildra deras verklighet för att skapa förståelse för studien. Fallstudien vänder sig till chefer inom olika branscher för att besvara syftet. Empiri samlas in genom att utföra personliga intervjuer, samtidigt som teori inom verksamhetsstyrning med inslag av psykologiska och sociologiska aspekter utgör föremål för studien. Rapportens slutsats är att flexibla arbetstider används som styrmedel genom att lägga styrning i huvudet på anställda.

Att ha kontroll över och strukturera upp sin vardag kan vara svårt för många och speciellt föräldre. Har eller får man även en kognitiv nedsättning blir detta i stort sett omöjligt utan hjälpmedel.Målet med detta arbete var att i samarbete med Doro, ta fram ett elektroniskt hjälpmedelför att underlätta vardagen för äldre med funktionsnedsättning och personer med kognitivanedsättningar. Grunden till arbetet blev en stor förundersökning där användarnas behov ochkrav utforskades. De största behoven som sågs hos målgruppen under förstudierna var att kunnakontakta närstående och att strukturera upp och klara av vardagen. För att klara detta användesmobiltelefoner, scheman, listor, Kalendrar, larm, påminnelser samt tids- och ekonomihjälpmedeli analog eller digital form.

Att ha kontroll över och strukturera upp sin vardag kan vara svårt för många och speciellt föräldre. Har eller får man även en kognitiv nedsättning blir detta i stort sett omöjligt utan hjälpmedel.Målet med detta arbete var att i samarbete med Doro, ta fram ett elektroniskt hjälpmedelför att underlätta vardagen för äldre med funktionsnedsättning och personer med kognitivanedsättningar. Grunden till arbetet blev en stor förundersökning där användarnas behov ochkrav utforskades. De största behoven som sågs hos målgruppen under förstudierna var att kunnakontakta närstående och att strukturera upp och klara av vardagen. För att klara detta användesmobiltelefoner, scheman, listor, Kalendrar, larm, påminnelser samt tids- och ekonomihjälpmedeli analog eller digital form.

I denna uppsats undersöks gestaltningen av mammor i kärnfamiljer i SVT:s julKalendrar. Fokus är på ett urval av fyra Kalendrar: Sunes jul (1991), Mysteriet på Greveholm (1996), Håkan Bråkan (2003) och Mysteriet på Greveholm-Grevens återkomst (2012). Syftet är att granska om Kalendrarna uppvisar en stereotyp eller en feministisk bild av moderns roll i familjen samt om denna syn har förändrats från 1991 till 2012.För att besvara frågeställningen nyttjas genusteori, feministisk filmteori och ekonomisk-historiska och statistiska perspektiv på den svenska och västerländska kvinnan i förhållande till arbete och familj. Den teoretiska utgångspunkten för analysen finns i genusvetenskap och består i att genus är något icke-biologiskt som kvinnor och män agerar genom att följa sociala och kulturella konventioner. I västvärlden lever vi i en samtid där traditionella genus- och familjeroller förändras i mycket stor utsträckning.

Hur vi ordnar information påverkar hur vi serpå världen, och våra världsbilder påverkar isin tur hur vi väljer att ordna information. Det,tillsammans med frågorna om man kan hanterainformation utan att ordna den, och om mankan leva i en ständig omformulering av sinvärldsuppfattning, var utgångspunkten för dethär arbetet. Under processens fortskridandehar fokus mer och mer hamnat på människansmeningsskapande förmåga.Genom alltsammans löper broderiet.Jag har länge varit intresserad av hur vi förstårvärlden och vilka strategier vi har för att göravår verklighet begriplig. Vad vi väljer att se ochvad vi väljer att tro på. Vilka berättelser vi sersom sanna och vilka som är just berättelser.Ett nyhetsinslag, en vetenskaplig artikel elleren karta tilldelar vi hög trovärdighet.

I dagens affärssamhälle är utbytet av vanliga visitkort i papper enormt. Det är utan tvekan det ledande sättet för människor som träffas första gången att utbyta information i en affärsrelation. Det finns brister gällande uppföljning och hantering av vanliga visitkort och projektgruppen började då fundera på alternativ till pappersvisitkorten.I dagens samhälle flyttas alltmer teknik till mobiltelefoner. En mobiltelefon kan idag användas till allt från att göra bankärenden till att läsa tidningen på nätet, vilket för 15 år sedan skulle låta helt orimligt. Det dyker dagligen upp nya mobilapplikationer som ska underlätta och effektivisera vardagen på något sätt och marknaden är enorm.