Syftet med studien var att granska hur smärta och smärtbehandling hos barn under 12 år med lårbensbrott dokumenterades enligt Socialstyrelsens föreskrifter i omvårdnadsjournalen på akutmottagningen på Mora lasarett. En retrospektiv journalstudie genomfördes på Journaler tillhörande de barn med lårbensbrott som vårdats på akutmottagningen under en femårsperiod. Studien omfattade totalt 38 Journaler. För att granska dokumentationens kvantitet och kvalitet användes en modifierad granskningsmall och granskningsnyckel CAT-CH-ING. Utifrån dessa kunde dokumentationen poängsättas och frekvensen av dokumentationen rörande smärta och smärtbehandling beräknas.

Mot bakgrund av ett ökat medvetande och ett större fokus på jämställdhetsfrågor i Piteå kommun de senaste åren, syftar denna kandidatuppsats till att se huruvida socialsekreterare som arbetar med handläggning av ekonomiskt bistånd konstruerar och formulerar könsstereotypa och könsnormativa förställningar om, och framställningar av, klienter. Undersökningen genomförs genom att, med utgångspunkt i socialkonstruktivismen, studera heltidsanställda socialsekreterares avslutade klientJournaler. Journalerna analyseras med hjälp av kvalitativ textanalys, med inslag av textanalys med fokus på kön och kvantitativ textanalys. Genom riktade frågor samt ett öppet studerande av datamaterialet framkommer att det råder vissa skillnader mellan manliga och kvinnliga klienters Journaler. Det skrivs totalt sett mer i kvinnliga klienters Journaler, särskilt kring områdena Familj/Boende och Hälsa, medan det skrivs något mer kring Arbete/Sysselsättning och Ekonomi i de manliga klienternas Journaler.

SAMMANFATTNINGSyfte.Studiens syfte var att undersöka dokumentationen av de vitalparametrar som ingår i MEWS samt saturation på kirurgiska vårdavdelningar för patienter som på grund av akut försämring överförts till intensivvårdsavdelning och därmed bidra till ett underlag för utvärdering av MEWS som bedömningsverktyg. Metod.För studien valdes kvantitativ tvärsnittsstudie som studiedesign. Journaler för patienter som förflyttats från en kirurgisk vårdavdelning till Centrala Intensivvårdsavdelningen (CIVA) på grund av akut försämrat tillstånd under våren 2011 granskades. Av 158 granskade Journaler motsvarade 19 inklusionskriterierna och värderades genom utarbetad granskningsmall innehållande samtliga vitalparametrar som ingår i MEWS varefter beräkning av MEWS- poäng utfördes. Resultat.I snitt dokumenterades mätvärden från fyra av de sex parametrarna i Journalerna vilket visar på att dokumentationen av de vitala parametrarna är ofullständig på de granskade kirurgiska vårdavdelningarna.

Syftet med denna empiriska studie var att granska hur sjuksköterskan dokumente-rar smärta på en postoperativ avdelning och hur åtgärder i samband med smärt-lindring följs upp. Studien genomfördes på Universitetssjukhuset i Malmö genom granskning av Journaler för 14 patienter som givit sitt samtycke att delta i studien. Analysen resulterade i tre kategorier: god/tillfredsställande, delvis tillfredsställan-de och bristfällig/obefintlig dokumentation. Resultatet av studien visade brister gällande dokumentation av smärta. Avsaknad av användning av visuell analog skala, smärtans karaktär och uppföljning av smärtlindring kunde noteras i ett fler-tal Journaler.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 18000 äldre personer i Sverige av en höftfraktur på grund av osteoporos. Många av dessa äldre får sin livskvalitet påverkad på ett negativt sätt. Höftfraktur är även associerad med komplikationer som sårinfektion, lunginflammation och urinvägsinfektion. På många sjukhus i Sverige har det varit rutin att sätta kvarsittande kateter till urinblåsan på patienter med höftfraktur. Kvarsittande kateter kan i sig orsaka urinvägsinfektion.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 18000 äldre personer i Sverige av en höftfraktur på grund av osteoporos. Många av dessa äldre får sin livskvalitet påverkad på ett negativt sätt. Höftfraktur är även associerad med komplikationer som sårinfektion, lunginflammation och urinvägsinfektion. På många sjukhus i Sverige har det varit rutin att sätta kvarsittande kateter till urinblåsan på patienter med höftfraktur. Kvarsittande kateter kan i sig orsaka urinvägsinfektion.

Avsikten med denna uppsats var att granska hur bedömningen av psykiatrisk tvångsvård av barn och ungdomar i Sverige, motiverades under året 2002-07-01 - 2003-06-30. Genom en kvalitativ ansats har en textinnehållsanalys av Journaler genomförts, i syftet att bidra till att ge en överblickbar beskrivning av materialet. Uppsatsen grundar sig på Journaler som tidigare insamlats från chefsöverläkare vid samtliga barn- och ungdomspsykiatrikliniker i Sverige, vilket resulterade i 142 patienter och 159 vårdtillfällen som journalfördes. Patienterna utgjordes av barn och ungdomar i åldrarna 10-18 år. Motiveringarna till tvångsvården analyserades därefter utifrån sex stycken, redan befintliga etiska kategorier.

