Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur Jourkvinnor på två kvinnojourer talar om sin roll som jourkvinna och vad detta får för betydelse för bemötandet och samtalen med de kvinnor som söker sig till kvinnojourerna. Inom ramen för kvalitativ metod har diskursanalys valts som ansats. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet utgörs av tolv verksamma Jourkvinnor. Analysen resulterade i fyra områden: samtal, de hjälpsökande, gränser samt professionell och icke professionell.

Uppsatsens syfte är att belysa enskilda ideella Jourkvinnors syn på kvinnojoursrörelsen och påsitt engagemang i denna rörelse. Följande frågeställningar ligger till grund för uppsatsen:? Vilka motiv uppger Jourkvinnorna för sitt ideella engagemang i kvinnojouren?? Hur ser de på sitt uppdrag?? Hur ser de på kvinnojourer som verksamhet och rörelse?? Hur förhåller sig Jourkvinnorna till bärande element i kvinnojoursrörelsen?De flesta kvinnojourer i Sverige drivs av ideella föreningar och utför dagligen ett mer ellermindre frivilligt socialt arbete med våldsutsatta kvinnor och barn. Jourkvinna är denvanligaste titeln på frivilligt engagerade på ideella kvinnojourer. De svenska kvinnojourernaär sprungna ur 1970-talets västerländska kvinnorörelse.

Då en människa drabbas av en kris kan utomstående hjälp krävas för att hantera och bearbeta de existentiella frågor som uppkommer. Ett allvarligt hot mot kvinnors hälsa är våld i nära relationer. Föreliggande studie har undersökt Jourkvinnors stödsamtal med våldsutsatta kvinnor på kvinnojourer. Syftet var att undersöka vilken typ av existentiella frågor som personalen möter i stödsamtalen, samt att studera om och i så fall på vilket sätt utrymmet för dessa frågor i stödsamtal bidrar till ett ökat välmående för kvinnor utsatta för mäns våld. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex Jourkvinnor runt om i landet.

This thesis focuses on information seeking and use by volunteers and employees in women?s organisations helping women who have been subject to violence. These organisations for example provide help and support, legal assistance and temporary shelter. Semi-structured interviews were carried out with five women working in Terrafem, which is a women?s organisation directed towards women with a non-Swedish background.

The aim of this study was through theories of emotional labor; understand how staff and volunteers within women?s shelter handled their emotions in the encounters with battered women. To examine this we used a qualitative method and interviewed four staff members and three volunteers spread across four different women?s shelters. The data collected was analyzed using Hochschilds? theory of emotional labor.

Jag har gjort en fallstudie av Systerjourens Somaya, en kvinno- och tjejjoursverksamhet som drivs huvudsakligen av muslimska kvinnor. Mitt övergripande syfte har varit att ge en holistisk beskrivning och förståelse för verksamheten utifrån dens fysiska och sociala sammanhang, och utgå från det unika i Systerjouren Somayas sätt att arbeta med kvinnofridsfrågor. Jag har försökt fördjupa mig i frågor som rör förklaringar till att verksamheten kom till, vilken roll religion och etnicitet spelar i verksamhetens arbete, vilka förutsättningar de muslimska kvinnorna har för att driva jourarbete i den aktuella kontexten samt om och i så fall varför det finns ett behov av en kvinno- och tjejjoursverksamhet i Sverige som drivs av största delen muslimska kvinnor. I min undersökning har jag valt att använda fallstudiemetodik som är en omfattande undersökningsmetod med vilken man kan ta nytta av kvalitativa och kvantitativa data. Jag har främst använt mig av kvalitativa intervjuer med fem utvalda anställda och volontärer inom Systerjouren Somaya.