Studien syftade till att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd motivation mellanarbetssökande som hade en intern eller extern Jobbcoach. Samt om ålder hade någon betydelse och ifall motivationsförändringen gav resultat genom fler sökta jobb. 42 arbetssökande svarade på en enkät med 28 frågor om motivation och Jobbcoaching. Resultatet visade ingen skillnad i motivation mellan arbetssökande oavsett om de hade intern eller extern Jobbcoach. Däremot blev äldre mer motiverade än yngre.

Studien tar sin utgångspunkt i den ökande förekomsten av coacher och arbetsförmedlingens upphandling av Jobbcoacher. Tidigare var arbetsförmedlingen den självklara aktören för arbetssökande i jakt på ett jobb, idag finns möjligheten att få en Jobbcoach, Sveriges snabbast växande yrkesgrupp. Hur skiljer sig en Jobbcoach mot en arbetsförmedlare? Hur ser Jobbcoacherna på sin yrkesroll? Syftet med studien är att undersöka vad Jobbcoach innebär som yrkesroll utifrån Jobbcoachernas eget perspektiv, ett område som inte tidigare har studerats. Genom symbolisk interaktionsim, funktionalism, professionsforskning samt aktuell forskning inom coaching beskriver studien hur Jobbcoacherna ser på sin yrkesroll.

Forskning har visat att arbetssökandes motivation till att söka arbete påverkar deras hälsa och sociala liv. Tre motivationsteorier som utvecklats inom området och som ligger till grund i studien ärFörväntning- och värdeteorin, Målsättningsteorin och Självbestämmandeteorin. Syftet med studien var att undersöka hur positivt psykologiskt kapital, inskrivningstid på arbetsförmedling samt tillgång till Jobbcoach eller inte inverkar på arbetssökandes inre motivation. En enkätstudie genomfördes där 154 arbetssökande, 83 män och 70 kvinnor deltog. De fick ta ställning till 50 påståenden gällande tron på den egna förmågan, hopp, hantering av motgång och inre motivation.

Jobbcoaching är ett yrke som ska ge service åt långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa som försöker att komma ut på arbetsmarknaden igen. Enligt vår uppfattning fungerar Jobbcoachen som arbetsförmedlingens förlängda arm och ska ses som ett redskap, ett bollplank, en stöttepelare och ett instrument för lärande då kandidaten får ta del av denna tjänst. Dock innebär denna tjänst att kandidaten själv ska lära sig att ta egna beslut, våga ta nya vägar och leda processen mot ett nytt arbete. Syftet med studien är att få en inblick i hur Jobbcoacherna i praktiken arbetar med emotionellt och praktiskt lärande och hur dessa två lärande förhåller sig till varandra i coachingprocessen. Detta syfte besvaras genom följande frågor: Ingår emotionellt- och praktiskt lärande i coachingprocessen, i så fall hur ser de ut i praktiken? Vilka rutiner arbetar man efter i praktiken som Jobbcoach? Det är genom kvalitativa intervjuer med Jobbcoacher på arbetsförmedlingen och bemanningsföretag som det empiriska materialet har samlats in.

Sverige har en hög arbetslöshet för tillfället och allt fler personer blir långtidsarbetslösa. Regeringen kom 2009 med en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som innebar att man skulle satsa 1,1 miljarder kronor på Jobbcoachning. Coacherna skulle fungera som ett effektivt stöd för de arbetssökande och hjälpa dem till att få arbete. Idag har regeringen satsat ca 4,7 miljarder sedan projektets start men det skapas inte särskilt mycket fler arbeten. Sociala medier och tidningar har kritiserat Jobbcoachningen och menar att det inte gör någon nytta.

Jobbcoach är idag ett väl använt begrepp i vårt samhälle. Att vara coach kan betyda mycket. Denna uppsats avgränsar sig till de Jobbcoacher som slutit ett avtal med arbetsförmedlingen och förväntas bidra med nya kunskaper och angreppssätt till den arbetssökande för att öka deras chanser på arbetsmarknaden. Syftet är att få en inblick i arbetsförmedlarnas förväntningar kring de externa Jobbcoachernas insatser, samt hur de upplevdes och även vilka skillnader respektive likheter man ser på vägledning och coaching. Genom min utbildning till studie- och yrkesvägledare har jag kommit i kontakt med begreppet coach och skapat ett intresse för vad som skiljer våra yrkesroller åt.