Det ökade inflödet på landets akutmottagningar ställer stora krav på sjukvårdspersonal att de ger patienterna ett snabbt och säkert omhändertagande. Sjuksköterskan har som uppgift att bedöma, prioritera alla vårdsökande samt dokumentera all viktig information. Bedömningen sker utifrån riktlinjer som är baserade på sökorsak. Dokumentationen av olika åtgärder har betydelse för det fortsatta vård- och behandlingsarbetet och kan vara helt avgörande för patientsäkerheten. Syftet med studien var att beskriva hur väl dokumentationen genomfördes i patientens journal vid besök på akutmottagning.

Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsdokumentationens kvalitet vid telefonrådgivning. Studien genomfördes på en hälsocentral i Gästrikland. Totalt granskades 100 dataJournaler med hjälp av en utvecklad granskningsmall. De områden som granskades var: kontaktorsak, mål, omvårdnadsåtgärder och uppföljning. Resultatet visade att sjuksköterskornas omvårdnadsdokumentation vid telefonrådgivning har vissa brister och den inte till fullo följer gällande författningar.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att kvinnor och patienter med annan etnisk härkomst diskrimineras i ambulanssjukvården samt att äldre lämnas hemma i högre utsträckning än yngre.Syfte: Att undersöka om skillnader förelåg mellan patienter som lämnas hemma och de som togs med av ambulans avseende kön, ålder samt etnicitet.Metod: Studien var deskriptivt jämförande med kvantitativ ansats. En retrospektiv journalgranskning gjordes av Journaler dokumenterade under mars, april och maj år 2014. De 200 första Journalerna där patienterna tagits med och alla Journaler där patienterna kvarstannat i hemmet inkluderades. Totalt granskades 972 Journaler, varav 749 inkluderades. Data analyserades i dataprogrammet SPSS.Resultat: Av de inkluderade Journalerna togs 602 (80 %) patienter med till sjukhus och 147 (20 %) kvarstannade i hemmet.

Det ökade inflödet på landets akutmottagningar ställer stora krav på sjukvårdspersonal att de ger patienterna ett snabbt och säkert omhändertagande. Sjuksköterskan har som uppgift att bedöma, prioritera alla vårdsökande samt dokumentera all viktig information. Bedömningen sker utifrån riktlinjer som är baserade på sökorsak. Dokumentationen av olika åtgärder har betydelse för det fortsatta vård- och behandlingsarbetet och kan vara helt avgörande för patientsäkerheten. Syftet med studien var att beskriva hur väl dokumentationen genomfördes i patientens journal vid besök på akutmottagning.

Det ökade inflödet på landets akutmottagningar ställer stora krav på sjukvårdspersonal att de ger patienterna ett snabbt och säkert omhändertagande. Sjuksköterskan har som uppgift att bedöma, prioritera alla vårdsökande samt dokumentera all viktig information. Bedömningen sker utifrån riktlinjer som är baserade på sökorsak. Dokumentationen av olika åtgärder har betydelse för det fortsatta vård- och behandlingsarbetet och kan vara helt avgörande för patientsäkerheten. Syftet med studien var att beskriva hur väl dokumentationen genomfördes i patientens journal vid besök på akutmottagning.

Syftet med studien var att granska ambulanspersonalens följsamhet gällande riktlinjer när en patient lämnades i hemmet efter ett 112-samtal som resulterat i en ambulansuttryckning.Metoden var en empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Totalt granskades 224 Journaler, från Januari, 2013 till November, 2013, av dessa Journaler exkluderas 11 stycken.Resultatet visade att i cirka 75% av fallen dokumenterades vitalparametrar och endast i 42,4% av fallen kontaktades läkare. I 68.5% av fallen bestämde patienten själv att inte följa med in till sjukhus. Totalt fanns 32 olika utalarmeringskoder hos patienter som lämnades i hemmet. Den vanligaste åldersgruppen att lämna i hemmet efter ett ambulanslarm var patienter i åldern16-30 år.

Syftet med denna studie var att utvärdera CI-terapi för strokedrabbade. Metoden som användes var att analysera redan insamlad data från Journaler. Bedömningsinstrumenten som användes i studien var självskattningsinstrumentet UE/MAL, handfunktionstestet GAT samt den klientcentrerade intervjun COPM. Undersökningsgruppen bestod av 23 personer. Data behandlades med statistiska metoder..

SAMMANFATTNINGAmbulanssjuksköterskan har en komplex arbetssituation, hon ska självständigt bedöma och behandla akuta tillstånd hos patienten. Arbetet försvåras av flera faktorer, tiden med patienten är i regel kort, möjligheten till rådfrågning är liten, utrymmet och tillgången till hjälpmedel är begränsade. Trots det ställs höga krav på vården i ambulansen, många gånger samma krav som på vården på en akutmottagning. Ett av dessa krav är en god dokumentation, kraven på patientjournalen är desamma i ambulansen som i övriga vården. I journalen dokumenteras uppgifter om iakttagelser, omvårdnadsåtgärder, medicinska åtgärder och information rörande transporten.