Uppsatsen undersöker intresseorganisationernas tillträdesmöjligheter i betänkandet SOU2007:89 Rovdjuren och deras förvaltning. Tillträde ska inte förväxlas med reellt inflytandemen är en förutsättning för att organisationer ska kunna påverka politiskt beslutsfattande. Deberörda intresseorganisationernas tillträde studeras i betänkandets fem närvaroformer. Somteoretisk utgångspunkt används pluralistisk och korporativ teori vilka appliceras på denempiriska undersökningen som idealtyper. Det metodologiska tillvägagångsättet innebär attutredningens processer spåras vilka sedan analyseras genom en kvalitativ textanalys ochmotivanalys.

Syftet med vårt arbete var att utveckla en egen mobbningsmodell som vänder sig till alla i grundskolan samt gymnasieskolan. Först i arbetet kommer bakgrunden som tar upp människans grundläggande behov samt styrdokument och lagar som styrker vårt arbete. Efter detta kommer en litteraturgranskning i ämnet mobbning. Fokusen ligger på förebyggande, åtgärdande och uppföljande arbete. I litteraturgranskningen har vi studerat olika forskares, psykologers och Intresseorganisationers syn på mobbning och hur den ska förebyggas och stoppas.

The relationship between the government and organised interest in Sweden has changed. Formally considered as a good example of a corporatist state the country during the last 15 years or so experienced a more pluralistic system. This thesis is a qualitative study which discusses how interest groups seek to influence decision makers and policy thru lobbying and public opinion. It also examines how interest groups work with advertising and public relations in a changed climate of mass media. The main method of gathering material has been done thru interviews of representatives of different interest groups.The results of the study paint a picture where the interviewed organizations experience a vast competition in communication and information.

Syfte - Syftet med denna uppsats är att redogöra för förslaget om en skrotningspremie på lastbilar som lagts fram av Sveriges Åkeriföretag till regeringen samt redogöra för de påverkansmöjligheter olika aktörer har i denna beslutsprocess. Dessutom ämnar författaren spekulera i utsikterna för ett faktiskt genomförande av detta förslag.Metod - Denna undersökning bygger på intervjuer med representanter för fyra intresseorganisationer, två politiker och två statstjänstemän.Teoretiskt perspektiv - De teorier som används i uppsatsen behandlar politiska beslut och påverkansmetoder genom pluralism (innebär att staten sätter inte upp några tillträdeshinder för intressegrupperna) och korporativism.Analys - Empirin finner gott stöd i teorin om den politiska och institutionella beslutsprocessen. Vidare får empirin störst stöd i teorin om pluralism. Dock är det inte enhälligt fastställt om en beslutsprocess är öppen för alla eller om det är resurserna som avgör tillträde. Den skandinaviska korporativismen och producentkorporativismen får ett relativt svagt stöd i denna uppsats.Slutsats - Pluralismens två sidor får störst stöd i uppsatsen.

Syftet med denna studie är att undersöka om lärare ser sig ha det stöd och de resurser som krävs för att åstadkomma en inkluderande skola.Vi vill även undersöka synen på inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krävs att lärare skapar goda relationer till elever och föräldrar. Läraren måste även ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är också viktigt att resurser tillsätts. Våra frågeställningar har varit vilket stöd lärarna får i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvärda. Ytterligare en frågeställning har varit vad skolpersonal har för syn på inkludering.  Klassläraren och dennes arbete med elever i behov av särskilt stöd står i fokus för vår studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslärare, två skolledare, en specialpedagog och en speciallärare på tre grundskolor i Stor-Stockholm.

I dagsläget finns tydligt regelverk som anger hur byggnader skall uppföras, dock saknas hjälpmedel för att kraven skall anses tillgodosedda på stora och komplexa byggnader som finns inom industrin, skall dimensioneras för att tillfredsställande brandskydd ska uppnås. Detta resulterar i att analytisk dimensionering (dimensionering baserad på uträkningar till skillnad mot förenklad dimensionering vilken i princip följer de allmänna råden) som regel måste användas även vid mindre byggnationer. Syftet med examensarbetet är att påvisa eventuella oklarheter i det existerande regelverket (Boverkets byggregler, BBR) 1 för brandskydd av industribyggnader i Sverige, där reglerna för förenklad dimensionering inte är anpassade för byggnader med industriell verksamhet. Målet är att om möjligt komma fram till hur man skall resonera vid dimensionering av brandskyddet i dessa byggnader utifrån en diskussion om rådande lagstiftning och de skillnader som påvisats mellan Sveriges och andra länders regelverk. Arbetet består av en litteraturstudie av de regelverk som finns för brandskydd i Sverige, där de avsnitt som är problematiska för industribyggnader lyfts fram.

SAMMANFATTNING Titel: Byrårotation i Sverige ? För eller emot? En studie av intressegruppers ståndpunkter till EU-kommissionen förslag om obligatorisk rotation av revisionsbyråerNivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Mattias Dahlberg, Petra BelinHandledare: Arne FagerströmDatum: 2012/08Syfte: Enligt ett nytt förslag från EU så skall börsnoterade bolag tvingas byta revisionsbyrå efter ett antal år av sammanhängande uppdrag. Förslaget om den nya förordningen syftar till att återupprätta ett förtroende för revisionsbranschen efter de senaste revisionsskandalerna i samband med den finansiella krisen. EU-förslaget kommer dock medföra en hel del förändringar för de länder som implementerar förordningen.Denna studie har haft till syfte att utreda olika intressegruppers ståndpunkt till EU-förslaget om byrårotation. Målet är att forskningen skall bidra till en djupare förståelse för debatten i Sverige avseende byrårotation och därmed användas som beslutsunderlag i processen att framarbeta en enhetlig ståndpunk för Sveriges ställningstagande till EU-förslaget.