Using a qualitative research method to get the empiricism for analysis, we have analyzed advisors and job seekers experience of management meetings at the job center in Halmstad. We used a semi-structured interview form when we collected the empiricism from four advisors, four job seekers and one complementary actor in the form of a job coach, with a hermeneutic approach to interpreting the informants? subjective experience. We also chose to analyze our results using theories by Asplund, Von Wright, Mead, Scheff, Barth and MalténsThe results presented have shown that time is what they all described as lacking. It was found that the job seekers had a reasonable degree of common experience in both the management meetings and the working role of the advisors, while the advisors themselves were divided on how their role would be applied.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur Jobbcoacher som arbetar på arbetsförmedlingen ser på begreppet anställningsbarhet. Syftet är också att granska hur Jobbcoacherna ser på sina möjligheter att coacha de arbetssökande mot anställningsbarhet samt att undersöka vilket ansvar Jobbcoacherna lägger på sig själva och på de arbetssökande. Urvalet är fem interna Jobbcoacher anställda på Arbetsförmedlingen och metoden jag har använt mig av är semistrukturerade intervjuer. För att analysera resultatet har jag använt mig av två framstående synsätt på hur man ser på anställningsbarhet, vilka är den teknisk-rationella och den förståelsebaserade synen samt McQuaid & Lindsay?s tabell över individuella faktorer, personliga förhållanden och yttre faktorer som påverkar anställningsbarheten hos individer. Resultatet visar att Jobbcoacherna främst tillämpar ett förståelsebaserat synsätt på anställningsbarhet, vilket innebär att de coachar de arbetssökande mot anställningsbarhet genom att försöka göra dem medvetna om hur de kan öka sin anställningsbarhet. Det framkommer att Jobbcoacherna anser sig ha stora möjligheter att coacha de arbetssökande mot anställningsbarhet då de ser fler förutsättningar än motstånd med coachningen.

Coaching har blivit en trend i vårt samhälle och denna studie kan ses som en resa genom ?coachingdjungeln?. Undersökningen består av strukturerade telefonintervjuer blandat med litteratur- och artikelstudier där syftet var att ta reda på i vilken utsträckning NLP ? neurolingvistisk programmering ? förekommer i coaching av arbetslösa och hur det används. Urvalsgruppen finns i 14 av Sveriges 21 län och består av kommunala, privata och statligt anställda Jobbcoacher som arbetar med individer som står utanför arbetsmarknaden.

I denna C-uppsats har vi undersökt Jobbcoachers upplevelse av interaktionen med arbetssökande och hur de sociala omständigheterna påverkar Jobbcoachens arbetssituation. Denna socialpsykologiska studie problematiserar interaktionen mellan Jobbcoacher och arbetssökande och hur dessa möten påverkar Jobbcoachen. Utifrån en hermeneutisk ansats har vi utfört nio kvalitativa intervjuer med Jobbcoacher som arbetar på ett företag i Sverige för att på så sätt få en djupare förståelse för Jobbcoachernas egna upplevelser och erfarenheter av sitt arbete. Vår slutsats är att Jobbcoachernas emotionella arbete påverkas av interaktionen med arbetssökande då de pendlar mellan ett distanserat ytagerande och ett djupagerande där Jobbcoacherna identifierar sig med sin yrkesroll. Kollegorna är ett socialt stöd i arbetet och tillför emotionell energi genom interaktionsritualer där gruppen delar samma sinnesstämning.

Denna uppsats handlar om Jobbcoachers arbete. Syftet är att beskriva och analysera hur Jobbcoacher upplever sin yrkesroll utifrån sina erfarenheter av möten med sina klienter, samt på vilket sätt lågkonjunkturen och ökad arbetslöshet påverkar deras arbete med arbetslösa människor. Tidigare forskning visar bland annat att ändamålet med coaching är att öka klienternas tänkande i samband med att fatta beslut, tydliggöra deras kompetens och ge nya möjligheter för att anta en livsstilsförändring eller yrkesförändring. Sju intervjuer gjordes med Jobbcoacher som arbetar inom olika företag där några är underkonsulter med egna företag och några är anställda inom både statliga och privata företag. Resultatet av föreliggande studie visar att samarbetet mellan Jobbcoachen och klienten är det viktigaste inom Jobbcoaching, vilket enligt respondenterna bygger på tillit och förtroende.

Studiens syfte är att ta reda på de arbetssökandes respektive coachens förväntningar, och även vilken roll de arbetssökande tillskriver coacherna på Arbets- och Integrationscenter (AIC) i Malmö. Examensarbetet är skrivet utifrån den kvalitativa metoden och är en intervjustudie med sammanlagt åtta intervjuer då sju intervjuer med arbetssökande och en intervju med en coach. Den tidigare forskningen behandlar den sökandes förväntningar på vägledningen. I Kristina Johanssons uppsats som handlar om vägledningen ur ett sökande perspektiv studerar hon den sökandes förväntningar samt hur förväntningarna på vägledningen uppnåtts eller ej. I Anders Lovéns avhandling handlar om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan.

SammanfattningI december 2008 gav regeringen Arbetsförmedlingen i uppdrag att anställa och utbildainterna Jobbcoacher. Coachernas huvudmål skulle vara att coacha arbetssökande individermot ett arbete. Men eftersom en förutsättning för att en arbetssökande ska kunna ta ett arbeteär att den är anställningsbar, så väcktes för oss intresset att undersöka vad anställningsbarhetinnebär ur Jobbcoachernas perspektiv. Samtidigt har frågan kring hur Jobbcoacherna kancoacha på ett förtroendefullt sätt aktualiserats då det under hösten 2009 lagts fram starkkritik mot regeringens satsning på Arbetsförmedlingens Jobbcoacher i media. Kritiken harfrämst riktats mot hur Jobbcoacherna ska kunna coacha folk till arbete då lågkonjunkturråder, med brist på arbetstillfällen som följd.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur före detta studenter vid Personal- ocharbetslivsprogrammet vid Göteborgs Universitet uppfattar de färdigheter som enkandidatexamen på utbildningen ska ge. Avsikten är också att undersöka om dessa uppfattassom användbara i arbetslivet. För att uppfylla syftet ska följande frågor besvaras:? Hur uppfattar före detta studenter vid Personal- och arbetslivsprogrammet vidGöteborgs Universitet att ett antal förmågor och färdigheter tillhandahålls iutbildningen?? Uppfattar de före detta studenterna att de har nytta av dessa förmågor och färdigheter ideras nuvarande yrke?? Hur kan de generella målen i förmågor och färdigheter, utifrån de före dettastudenternas erfarenheter, förstås i relation till begreppet anställnings/användbarhetoch kompetens?Eftersom tanken med uppsatsen är att finna hur tidigare studenter uppfattar ett antal förmågoroch färdigheter utifrån en redan utförd enkätundersökning har uppsatsen en kvantitativ ansats.Det empiriska underlaget består av en enkätundersökning bland tidigare studenter påprogrammet för Personal- och arbetslivsfrågor i Göteborg. Enkäten svarades av 298 personeroch samtliga ingår i denna studie.Det framkommer i undersökningen att det finns ett glapp hos tidigare studenter vid Personalocharbetslivsutbildningen i Göteborg och arbetslivet likt den som generellt finns i Sverige.Tidigare studenter upplever att de till stor del är nöjda med den färdighetsträning utbildningenger.

Syftet med uppsatsen är att undersöka Jobbcoachningsprocessen utifrån ett livsformsperspektiv, genom att utföra livsformsanalys på Jobbcoacher och klienter. Relationen Jobbcoach/klient står i fokus eftersom det existerar en liten mängd forskning inom området, och Jobbcoachningens effekt på arbetslösheten i Sverige har på senare tid ifrågasatts. Livsformsanalysen är även bra verktyg för att undersöka vilka värderingar människor har och varför vi väljer att agera på ett visst sätt. Teorin om livsformsanalys utgår ifrån att människor har olika levnadsmönster och uppfattningar om "det goda livet", vilket benämns som att de lever livsformer. Vi har lagt fokus på kärnbegreppen sociocentrism och neokulturation inom livsformsanalysen: Sociocentrism handlar om människans oförmåga att förstå och erkänna andra livsformer än sin egen.